Blogginlägg -
Radon och ventilation – så hänger det ihop
Radon är en osynlig och luktfri gas som bildas när uran i berggrunden eller i vissa byggmaterial sönderfaller. Eftersom radon lätt kan tränga in i inomhusmiljöer påverkas halterna i hög grad av hur hus och lokaler ventileras. Sambandet mellan radon och ventilation är därför avgörande för att förstå hur man kan förebygga risker och skapa en trygg inomhusmiljö, i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser.
Varför är radon ett problem?
Radon är i många länder den största källan till naturlig joniserande strålning för allmänheten, och exponeringen sker framför allt inomhus. Långvarig exponering ökar risken för lungcancer och gör radon till den näst största riskfaktorn efter rökning. Eftersom gasen varken luktar eller syns är det ofta ventilationen, i kombination med mätning, som avgör om halterna blir skadliga eller hålls på en säker nivå.
– Ventilationen är ofta den enskilt viktigaste faktorn när det gäller att reglera radonhalten inomhus, säger Karl Nilsson, vd på Radonova Laboratories.
Hur påverkar ventilationen radonhalten?
Ventilationens uppgift är att föra bort föroreningar och tillföra frisk luft. När det gäller radon innebär det att koncentrationen minskar genom utspädning och luftväxling. Men sambandet är komplext, en förändring i ventilationen kan både sänka och höja radonhalten beroende på systemets utformning.
- Otillräcklig luftomsättning gör att radon från mark eller byggmaterial samlas i inomhusluften.
- För stort undertryck kan i stället suga in mer radonhaltig luft från marken genom otätheter. (Normalt ska det dock alltid finnas ett litet undertryck.)
- Balanserad ventilation med rätt luftväxling ger bäst förutsättningar att hålla nivåerna stabila och under referensnivåerna.
I villor och småhus
I småhus kommer radon främst från marken under huset, men även byggmaterial som blåbetong kan bidra. Ventilationen spelar därför en avgörande roll. Hus med självdrag eller bristfällig mekanisk ventilation löper ofta risk för förhöjda halter, särskilt i källare och bottenvåningar. Moderna system med kontrollerad till- och frånluft kan däremot sänka radonhalterna betydligt.
För villaägare är det klokt att mäta radonhalten innan man gör större förändringar av ventilationen och alltid efteråt.
Då kan man se om åtgärden får avsedd effekt eller om andra insatser behövs, exempelvis tätning av grund eller installation av radonsug.
I flerbostadshus
I flerbostadshus kan radonhalten skilja sig kraftigt mellan olika lägenheter. Skillnaderna beror ofta på byggnadens konstruktion och hur ventilationen fungerar mellan olika våningsplan. Det kan medföra att radonhalterna är betydligt högre i vissa delar av byggnaden, medan andra lägenheter håller sig under referensnivåerna.
Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar behöver därför mäta radon i ett tillräckligt antal lägenheter och utföra nya mätningar efter förbättringar som exempelvis fönsterbyten och tilläggsisoleringar då dessa typer av förändringar kan ge högre radonhalter.
På arbetsplatser
Arbetsplatser, skolor och offentliga lokaler omfattas av krav på radonmätning. Ventilationssystemen är här ofta mer komplexa, med styrning som anpassar luftflöden efter verksamhetstid eller närvaro. Det kan innebära både fördelar och risker: rätt justerad ventilation ger förutsättningar att hålla radonhalterna låga, men om styrningen inte tar hänsyn till radon finns risk att nivåerna stiger när systemet går på sparläge eller hamnar i obalans.
På arbetsplatser finns därför möjlighet att, i stället för en långtidsmätning, utföra en elektronisk korttidsmätning som skiljer på arbetstid och tid utanför arbetstid. Det korrigerade årsmedelvärde som beräknas ersätter då det ordinarie årsmedelvärdet i mätpunkten. Om det korrigerade värdet ligger under referensnivån behöver inga ytterligare åtgärder vidtas.
– Med rätt sensorer kan ventilationen automatiskt anpassas till de aktuella radon-halterna. Det ökar både möjligheten att uppfylla fastighetsägares och arbetsgivares ansvar för inomhusmiljön och skapar förutsättningar för energieffektivisering, förklarar Karl Nilsson på Radonova.
Viktiga saker att tänka på
För att förstå och hantera sambandet mellan radon och ventilation gäller några grundläggande principer:
- Mät alltid först – utan mätning går det inte att veta hur ventilationen påverkar radonhalten.
- Se till helheten – ibland krävs både ventilationsåtgärder och byggnadstekniska lösningar.
- Justera med omsorg – för stora förändringar i luftflöden kan ge motsatt effekt och även skada fastigheten.
- Använd modern teknik – radonsensorer och smart styrning gör det möjligt att kombinera säkerhet med energieffektivitet.
- Utför uppföljande mätningar på arbetsplatser – med uppföljande mätningar kan man visa på att radonhalterna är låga under arbetstid och därmed slippa kostsamma åtgärder.
Läs mer om radon och radonmätning på https://radonova.se
