Tre av fyra seniorer tränar minst en gång i veckan och var fjärde är intresserade av träning som är anpassad för äldre. Men alla som vill träna har inte råd. Det visar Seniorbarometern 2026.
För många seniorer i åldern 60–80 år är träning och rörelse en del av vardagen. Tre av fyra seniorer tränar minst en gång i veckan, men andelen som är regelbundet aktiva minskar över tid. Seniorbarometern
Riksidrottsförbundet presenterar i dag tre nya forskningsrapporter som från olika perspektiv belyser idrottsrörelsens arbete med att nå fler i områden med socioekonomiska utmaningar. Rapporterna bidrar till att stärka idrottsrörelsens arbete med att välkomna och inkludera fler.
− Alla barn har rätt till en meningsfull fritid, gemenskap och glädje. Vår satsning Idrottsklivet är en viktig pusselb
Fler än 260 000 deltagare inom SISU Idrottsutbildarnas verksamhet är under 25 år. Dessutom visar siffror från 2025 att SISU Idrottsutbildarna samverkade med samtliga 77 medlemsorganisationer och att antal deltagare och antal föreningar som varit aktiva inom folkbildning ökar.
Från 2016 fram till idag har andelen kvinnor i landslagsledning ökat från 25 procent till 33 procent. Kvinnor med huvudansvar har också ökat från 16 procent till idag 28 procent. Ett allt mer jämställt ledarskap gör elitidrotten bättre och det gäller både förtroendevalda och landslagsledning. Att fler kvinnor är ledare på högsta nivå är bra men utvecklingen går för sakta.
Trots fler inkomna uppgifter har Idrottsombudsmannen de senaste två åren halverat sin handläggningstid – från drygt 140 dagar till 70 dagar. Bakom framgången ligger bland annat ökade resurser och insatser för att stärka förtroendet.
För att lyckas nå en jämställd idrott behövs styrning med regler och ekonomiska medel och tydliga utbildningsinsatser i alla delar av idrotten. Besluten som fattades på Riksidrottsmötet våren 2017 går i linje med slutsatserna i rapporten Resurser, representation och ”riktig idrott” från Centrum för idrottsforskning.
En ny genomgång av forskningsläget inom 13 områden visar på idrottens mervärde för samhället och pekar på områden där idrotten med små medel kan göra stor skillnad för människors livskvalitet och innebära besparingar för samhället. Svensk idrott spelar en viktig roll i det svenska samhällsbygget.
Nästan hälften av landets kommuner har i år minskat det ekonomiska kontantstödet till idrottsföreningarna. I år ger de i genomsnitt 110 kr per invånare i föreningsstöd jämfört med 156 kronor 2013. Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber menar att det är en oroande utveckling som riskerar att slå mot barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer.
Varför idrottar ungdomar i en förening? Eller varför gör de inte det? Och hur skulle de vilja att föreningsidrotten var organiserad för att börja eller stanna kvar? De frågorna tar idrottsforskaren Susanna Hedenborg upp i Riksidrottsförbundets rapport ”Unga i och om framtidens idrottsorganisering”. Sammanhållning, glädje och flexibilitet är tre nyckelord och drivkrafter.
Svensk idrott behöver en strategisk diskussion om hur samhällsutvecklingen påverkar idrottens förutsättningar och hur den ska möta framtiden. Därför gav RF-stämman idag Riksidrottsstyrelsens förslag om att starta ett sådant strategiarbete ett mycket starkt stöd. Målet är att stämman på Riksidrottsmötet 2015 ska kunna ta ställning till en väl förankrad strategisk inriktning.
Den övre åldersgränsen för statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) höjs från 20 till 25 år och det nuvarande sammankomstbidraget ersätts med ett ledarbidrag. Det beslutade RF-stämman i Luleå idag efter förslag från riksidrottsstyrelsen.
Riksidrottsförbundets nya rapport om hbtq-ungdomars villkor inom idrotten visar på både brister och förtjänster. Bemötande och tävlingsregler gör att flera hbtq-personer inte känner sig välkomna i idrotten medan andra upplever den som en frizon.
I var fjärde kommun har stödet till idrottsföreningarna minskat eller legat still under de senaste sex åren. Med en allmän kostnadsökning på drygt 7 procent under samma period innebär det att föreningarna i landet fått rejält minskat stöd. Det framgår av en sammanställning av Riksidrottsförbundets årliga kommunundersökning.
Fram till idag har det saknats kunskap om hur vanligt förekommande sexuella kränkningar och övergrepp inom idrotten är. Nu har Susanne Johansson, doktorand på GIH på Riksidrottsförbundets uppdrag gjort en första svensk rapport som visar att fem procent av de tillfrågade säger sig ha varit utsatta. I rapporten finns också förslag på åtgärder för att både förebygga och hantera uppkomna fall.
Riksidrottsförbundet bjuder i samarbete med GIH till en medieträff där Susanne Johansson, doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan, presenterar onsdagen den 7 november rapporten ”Kunskapsöversikt - sexuella övergrepp i relationen mellan tränare och idrottsaktiv”.
Är idrott nyttigt? Riksidrottsförbundet har låtit ett tiotal forskare titta på idrottens samhällsnytta ur olika perspektiv. De redovisar tydliga effekter som att ungdomar som idrottar i en förening har bättre självkänsla, klarar sig bättre i skolan och begår färre brott. Men idrottsrörelsen får också kritik för brist på jämställdhet. Och behöver idrotten överhuvudtaget behöver vara samhällsnyttig?
Mästerskap, matcher, resultat och rekord. Idrotten handlar till största delen om tävling och träning, men vilken roll spelar den för samhället? På Idrott & samhällsnytta – ett dialogmöte, 23–24 maj i Göteborg, kommer frågan diskuteras. Där presenteras även den nya antologin ”Är idrott nyttigt?” där forskare undersökt idrottens roll i och betydelse.
Nästan var fjärde kommun ökade sitt stöd till idrotten 2011 samtidigt som bara drygt var tjugonde kommun sänkte stödet. Det är en stor förändring jämfört med 2010 då siffrorna var nästan de omvända. Men Riksidrottsförbundets årliga undersökning av kommunernas stöd till idrotten visar också stora skillnader mellan kommunerna.
Svenska folket vill motionera. Motions- och idrottsintresset finns hos alla, oavsett om man är född i Sverige, Norden eller utanför Norden. Det visar Riksidrottsförbundets (RF) motionsundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört. 47 procent anger att de motionerar minst två gånger i veckan jämfört med 36 procent 1998, när undersökningarna startade.
I år sänker mer än var femte kommun sitt stöd till idrottsföreningarna. Det visar Riksidrottsförbundets kommunundersökning för år 2010. Resultaten visar också stora skillnader mellan olika kommuner, för det kontanta föreningsstödet är skillnaden mer än 400 kronor per kommuninvånare.