Gå direkt till innehåll

Ämnen: Arbetsliv

  • Forskare: Svensk välfärd har tappat sin internationella särställning

    Forskare: Svensk välfärd har tappat sin internationella särställning

    Det svenska ekonomiska trygghetssystemet har förlorat sin internationella särställning. Det menar forskarna Kenneth Nelson och Sebastian Sirén i den nya SNS-rapporten Grund- eller inkomsttrygghet? I rapporten jämförs utvecklingen av bland annat arbetslöshetsförsäkringen gentemot andra länder. Sverige ligger idag i linje med, eller strax under, jämförbara länder i ersättningssystemens generositet.

  • 50 år med föräldraförsäkringen: Jämställdheten har ökat – men jämlikheten släpar efter

    50 år med föräldraförsäkringen: Jämställdheten har ökat – men jämlikheten släpar efter

    Föräldraförsäkringen fyllde 50 år i fjol. En ny rapport från SNS belyser både framgångar och kvarstående utmaningar. Medan jämställdheten har ökat, med fler pappor som tar ut ledighet och fler mammor i arbetslivet, visar analysen att jämlikheten släpar efter. Ekonomiskt sårbara grupper har fortfarande svårt att fullt ut ta del av försäkringen, och rapporten pekar på behovet av reformer.

  • Forskare: Oro och otydlighet kring juridiken bromsar samverkan mellan akademi och näringsliv

    Forskare: Oro och otydlighet kring juridiken bromsar samverkan mellan akademi och näringsliv

    I Sverige är samarbeten mellan företag och universitet en viktig drivkraft för samhällsutveckling och kommersiellt lovande innovationer. Men bristande kommunikation kring juridiska frågor och otydlighet från ledningshåll riskerar att stoppa viktiga projekt och därmed bromsa Sveriges innovationskraft, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.

  • Hur kan samhället förhindra återfall i brottslighet?

    Fler än fyra av tio av de som har dömts för ett brott återfaller i brottslighet inom några år. För att minska återfallsrisken och kostnaderna för samhället är det viktigt att identifiera vad som orsakar återfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för en mer evidensbaserad kriminalpolitik, något som nationalekonomen Randi Hjalmarson framför i en ny SNS-rapport.

  • Prisceremoni 2023.

    SNS-priset 2025: Lyfter unga forskare som gör skillnad i samhället

    SNS-priset 2025 öppnar nomineringar för unga forskare som omsätter sina forskningsresultat i praktisk nytta för samhället. Med en prissumma på 200 000 kronor uppmärksammas forskare som kopplar vetenskap till praktisk nytta. Nomineringar pågår till den 3 mars 2025. Juryn består av representanter från näringsliv, akademi, förvaltning och media.

  • Ekonomer: Förbättra omställningsstudiestödet för att nå dem som behöver det mest

    Reglerna kring omställningsstudiestödet måste ändras för att säkerställa att de med störst behov får vidareutbilda sig och stärka sin position på arbetsmarknaden. Framför allt bör stödet riktas mot dem som har varslats om uppsägning, skriver två forskare i en ny SNS-rapport.
    Omställningsstudiestödet infördes i samband med den nya LAS-överenskommelsen 2022, då arbetsgivaren bland annat gavs stör

  • Ledande företagsledare och forskare till SNS förtroenderåd


    I år föreslås 18 nya ledamöter för inval till SNS förtroenderåd, varav flera ledande företagsledare och framstående forskare.

    Förtroenderådet är SNS högsta beslutande organ. Inval sker vid rådets ordinarie sammanträde den 13 juni. Se hela listan med valberedningens förslag nedan.
    ”SNS förtroenderåd har en bred sammansättning av ledande företrädare från forskarvärlden, näringslivet o

  • Ekonomer: Vetenskaplig produktion ökar kraftigt när högskolor blir universitet

    Lärosätens resurser är avgörande för hur mycket deras anställda forskare producerar. Dessutom publicerar utlandsfödda forskare mer än svenskfödda och manliga mer än kvinnliga, skriver Olof Ejermo och Yotam Sofer i en ny SNS-rapport.
    Den vetenskapliga produktionen ökar kraftigt när lärosäten omvandlas från högskolor till universitet. Det visar Olof Ejermo och Yotam Sofer i sin nya SNS-rapport Ve

  • SNS Konjunkturråd 2024: Hur kan produktiviteten förbättras i näringslivet?

