Reformen av arbetsrätten ”bidde” en tummetott

Arbetet med att modernisera arbetsrätten och anpassa den efter dagens arbetsmarknad börjar mer och mer påminna om den svenska folksagan om Mäster Skräddare. Småföretagarnas Riksförbund kan konstatera att förslagen i departementspromemorior om genomförande av principöverenskommelsen om trygghet, omställning och anställningsskydd inte tillnärmelsevis motsvarar de viktiga pusselbitar som krävs för att främja den moderna arbetsmarknadens behov och funktionssätt. Förbundet är i sitt remissvar, i likhet med många andra organisationer, kritiska till delar av innehållet i förslagen. Den gemensamma kraftfulla kritiken kan innebära att fyra år av utredningar, förhandlingar, möten och diskussioner endast lett till att den nödvändiga reformeringen av arbetsrätten är tillbaka på ruta ett.

Mäster Skräddare handlar om en man som går till en skräddare med en bit tyg, för att få uppsytt en rock. Skräddaren berättar att den blir färdig på lördag. På lördagen återkommer mannen. Skräddaren säger att "det bidde ingen rock. Det bidde ett par byxor." De kommande lördagarna upprepas samma scen. Skräddaren utlovar varje gång ett minskat plagg. Det utlovas en väst, sedan en vante, därefter en tummetott och till slut ingenting.

Beställningen av en reformerad arbetsrätt har flera likheter med sagan. Beställning av rocken kan liknas vid punkt 20 i januariavtalet. Arbetsrätten skulle moderniseras och anpassas efter dagens arbetsmarknad, samtidigt som en grundläggande balans mellan arbetsmarknadens parter upprätthålls. Arbetsrätten skulle ge företagen flexibilitet och skydda den enskilde arbetstagaren mot godtyckliga uppsägningar. Lagen om anställningsskydd skulle ändras genom tydligt utökade undantag från turordningsreglerna. Skräddare Toijer sattes att utreda denna beställning.

Efter en tid kom den efterlängtade utredningen, En moderniserad arbetsrätt, som till stora delar tog fasta på de måttangivelser som angetts i beställningen. Men då rocken inte var sydd efter de standardmått som tidigare gällde, reklamerades rocken av arbetsmarknadens parter och skräddaren byttes ut mot den grupp som upprättat nuvarande standardmått. Arbetsmarknadens parter tog nu på sig uppdraget att ta fram en annan rock åt beställaren. Men då arbetsmarknadens parter inte ville ha en rock bestämde man sig för att ta fram en byxa i stället. Tyvärr kunde de inte komma överens om vilken byxmodell som kunde anses passande, så vissa i gruppen kom fram till att det var trendigare med en väst. Mönstret till västen presenterades som en principöverenskommelse om trygghet, omställning och anställningsskydd. Då skräddaren inte längre var med i matchen, sattes lärlingar hos den ursprungliga beställaren regeringen att sy ihop västen så att den skulle passa så många som möjligt. Detta visade sig vara ett omöjligt uppdrag och gruppen lärlingar, som var kreativa, sydde först en dispositiv väst till gruppen som beställt västen och av tygresterna sydde de en tummetott tänkt att passa alla andra. Men alla andra förväntade sig den ursprungliga rocken och då var en tummetott inte att tänka på. Så nu när januariavtalet inte längre är gällande kommer det kanske sluta med att beställaren går ut ur butiken nöjda med ”att det bidde ingenting”

Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Det moderna arbetslivet ser helt annorlunda ut än vad det gjorde förr i tiden. Det är inte längre lika eftersträvansvärt att kröna sitt arbetsliv med en guldklocka efter 25 års tjänst. Att byta jobb, testa olika uppdrag, variera mellan anställning och företagande under sitt yrkesliv kräver en flexibel arbetsmarknad som bättre tar hänsyn även till småföretagandets villkor. Januariöverenskommelsen sades ha som ambition att särskilt beakta små och medelstora företags behov av flexibilitet. Nu lagda förslag bygger på en stark koppling mellan flexibilitet och kollektivavtal, varför de flesta mindre företag ställs utanför i det avseendet. Med lagstiftarens goda minne har arbetsmarknadens parter tillskansat sig fördelar som inte icke-organiserade arbetsgivare kan ta del av.

Tyvärr har de goda ambitioner som presenterades i En modern arbetsrätt och som tog tillvara på småföretagares behov, slarvats bort. Ur det perspektivet ”bidde det helt enkelt en tummetott.”

För mer information vänligen kontakta:
Mattias Andersson
Näringspolitisk talesperson, Småföretagarnas Riksförbund
mattias.andersson@smaforetagarna.se