Den 18 mars 2026 är det åter dags för Radondagen, den årliga mötesplatsen för alla som arbetar med eller berörs av radonfrågor. Under en heldag samlas experter, myndigheter, kommuner, beslutsfattare och branschaktörer för att dela kunskap, erfarenheter och perspektiv kring radon och ett säkrare inomhusklimat.
I Sverige visar mätningar att nära var fjärde villa har förhöjda halter. En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar dessutom att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Ändå hamnar radon långt ner på listan över frågor som engagerar.
När Theo Hebeler och Adam Wolpert på Östra Reals gymnasium skulle välja ämne för sitt gymnasiearbete fastnade de för ett område som få tittat närmare på: hur radioaktivt cesium från Tjernobylolyckan har rört sig nedåt i marken under de nära 40 år som gått sedan nedfallet 1986. För att kunna genomföra studien samarbetar de med Radonova, vars laboratorium har analyserat elevernas sedimentprov.
En ny sammanställning från Radonova Laboratories visar att nära 30 procent av de arbetsplatser där radon mätts under perioden 2020–2025 har något utrymme med radonhalter över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Sammanställningen bygger på totalt 84 000 långtidsmätningar i 8 100 byggnader (arbetsplatser). Statistiken har tagits fram med stöd av Strålsäkerhetsmyndigheten.
Radon är en osynlig gas som varje år orsakar omkring 500 fall av lungcancer i Sverige. Ändå är kunskapen om riskerna låg utanför de mest insatta kretsarna. Det vill Svensk Radonförening ändra på, genom Radonpodden, en poddsatsning som gör radonfrågan tillgänglig för fler.
Radon är den vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning och förekommer i olika halter i våra bostäder och på arbetsplatser. Samtidigt lever många kvar i tron att radonåtgärder är komplicerade och mycket kostsamma. I praktiken går det ofta att sänka radonhalten med relativt enkla insatser, förutsatt att man först tar reda på var radonet kommer ifrån.
Allt fler vill veta hur hög radonhalten egentligen är i hemmet eller på arbetsplatsen. Men vilken metod ger det mest tillförlitliga svaret, korttidsmätning eller långtidsmätning? Radonova förklarar skillnaderna och varför långtidsmätning just nu är det klokaste valet.
Statistik från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att Malmö skiljer sig tydligt från många andra kommuner i landet när det gäller radon i villor. Av drygt 1 000 radonmätningar som genomförts under de senaste tio åren har endast 7 % visat ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 % i de villor som Radonova har uppmätt.
Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.
Av de drygt 119 500 radonmätningar som Radonova Laboratories genomfört under perioden 2015–2025 visar 27 196 svenska villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³. Det motsvarar 23 procent av de mätta villorna. Baserat på Radonovas mätdata innebär det att uppskattningsvis 440 000 av landets villor har förhöjda radonhalter.
För första gången arrangeras i år en Nationell Radonvecka i Sverige. Bakom satsningen står Svensk Radonförening (SRF), som vill öka kunskapen om radonets risker och uppmana fler att mäta och åtgärda radon i både bostäder och arbetslokaler. Veckan äger rum den 2–9 november och markerar starten på en bredare mobilisering för att göra radonfrågan mer synlig i samhällsdebatten.
Radon är en radioaktiv gas som varken syns, luktar eller smakar. Trots detta utgör den en allvarlig hälsorisk och är, efter rökning, den största orsaken till lungcancer i Sverige. Varje år kopplas ca 500 cancerfall till radonexponering i inomhusmiljöer. För att skydda hälsan och leva upp till lagkraven är det därför avgörande att mäta radonhalten – och att välja rätt metod för mätningen.
Det finns några olika tillfällen då det är särskilt angeläget att mäta radonhalten. Vid husköp, renovering och förändrad ventilation är några exempel. Gamla mätvärden aktualiserar också frågan. En ackrediterad mätning gör att man undviker en långvarig exponering för radon som ökar risken för lungcancer.
Radonova Laboratories deltar i höstens nationella kartläggning av cesium-137 i insjöfisk, ett projekt som drivs av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Radonova ansvarar för att analysera de fiskprover som nu skickas in från allmänheten. Syftet med mätningen är att få en uppdaterad bild av hur halterna av cesium-137 varierar mellan olika fiskarter och sjöar som påverkades efter Tjernobylolyckan 1986.
Radon är en osynlig och luktfri gas som kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Därför är det viktigt att känna till radonhalten i sin bostad – och i vissa fall kan det vara nödvändigt att mäta även utanför den vanliga mätsäsongen. Men hur går det till, och vad är det man bör tänka på?
I sin presentation "Radon Mitigation in Swedish Single-Family Houses: A Decade of Progress" redovisade Radonovas Vanda Jakabová en studie som jämför hur effektiva radonåtgärder varit i svenska småhus med tio års mellanrum. Fokus låg på att undersöka vilken roll statliga satsningar och informationskampanjer spelat för att sänka radonhalterna till under det svenska referensvärdet på 200 Bq/m³.
Radonova har länge varit en aktiv del av det globala arbetet med att sprida kunskap om radon och dess påverkan på människors hälsa. Ett aktuellt exempel är företagets expert, José-Luis Gutiérrez Villanueva, som den 3 april deltar som föreläsare vid en utbildning i Madrid om radon, dess hälsorisker och den lagstiftning som reglerar området.
European Radiation Dosimetry Group (EURADOS) arrangerar ett av Europas viktigaste evenemang inom dosimetri och joniserande strålning. Årets konferens äger rum i Bukarest, Rumänien, mellan den 24 och 27 februari och samlar ledande experter, forskare och organisationer inom stråldosimetri – däribland Radonova.
Livsmedelsverket har nyligen publicerat resultaten från sin undersökning av cesium-137 i svamp, hjortron och kött från rådjur. Studien, som genomfördes hösten 2023, visar att nivåerna av cesium-137 generellt sett är mycket låga och inte utgör någon risk för konsumenter. Undersökningen är en del av Livsmedelsverkets arbete med att kartlägga radioaktivitet i livsmedel efter Tjernobylolyckan.
Att mäta radon minst vart femte år är avgörande för att säkerställa att radonhalten i din byggnad hålls under rekommenderade referensvärden. Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran bryts ner i marken och kan ta sig in i byggnader via sprickor, husgrunder och ventilationssystem. Förhöjda radonhalter kan ha allvarliga hälsokonsekvenser, inklusive en ökad risk för lungcancer.
