För att lyckas nå en jämställd idrott behövs styrning med regler och ekonomiska medel och tydliga utbildningsinsatser i alla delar av idrotten. Besluten som fattades på Riksidrottsmötet våren 2017 går i linje med slutsatserna i rapporten Resurser, representation och ”riktig idrott” från Centrum för idrottsforskning.
En ny genomgång av forskningsläget inom 13 områden visar på idrottens mervärde för samhället och pekar på områden där idrotten med små medel kan göra stor skillnad för människors livskvalitet och innebära besparingar för samhället. Svensk idrott spelar en viktig roll i det svenska samhällsbygget.
Nästan hälften av landets kommuner har i år minskat det ekonomiska kontantstödet till idrottsföreningarna. I år ger de i genomsnitt 110 kr per invånare i föreningsstöd jämfört med 156 kronor 2013. Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber menar att det är en oroande utveckling som riskerar att slå mot barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer.
Varför idrottar ungdomar i en förening? Eller varför gör de inte det? Och hur skulle de vilja att föreningsidrotten var organiserad för att börja eller stanna kvar? De frågorna tar idrottsforskaren Susanna Hedenborg upp i Riksidrottsförbundets rapport ”Unga i och om framtidens idrottsorganisering”. Sammanhållning, glädje och flexibilitet är tre nyckelord och drivkrafter.
Svensk idrott behöver en strategisk diskussion om hur samhällsutvecklingen påverkar idrottens förutsättningar och hur den ska möta framtiden. Därför gav RF-stämman idag Riksidrottsstyrelsens förslag om att starta ett sådant strategiarbete ett mycket starkt stöd. Målet är att stämman på Riksidrottsmötet 2015 ska kunna ta ställning till en väl förankrad strategisk inriktning.
Den övre åldersgränsen för statligt lokalt aktivitetsstöd (LOK-stöd) höjs från 20 till 25 år och det nuvarande sammankomstbidraget ersätts med ett ledarbidrag. Det beslutade RF-stämman i Luleå idag efter förslag från riksidrottsstyrelsen.
Riksidrottsförbundets nya rapport om hbtq-ungdomars villkor inom idrotten visar på både brister och förtjänster. Bemötande och tävlingsregler gör att flera hbtq-personer inte känner sig välkomna i idrotten medan andra upplever den som en frizon.
I var fjärde kommun har stödet till idrottsföreningarna minskat eller legat still under de senaste sex åren. Med en allmän kostnadsökning på drygt 7 procent under samma period innebär det att föreningarna i landet fått rejält minskat stöd. Det framgår av en sammanställning av Riksidrottsförbundets årliga kommunundersökning.
Fram till idag har det saknats kunskap om hur vanligt förekommande sexuella kränkningar och övergrepp inom idrotten är. Nu har Susanne Johansson, doktorand på GIH på Riksidrottsförbundets uppdrag gjort en första svensk rapport som visar att fem procent av de tillfrågade säger sig ha varit utsatta. I rapporten finns också förslag på åtgärder för att både förebygga och hantera uppkomna fall.
Riksidrottsförbundet bjuder i samarbete med GIH till en medieträff där Susanne Johansson, doktorand på Gymnastik- och idrottshögskolan, presenterar onsdagen den 7 november rapporten ”Kunskapsöversikt - sexuella övergrepp i relationen mellan tränare och idrottsaktiv”.
Är idrott nyttigt? Riksidrottsförbundet har låtit ett tiotal forskare titta på idrottens samhällsnytta ur olika perspektiv. De redovisar tydliga effekter som att ungdomar som idrottar i en förening har bättre självkänsla, klarar sig bättre i skolan och begår färre brott. Men idrottsrörelsen får också kritik för brist på jämställdhet. Och behöver idrotten överhuvudtaget behöver vara samhällsnyttig?
Mästerskap, matcher, resultat och rekord. Idrotten handlar till största delen om tävling och träning, men vilken roll spelar den för samhället? På Idrott & samhällsnytta – ett dialogmöte, 23–24 maj i Göteborg, kommer frågan diskuteras. Där presenteras även den nya antologin ”Är idrott nyttigt?” där forskare undersökt idrottens roll i och betydelse.
Nästan var fjärde kommun ökade sitt stöd till idrotten 2011 samtidigt som bara drygt var tjugonde kommun sänkte stödet. Det är en stor förändring jämfört med 2010 då siffrorna var nästan de omvända. Men Riksidrottsförbundets årliga undersökning av kommunernas stöd till idrotten visar också stora skillnader mellan kommunerna.
Svenska folket vill motionera. Motions- och idrottsintresset finns hos alla, oavsett om man är född i Sverige, Norden eller utanför Norden. Det visar Riksidrottsförbundets (RF) motionsundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört. 47 procent anger att de motionerar minst två gånger i veckan jämfört med 36 procent 1998, när undersökningarna startade.
I år sänker mer än var femte kommun sitt stöd till idrottsföreningarna. Det visar Riksidrottsförbundets kommunundersökning för år 2010. Resultaten visar också stora skillnader mellan olika kommuner, för det kontanta föreningsstödet är skillnaden mer än 400 kronor per kommuninvånare.
Det är inte bara Sverige som har problem med EU:s momsdirektiv. Riksidrottsförbundet presenterade idag i Almedalen en kartläggning som visar att våra nordiska grannländer, men även exempelvis Bulgarien, Italien och Österrike har momsregler som gynnar ideella organisationer.
Nästan hälften av ungdomarna mellan 13-20 år som har utländsk bakgrund är aktiva inom svensk idrott. Riksidrottsförbundet presenterade idag i Almedalen en ny studie, gjord av Statistiska centralbyrån (SCB), som visar i vilken utsträckning ungdomar med utländsk bakgrund finns med i idrottsrörelsen jämfört med dem med svensk bakgrund.
EU-kommissionen kräver att Sverige ändrar sin momslagstiftning så att även ideella föreningar tvingas in i systemet. Det kan få ödesdigra konsekvenser för föreningslivet som får svårare att klara ekonomin och att rekrytera förtroendevalda. Står Sverige ensam i den diskussionen eller har andra EU-länder samma problem?
Riksidrottsförbundet presenterar den 7 juli på ett seminarium i Almedalen en ny SCB-studie, Idrott och integration - en statistisk undersökning, som tittar på om och hur ungdomar med utländsk bakgrund är aktiva inom idrotten.
Vi motionerar mer än någonsin. Det visar Riksidrottsförbundets motionsundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört. År 2009 svarade 46 procent av befolkningen mellan 7-70 år att de motionerade mer än två gånger i veckan, jämfört med 38 procent för tio år sedan. Idrottsintresset som många får som barn behåller vi när vi är vuxna då vi fortsätter att vara fysiskt aktiva.