Gå direkt till innehåll
Jämfört med blåbetong är markradon en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden.
Jämfört med blåbetong är markradon en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden.

Blogginlägg -

Hur farligt är blåbetong?

Alla stenbaserade byggnadsmaterial innehåller radium som sönderfaller till radon. Blå lättbetong (ofta kallad blåbetong) är farlig på så vis att den avger mer radon än andra byggnadsmaterial. Att ett hus är byggt med blåbetong innebär dock inte per automatik förhöjda radonhalter i inomhusluften. Det kan skilja stort beroende på hur mycket och vilken sorts blåbetong som använts, vilken del av huset som består av blåbetong samt hur väl ventilationen fungerar.

Vid vissa förhållanden kan användningen av blåbetong i bostaden bidra till att radonhalten överskrider referensvärdet på 200 Bq/m³. I en del fall kan blåbetong orsaka radonhalter upp till 1 000 Bq/m³. På det viset kan blåbetong vara farligt och utgöra en hälsorisk för de boende. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att totalt cirka 500 personer per år drabbas av lungcancer som en följd av radon i inomhusluften. Markradon är dock en betydligt vanligare orsak till förhöjda radonvärden än blåbetong.

Mätning är enda sättet att identifiera radonproblem
Det kan vara svårt att med blotta ögat avgöra om blåbetong använts i ett hus och om det i så fall bidrar till en förhöjd radonhalt. För att identifiera blåbetong bör man först mäta radonhalten i huset. Om mätningen visar förhöjda värden och huset är byggt under den aktuella tidsperioden (1929-1975) bör man anlita en radonkonsult som med en gammamätare kan särskilja eventuell blåbetong från andra byggnadsmaterial. Du finner radonkonsulter på Svensk Radonförenings hemsida.

Förhöjda värden kan åtgärdas
Samtidigt som blåbetong kan vara en allvarlig hälsorisk finns i dag goda möjligheter att både identifiera och åtgärda ett hus som är byggt med detta byggnadsmaterial.
– Den vanligaste åtgärden är att justera ventilationen och öka luftväxlingen. Ibland räcker det med ett förbättrat självdrag för att lösa problemet. Vilken lösning som är bäst varierar dock från fall till fall, kommenterar Karl Nilsson, vd för Radonova Laboratories.

– Frågan om blåbetong aktualiseras ofta i samband med husköp. En spekulant som hör ordet blåbetong kan givetvis få kalla fötter. Det är dock viktigt att inte alltid sätta ett likhetstecken mellan blåbetong och hälsorisk. Risken uppstår snarast när en förhöjd radonhalt inte åtgärdas och de boende exponeras för radon under en längre period, fortsätter Karl Nilsson.

Kort om blåbetong
Blåbetong är ett byggnadsmaterial som tillverkades mellan år 1929 och 1975, främst i Yxhult och på Öland. Materialet var enkelt att bygga med och användes under den perioden främst i innerväggar, ytterväggar och bjälklag. Blåbetongen är baserad på uranrik alunskiffer vilket är anledningen till att materialet avger mer radon än andra. Blåbetongens ”storhetstid” var främst under 60- och 70-talen då den användes som byggnadsmaterial i många av bostäderna i det så kallade miljonprogrammet.

För mer information om radon och radonmätning besök www.radonova.se.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Karl Nilsson

Karl Nilsson

Presskontakt VD Radonova Laboratories AB
Tryggve Rönnqvist

Tryggve Rönnqvist

Presskontakt Teknisk chef Radonova Laboratories AB

Relaterat innehåll

The Global Leader in Radon Measurement

Med kunder i 80 länder är Radonova världens ledande företag för mätning av radon i villor, flerbostadshus och på arbetsplatser. Med rötterna i universitets- och forskarvärlden erbjuder Radonova mycket avancerad utrustning för att analysera radon i inomhusluft. Radonmätningarna genomförs med hjälp av radondetektorer, instrument och trådlösa sensorer. Radonovas mätmetoder är ackrediterade av SWEDAC och företaget placerar sig genomgående mycket högt i krävande internationella jämförelsetester.

Säkrar en hälsosam inomhusmiljö
Genom att använda Radonovas detektorer och instrument kan privatpersoner, företag och andra verksamheter snabbt och säkert identifiera utrymmen med förhöjda radonhalter. Det gör att rätt åtgärder vid behov kan sättas in för att säkra en hälsosam inomhusmiljö med låga radonhalter. Med en fast installerad radonsensor går det även att kontrollera att radonhalterna håller sig under gällande gränsvärden (vilka kan variera mellan olika länder). Genom detta bidrar Radonovas verksamhet till en bättre folkhälsa och att färre människor riskerar att drabbas av lungcancer.

Om radon och lungcancer
Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer (efter rökning). Globalt beräknas varje år cirka 230 000 människor drabbas av lungcancer, efter att de under en längre tid vistats i lokaler med förhöjda radonhalter. Lungcancer hos människor som aldrig har rökt ökar och är nu den sjunde vanligaste orsaken till cancerrelaterad död i världen.