Mer än var tionde villa i Göteborg har förhöjda radonhalter

Nya mätdata från Sveriges största radonlaboratorium, Radonova, visar att radon fortsatt är en påtaglig risk i Göteborgs villabestånd. Totalt har 231 av kommunens villor ett årsmedelvärde över den svenska referensnivån på 200 Bq/m³, vilket motsvarar 13 procent av de mätta villorna. Det kan samtidigt jämföras med rikssnittet på 23 procent i de villor som Radonova har uppmätt under den senaste tioårsperioden.

Baserat på drygt 1 700 mätningar mellan åren 2015 och 2025 är medelvärdet i Göteborgs kommun 96 Bq/m³. Det högsta uppmätta värdet är 2 130 Bq/m³.

– Resultaten visar tydligt att radon är en reell risk också i Göteborg, även om kommunen ligger lägre än övriga landet sett till andelen villor med förhöjda radonhalter. Vår data bekräftar att det inte finns några radonsäkra områden eller kommuner. För att veta hur det ser ut i ett enskilt hus krävs alltid en mätning, säger Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

Få villor har mätt radonhalten
Mätdata omfattar endast Radonovas mätningar och utgör därför en begränsad del av Göteborgs totala villabestånd. Av de närmare 50 000 villor som finns i kommunen har bara en liten andel kontrollerats under de senaste tio åren.

– Även med hänsyn till att fler aktörer än Radonova utför radonmätningar är det tydligt att det totalt sett bara är en bråkdel av villorna i Göteborg som mätt radon under den senaste tioårsperioden. Det innebär att många hushåll fortfarande lever i ovisshet, trots att radon är en risk som både kan upptäckas och åtgärdas, säger Karl Nilsson.

Som den största aktören inom radonmätningar, både i Sverige och internationellt, har Radonova tillgång till en omfattande databas med resultat. Det gör att laboratoriet kan ge en bred och tillförlitlig bild av radonläget, såväl lokalt som nationellt.

En osynlig men allvarlig hälsorisk
Radon är en radioaktiv gas som inte kan upptäckas med våra sinnen. Långvarig exponering för höga radonhalter ökar risken för att drabbas av lungcancer. Radon är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning. Om du röker eller tidigare har rökt är riskerna med radon större än för den som inte har rökt. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att radon bidrar till cirka 500 fall av lungcancer i Sverige varje år.

Det finns vissa situationer där det är extra angeläget att mäta radonhalten – till exempel vid husköp, efter renoveringar eller förändringar i ventilationen. Även gamla mätvärden aktualiserar frågan. En ackrediterad mätning minskar risken för långvarig exponering som ökar risken för lungcancer.

Åtgärder sällan komplicerade
Trots riskerna är det i de flesta fall vare sig svårt eller dyrt att åtgärda förhöjda radonhalter. Förbättrad ventilation eller tätning av sprickor i grunden kan ofta sänka halterna till en säker nivå. Mer omfattande insatser, som radonsugar eller radonbrunnar, används endast i de fall där enklare åtgärder inte räcker. ROT-avdraget kan användas vid åtgärd av förhöjda radonhalter.

– Det finns en vanlig missuppfattning att radonsänkande åtgärder alltid är kostsamma. Verkligheten är en annan. I många fall handlar det om mindre justeringar som ger stora effekter, säger Karl Nilsson.

Enkla steg mot en radonsäker miljö
För dig som vill ta tag i radonfrågan rekommenderar Radonova följande steg:

1. Utför en radonmätning – det enda säkra sättet att identifiera eventuella problem.
2. Analysera resultaten och identifiera källan till radonläckan. Ett ackrediterat laboratorium kan hjälpa till att tolka resultaten och avgöra när det krävs expertis.
3. Vidta relevanta åtgärder – antingen själv eller med hjälp av en ackrediterad radonkonsult.

Vad är radongas och hur sprids den?
Radon bildas när uran i marken bryts ner. Gasen kan ta sig in i byggnader via sprickor i husgrunden, otäta rörgenomföringar eller vissa typer av byggmaterial (främst ”blåbetong”). Ibland kan även brunnsvatten vara en källa.

Det farliga med radon är dess sönderfallsprodukter, så kallade radondöttrar. När vi andas in dessa radioaktiva partiklar fastnar de i lungorna och kan orsaka cellskador som i förlängningen ökar risken för cancer. Riskerna är särskilt stora i utrymmen med dålig ventilation, där gasen kan ansamlas i hög koncentration.

Åtgärder för att minska radonhalterna
Några vanliga metoder för att sänka radonhalter inomhus är:

• Förbättrad ventilation – ökar luftcirkulationen och minskar koncentrationen.
• Tätning av sprickor och rörgenomföringar – minskar möjligheten för radon att tränga in.
• Installation av radonsug eller radonbrunn – effektiva lösningar i fastigheter med särskilt höga halter.

Långtidsmätning vs. Korttidsmätning
En långtidsmätning är alltid att föredra och bör pågå i minst 60 dygn under eldningssäsongen (1 oktober–30 april) för att ge ett tillförlitligt årsmedelvärde. Korttidsmätningar på 7–10 dygn kan vara ett alternativ när tiden är knapp. Det finns även nya korttidsmätningar på 48 timmar som uppfyller Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning och ger en tillförlitlig indikation på radonhalten.

Fem tillfällen då det är extra viktigt att göra en radonmätning:

• Vid husköp eller försäljning – för att undvika obehagliga överraskningar

• I samband med renovering eller ombyggnation

• Om grannarna har uppmätt höga radonhalter – då bör du själv också mäta

• När ventilationen är ny eller har ändrats

• Om det har gått mer än fem år sedan den senaste radonmätningen

Om man beaktar Världshälsoorganisationens (WHO) rekommenderade nivå på 100 Bq/m³ överstiger totalt 549 villor i Göteborgs kommun den gränsen.

Bq/m³: becquerel per kubikmeter luft, mått på radonhalt.

För mer information om radon och radonmätning besök:
Strålsäkerhetsmyndigheten
Världshälsoorganisationen (WHO)
Radonova Laboratories
Svensk Radonförening

För ytterligare information kontakta:
Karl Nilsson, vd Radonova Laboratories
Mobil: 070-639 01 31
E-post: karl.nilsson@radonova.com