Gå direkt till innehåll
Jämfört med blåbetong är markradon en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden.
Jämfört med blåbetong är markradon en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden.

Blogginlägg -

Hur farligt är blåbetong?

Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium som sönderfaller till radon. Blå lättbetong (ofta kallad blåbetong) är farlig på så vis att den avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Att ett hus är byggt med blåbetong innebär dock inte per automatik förhöjda radonhalter i inomhusluften. Det kan skilja stort beroende på hur mycket och vilken sorts blåbetong som använts, vilken del av huset som består av blåbetong samt hur väl ventilationen fungerar.

Vid vissa förhållanden kan användningen av blåbetong i bostaden bidra till att radonhalten överskrider referensvärdet på 200 Bq/m³. I en del fall kan blåbetong orsaka radonhalter upp till 1 000 Bq/m³. På det viset kan blåbetong vara farligt och utgöra en hälsorisk för de boende. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att totalt cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer som en följd av radon i inomhusluften. Markradon är dock en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden än blåbetong.

Mätning är enda sättet att identifiera radonproblem
Det kan vara svårt att med blotta ögat avgöra om blåbetong använts i ett hus och om det i så fall bidrar till en förhöjd radonhalt. För att identifiera blåbetong bör man först mäta radonhalten i huset. Om mätningen visar förhöjda värden och huset är byggt under den aktuella tidsperioden (1929-1975) bör man anlita en radonkonsult som med en gammamätare kan särskilja eventuell blåbetong från andra byggnadsmaterial. Du finner radonkonsulter på Svensk Radonförenings hemsida.

Förhöjda värden kan åtgärdas
Samtidigt som blåbetong kan vara en allvarlig hälsorisk finns i dag goda möjligheter att både identifiera och åtgärda ett hus som är byggt med detta byggnadsmaterial.
– Den vanligaste åtgärden är att justera ventilationen och öka luftväxlingen. Ibland räcker det med ett förbättrat självdrag för att lösa problemet. Vilken lösning som är bäst varierar dock från fall till fall, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

– Frågan om blåbetong aktualiseras ofta i samband med husköp. En spekulant som hör ordet blåbetong kan givetvis få kalla fötter. Det är dock viktigt att inte alltid sätta ett likhetstecken mellan blåbetong och hälsorisk. Risken uppstår snarast när en förhöjd radonhalt inte åtgärdas och de boende exponeras för radon under en längre period, fortsätter Karl Nilsson.

Kort om blåbetong
Blåbetong är ett byggnadsmaterial som tillverkades mellan år 1929 och 1975, främst i Yxhult och på Öland. Materialet var enkelt att bygga med och användes under den perioden främst i innerväggar, ytterväggar och bjälklag. Blåbetongen är baserad på uranrik alunskiffer vilket är anledningen till att materialet avger mer radon än andra. Blåbetongens ”storhetstid” var främst under 60- och 70-talen då den användes som byggnadsmaterial i många av bostäderna i det så kallade miljonprogrammet.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Fyra steg för att säkra en låg radonhalt i hemmet

    Fyra steg för att säkra en låg radonhalt i hemmet

    Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bedömer att den radioaktiva gasen radon orsakar cirka 500 lungcancerfall årligen i Sverige. Radongasen läcker vanligtvis in från marken till våra bostäder och cancern uppstår genom att radon sönderfaller och skapar så kallade alfapartiklar som kan skada lungorna. Här följer en enkel beskrivning hur man kan säkra en låg radonhalt i sitt hem.

  • Trots radonkartornas begränsade användningsområde är det inte ovanligt att  privatpersoner och arbetsplatser använder radonkartor för att försöka avgöra vilken radonhalt de har i sin egen inomhusmiljö.

    Radonova: radonkartor visar inte radonhalten i en enskild byggnad

    Radonkartor är ett begrepp som ofta kommer upp när man talar om risker för radon. En radonkarta visar på ett övergripande plan i vilka områden det finns risk för höga radonhalter. Dessa kartor finns både på nationell och regional nivå. Problemet med radonkartor är samtidigt att de är ett väldigt trubbigt verktyg för den som vill veta något om radonhalten i en enskild byggnad.

  • Radondosan Rapidos mätvolym är två till tre gånger större än hos andra märken. Det bidrar till att en korttidsmätning kan göras med förhållandevis hög säkerhet.

    Radon: välj rätt korttidsmätning vid husförsäljning

    I samband med en husförsäljning aktualiseras ofta frågan om radon. Samtidigt som det då kan vara relativt tidspressat och krävas snabba beslut saknas ofta en aktuell och tillförlitlig mätning av husets radonhalt. Lösningen kan i dessa fall vara en så kallad korttidsmätning. Rätt utförd ger en korttidsmätning köpare och säljare en indikation om radonhalten i huset.

  • När det gäller radon är det vanskligt att lita på gamla mätvärden.

    Radon: Kan man lita på gamla mätrapporter?

    Radonova får många frågor kring hur länge man kan lita på tidigare uppmätta radonhalter. Ofta ställs frågan i samband med köp eller försäljning av hus. Det är inte ovanligt att det hänvisas till mätvärden som kan vara mer än 10 år gamla. De radonvärden som finns att tillgå är i de flesta fall gamla mätrapporter i dokument kopplade till fastigheten eller register hos den aktuella kommunen.

  • På grund av markkontakten är källare den vanligaste platsen för inläckage av radongas.

    Finns radon bara i våra källare?

    Det korta och korrekta svaret är nej, radon förekommer inte bara i källare. Däremot är det vanligare med förhöjda radonvärden i källarutrymmen än i övriga delar av ett hus. Den enkla anledningen till det är att källare ligger i direkt anslutning till marken. Markradon är den vanligaste orsaken till förhöjda radonvärden.

  • Ska man mäta radon i fritidshus?

    Ska man mäta radon i fritidshus?

    Radonova får många frågor om radon. En av de vanligare är om man behöver mäta radon i fritidshus? I den här artikeln ges exempel på när man bör genomföra en radonmätning i fritidshus. Och när man inte nödvändigtvis måste göra det.