Immunterapiläkemedlet atezolizumab har av det amerikanska läkemedelsverket FDA godkänts för behandling av patienter med spridd icke-småcellig lungcancer, den vanligaste typen av lungcancer. Detta är det första och hittills enda immunterapiläkemedel riktat mot proteinet PD-L1 som godkänts av FDA.
I och med att Roches icke-invasiva fostertest Harmony® nu fått CE-IVD godkännande kan det svenska bioteknikföretaget Life Genomics som ett av få laboratorium i världen utföra NIPT-tester på svensk mark. Genom ett enkelt blodprov reduceras antalet gravida kvinnor som måste genomgå riskfyllda fostervattenprov för att få svar om eventuella kromosomskador hos fostret redan i den elfte veckan.
Patienter med lokalt avancerad eller spridd icke-småcellig lungcancer, den vanligaste typen av lungcancer, levde signifikant längre om de behandlades med immunterapiläkemedlet atezolizumab jämfört med cytostatika. Detta visar en fas III studie som presenterades vid den stora cancerkongressen ESMO i Köpenhamn den 9 oktober.
Immunterapi som behandling mot cancer är ett hett forskningsområde. Atez
Nya analyser av fas III-data från tre studier med OCREVUS (ocrelizumab) presenterades i förra veckan på den europeiska MS-kongressen ECTRIMS som hölls den 14-17 september i London. Dessa, så kallade post-hoc-analyser visade att OCREVUS gav en förbättrad sjukdomskontroll både vid MS med skov (RMS) och vid primär progressiv MS (PPMS).
Projektet Tarmcancerinfo, som har drivits av läkemedelsföretaget Roche AB, har syftat till att belysa tarmcancer – från första symtom och vikten av att våga tala med sin doktor, till ett eventuellt tarmcancerbesked, och hur det är att leva med tarmcancer.
Nya studieresultat visar att PD-L1 hämmaren atezolizumab ger statistiskt signifikant och kliniskt meningsfull överlevnadsvinst jämfört med kemoterapin docetaxel, hos patienter med lokalt avancerad eller spridd icke småcellig lungcancer (NSCLC).
Roche var på plats under årets Almedalsvecka på Gotland. Här kan du se videos från seminariet vi arrangerade tilsamman med Blodcancerföbundet 'Blodcancer – ett fönster till framtidens cancervård' och vårt eget uppsummeringsseminarie om de viktigaste vårdfrågorna i Almedalen 2016.
Det var en morgonpigg skara som redan vid 08:00 den 9 juni bänkade sig för att delta i Roche sista seminarium i serien ”Sjukvårdens utmaningar” som har anordnats under våren. En mycket kunnig panel och publik samlades för att diskutera frågor som: Vad krävs för att tilliten ska stärkas? Hur kan samverkan uppmuntras? Och hur ska ett läkemedelsbolag agera för att vinna ökad trovärdighet?
Roche är på plats under årets Almedalsvecka på Gotland. Se nedan för information om vårt eget seminarium, de vi arrangerar med våra samarbetspartners samt de vi stödjer.
Det målinriktade läkemedlet Gazyvaro är nu godkänd för användning inom EU för behandling av patienter med svårbehandlade lågmaligna lymfom. Studieresultat visar att Gazyvaro är en effektiv behandling för denna patientgrupp. Gazyvaro är sedan tidigare godkänd för behandling av patienter med kronisk lymfatisk leukemi.
Analysen gäller gruppen som inte kunnat ges sedvanlig kemo-behandling (kohort 1). Mediantiden för uppföljning var 14,4 månader. Analysen visar att atezolizumab krympte tumören (objektiv respons) hos 24 % (n=28) av patienterna. Bland de som responderade kvarstod effekten hos 75 % (21/28) vid analystillfället. Sju procent (n=8) av alla patienter i studien uppnådde komplett respons.
Vad innebär värde i hälso- och sjukvården, för vem skapas värdet och hur ska det mätas? Och vad krävs för att värdet i vården ska öka? Det var några av frågorna som diskuterades under frukostseminariet med temat "Värde i vården till vilket pris som helst?" som Roche bjöd in till torsdagen den 12 maj.
För patienter med en speciell sorts spridd lungcancer ger cancerläkemedlen Avastin och Tarceva i kombination signifikant längre överlevnad utan att sjukdomen förvärras, jämfört med enbart Tarceva. Därför rekommenderar nu EU:s läkemedelskommitté att kombinationsbehandlingen godkänns.
Det vetenskapliga rådet inom europeiska läkemedelsmyndigheten är positiv till att det målinriktade läkemedlet Gazyvaro godkänns för behandling av lågmaligna lymfom. Studieresultat visar att Gazyvaro är effektiv för patienter med svårbehandlade lågmaligna lymfom. Gazyvaro är sedan tidigare godkänd för behandling av patienter med kronisk lymfatisk leukemi.
Roche och det svenska bioteknikföretaget Life Genomics ingår samarbete kring NIPT. Genom ett enkelt blodprov kan antalet kvinnor som måste genomgå fostervattensprov reduceras. Tidigare har det aktuella Harmony™ testet skickats till USA för analys men med samarbetet kan fostertestet analyseras i Sverige vilket leder till kortare svarstid, lägre kostnad och provsvar med ökad säkerhet.
I en intervju i tidningen Framtidens Karriär – Läkare berättar Lars Franksson att det var den tydliga inriktningen på innovation som fick honom att lämna sitt arbete som onkolog på Radiumhemmet i Stockholm för att bli en del av Roche. Idag arbetar han som värde- och innovationschef.
Vårt samhälle förändras i en rasande fart. Innovationstakten och behoven går hand i hand och samhället kämpar för att följa med. Där ökade resurser ofta ses som ett botemedel, är flexibilitet och snabbare upptag av innovation mer passande för att minska gapet mellan behoven och tillgången till lösningar.
Gapet ökar mellan medborgarnas förväntningar på sjukvård och de resurser som står till buds. Migration och förändrad demografi ökar trycket ytterligare. I längden kommer detta knappast att vara hållbart. Hur ska politiken agera för att problemen inte ska bli ohanterliga i framtiden? Och kommer frågan om finansiering att bli lika infekterad som migrationsdebatten varit de senaste åren?
Det talas allt mer om värde i vården, samtidigt som det är tydligt att resurserna är begränsade. Vad är värde, hur ska det mätas och vem skapas det för? Finns det en motsättning mellan dagens budgetstyrning och värdeskapande? Hur kan life science-bolagen bidra och vilket ansvar har de för att skapa uthålligt värd?
Antibiotikaresistens är en av sjukvårdens största globala utmaningar. I Sverige är situationen med multiresistenta bakterier relativt väl hanterad men på många håll i världen utgör problemet en verklig och högst påtaglig folkhälsofara.