Gå direkt till innehåll
Strålskyddsmyndighet ifrågasätter värdet av radonkartor

Nyhet -

Strålskyddsmyndighet ifrågasätter värdet av radonkartor

I många länder har myndigheterna utformat olika nationella radonkartor som används för att illustrera områden där radonfrågan bör prioriteras. I en artikel publicerad av Eric Petermann, Peter Bossew och Bernd Hoffmann från statliga tyska BfS (Bundesamt für Strahlenschutz), ifrågasätter författarna användningen av radonkartor och dess inverkan på allmänheten.

Radonkartor ska identifiera områden där risken för en hög radonhalt inomhus är stor. Kartorna baseras på faktorer som genomförda inomhusmätningar, markmätningar eller områdets geologiska egenskaper. Som sådana presenterar radonkartor data baserad på möjligheten för potentiell risk. De representerar däremot inte fakta huruvida radonhalten är förhöjd på en enskild plats eller ej.

I många fall förstår inte allmänheten innebörden av radonkartor och tenderar att tro att ”radonområden” är platser där radon är ett problem samtidigt som icke-prioriterade områden anses sakna radon och därmed vara säkra. I BfS artikel bekräftas att radonkartor skapar missuppfattningar, framför allt hos lekmän. Författarna konstaterar också att i Tyskland påverkar de skadliga effekterna av radonexponering fler människor som bor utanför radonområden än människor som bor i områden som på kartor har en risk för förhöjda radonvärden.

– BfS bekräftar bilden av att det finns en vansklig övertro på radonkartor. I det avseendet finns det många likheter mellan Sverige och Tyskland. Radonkartor kan i bästa fall vara ett verktyg när beslutsfattare ska göra mer generella prioriteringar men de går aldrig att använda för att bedöma risken för förhöjda radonhalter i en enskild byggnad, oavsett om det är en bostad eller en arbetsplats. Dessutom bygger de som finns ofta på gammal och otillräcklig data, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Att mäta är det enda sättet att fastställa risken
Radonhalten kan variera stort under dagen och även från rum till rum i samma byggnad. Mark- och markegenskaper är heller inte de enda faktorerna som kan orsaka förhöjda halter av radon inomhus. Till exempel bör en byggnads struktur och ventilationssystem beaktas vid riskbedömning. Därför är det enda sättet att identifiera eventuella hälsorisker att utföra en mätning.

Här finns radon – kort fakta

  • I Sverige går det att finna radon i marken i hela landet. Koncentrationen kan dock variera beroende på halten uran och typ av mark.
  • I en del fall förekommer radon i byggnadsmaterial, vanligtvis lätt blåbetong. Det materialet används inte längre men förekommer i hus över hela landet.
  • Kartor med halter av radon för vissa områden i Sverige är inte en säker källa. Mycket av mätdatan är i dessa fall äldre än 10 år och visar heller inte lokala variationer i radonhalten.
  • Även i områden som klassificerats som lågriskmark kan radon förekomma i tillräckligt höga koncentrationer för att inomhusluften ska utgöra en hälsofara.

För mer information om radon och radonmätning besök https://radonova.se 

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ny statistik visar att alla våningsplan bör omfattas vid radonmätning på arbetsplatser

    Ny statistik visar att alla våningsplan bör omfattas vid radonmätning på arbetsplatser

    Data från mätningar av mer än 15 000 svenska arbetsplatser visar att det kan finnas oväntat höga radonhalter oberoende av våningsplan eller var man mäter någonstans. Statistiken bekräftar i det avseendet vikten av att man mäter i tillräcklig omfattning och inte nöjer sig med ett för litet antal mätpunkter. En otillräcklig mätning kan i förlängningen bidra till en onödig hälsofara.

  • Förhöjda radonhalter kan finnas på alla typer av arbetsplatser

    Förhöjda radonhalter kan finnas på alla typer av arbetsplatser

    En ny undersökning visar att olika typer av arbetsplatser har små skillnader i uppmätta radonhalter. När Sveriges största radonlaboratorium Radonova mellan år 2018 och 2020 genomfört mätningar på cirka 10 000 svenska arbetsplatser är skillnaderna mellan kontor, industrier, affärer och skolor små. Undantaget gäller arbetsplatser under jord där radonhalterna som förväntat tenderar att vara högre.

  • I Sverige pågår säsongen för radonmätning mellan 1 oktober och 30 april

    Därför är radonmätning säsongsstyrd

    Den 1 oktober börjar säsongen för radonmätning. Det går visserligen att mäta radonhalten året om men om man vill ha ett årsmedelvärde (vilket i de flesta fall är ett krav) för sitt hem eller arbetsplats ska man mäta radon under den så kallade eldningssäsongen i minst två månader. I Sverige pågår den mellan 1 oktober och 30 april. Den här artikeln förklarar varför radonmätning är säsongsstyrd.

  • Fem tillfällen då du som privatperson bör mäta radon

    Fem tillfällen då du som privatperson bör mäta radon

    Det finns allt större kunskap om de hälsorisker som radonexponering medför. Samtidigt finns det fortfarande en relativt utbredd osäkerhet om när man bör mäta radonhalten i ett hem. För att göra det enklare att avgöra när det är dags att mäta har Radonovas experter listat fem tillfällen då privatpersoner bör vara särskilt observanta.