Radon är en naturligt förekommande radioaktiv gas som kan innebära hälsorisker om den samlas i höga koncentrationer inomhus. Trots detta är det i de flesta fall varken dyrt eller komplicerat att åtgärda förhöjda radonhalter. Med rätt metodik och verktyg kan både privatpersoner och fastighetsägare vidta åtgärder som är både effektiva och ekonomiska.
Ny statistik baserad på radonmätningar som genomförts mellan år 2017 och 2020 visar att 40 procent av svenska skolor har ett eller flera utrymmen med radonhalter över referensnivån 200 Bq/m³. Statistiken bekräftar vikten av att fler skolor gör uppföljande radonmätningar som visar årsmedelvärdet under arbetstid.
Radonhalten i hus kan variera stort under ett dygn, men också från dygn till dygn. Notera dock att hälsoriskerna med radon följer av att man under 10-20 år utsätts för förhöjda halter radon. Det är därför det långsiktiga medelvärdet som har betydelse.
Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium som sönderfaller till radon. Blå lättbetong (ofta kallad blåbetong) är farlig på så vis att den avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Att ett hus är byggt med blåbetong innebär dock inte per automatik förhöjda radonhalter i inomhusluften.
Säsongen för att mäta radon är nu slut och många har fått analysresultaten som visar radonhalten i den egna bostaden. I de fall radonhalten överstiger referensvärdet 200 Bq/m3 behöver du som husägare se till att åtgärder vidtas som sänker mängden radon i inomhusluften. Radonova har samlat några enkla tips om hur du ska agera om det visar sig att du har för höga halter radon i din inomhusluft.
Radonova Laboratories har vid referenstester utförda av statliga engelska PHE (Public Health England) fått mycket goda resultat. Jämförande tester utfördes vid fem olika radonhalter där Radonova deltog med två olika detektortyper för varje exponering. Radonovas resultat avvek i samtliga tio fall med mindre än fyra procent från respektive referensvärde.