    Fyra nationalekonomer undersöker vad som avgör hur produktiviteten utvecklas i näringslivet. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2024.
    Hur effektivt ett lands resurser används är avgörande för dess välstånd. Men efter finanskrisen 2009 har Sveriges produktivitet utvecklats betydligt långsammare än tidigare. Så hur kan företag bli mer produktiva? Hur påverkar infra

  • Forskare: Sexuella trakasserier leder till lägre löner för kvinnor

    Risken att utsättas för sexuella trakasserier på jobbet är större för personer vars kön är i minoritet på arbetsplatsen. Det avskräcker kvinnor från välbetalda jobb på mansdominerade arbetsplatser, skriver professorerna Olle Folke och Johanna Rickne i en ny SNS-rapport.
    Att utsättas för sexuella trakasserier på jobbet är tre gånger vanligare för kvinnor än för män i Sverige. Men både kvinnor oc

  • Forskare: Tillitsbaserad styrning löser inte välfärdens problem

    Tillitsbaserad styrning har fått spridning inom många kommuner och regioner. Men tillit är inte någonting som kan styras fram, skriver sex forskare i arbetsvetenskap och företagsekonomi i en ny SNS-rapport.
    På senare år har tillitsbaserad styrning väckt stort intresse inom det offentliga. Modellen härstammar från Tillitsdelegationen, som tillsattes av regeringen 2016 och handlar i korthet om mi

  • Ekonomer: Små effekter för barn när föräldrar blir av med jobben

    För arbetstagare har det tydligt negativa effekter att mista jobb för att arbetsplatsen läggs ned. Men deras barn påverkas inte i någon större utsträckning, skriver tre forskare i en ny SNS-rapport.
    Att företag läggs ned kan slå hårt mot dem som blir av med jobben. Förutom högre grad av arbetslöshet så tjänar de också mindre, har sämre hälsa och löper större risk för skilsmässa än jämförbara pe

  • SNS Konjunkturråd 2023: Ge mer stöd till dem som drabbas hårdast när jobben försvinner

    Korta kurser med tydlig yrkeskoppling och personligt arbetsförmedlarstöd behövs för att äldre och lågutbildade ska få nytt jobb efter uppsägning, skriver fyra nationalekonomer i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.
    Arbetsmarknaden är i ständig omvandling – jobb försvinner och nya jobb skapas. Hittills har omvandlingen framförallt gynnat högutbildade. Men i takt med att det införs ny teknik med artif

  • Ekonomer: Kvinnor på ledande poster bör ha kvinnliga kollegor

    Kvinnor är mindre villiga än män att leda grupper, i synnerhet om de är mansdominerade. Men det beror inte på att kvinnor är ointresserade av att ha ledande befattningar. Könsstrukturer spelar roll i alltifrån arbetsgrupper till styrelserum, skriver nationalekonomerna Eva Ranehill och Anna Sandberg i en ny SNS-rapport.
    Trots strävan efter jämställdhet har färre kvinnor än män högavlönade yrken

  • SNS Konjunkturråd 2023: Hur ska förändringarna på arbetsmarknaden hanteras?


    Fyra nationalekonomer undersöker effekterna av den snabba omställningen på svensk arbetsmarknad. I januari presenteras deras slutsatser i SNS Konjunkturrådsrapport 2023.

    Arbetsmarknaden har förändrats markant under de senaste 40 åren. Jobben har blivit färre inom tillverkningsindustrin och fler inom tjänstesektorn. Men exakt hur stora är förändringarna? Vilka har vunnit och förlorat på

  • Dyr administration kan gå ut över lärosätenas forskning och undervisning


    Sedan millennieskiftet har antalet chefer och högutbildade inom administrationen ökat kraftigt på landets högskolor och universitet. Det är oklart varför. Men om trenden håller i sig kan det ge sämre förutsättningar för lärosätenas forskning och undervisning, skriver nationalekonomen Anders Kärnä i en ny SNS-rapport.

    Mellan 2004 och 2019 ökade antalet anställda inom gruppen högutbildad

  • Forskare: Bör Sveriges kommunpolitiker driva över 1700 bolag?


    Antalet kommunala bolag har ökat kraftigt sedan 1970-talet. I fjol var de 1724 stycken och omsatte nästan 5 procent av BNP. Nationalekonomen Andreas Bergh och statsvetaren Gissur Ó Erlingsson anser att det finns en rad problem med bolagisering av kommunal verksamhet. I en ny SNS-rapport ”Kommunala bolag: fler nackdelar än fördelar?” lyfter de fram bristande insyn, intressekonflikter, effektivi

  • Skatteforskare: Sverige får högre tillväxt och sysselsättning med en ny stor skattereform

    Sänk skatten på arbete, inför enhetlig moms och rak kapitalbeskattning. Det föreslår nationalekonomen Åsa Hansson i en ny SNS-rapport. Mycket har förändrats sedan den stora skattereformen 1990–91. Om skattesystemet görs om utifrån dagens förutsättningar kan Sverige få högre tillväxt och sysselsättning, menar hon.
    Som litet land i utkanten av Europa måste Sverige slå vakt om konkurrenskraften. D

  • SNS Konjunkturråd 2022: Ge leverantörer till offentlig sektor betyg av samma slag som för taxi och hotell

    Ett stort problem med offentlig upphandling är att upphandlarna inte får ta hänsyn till tidigare erfarenheter av leverantörerna när de bedömer anbud. För att avhjälpa detta föreslår SNS Konjunkturråd att det införs ratingsystem för leverantörer till offentlig sektor, liknande de nättjänster som finns för till exempel taxi och hotell.
    År 2019 uppgick den offentliga upphandlingen till drygt 800 m

  • Skatteforskare: ”Överväg 3:12-regler efter finländsk förebild”

    Frågan om 3:12-reglerna är helt central för beskattningen av arbets- och kapitalinkomster. En klyfta mellan marginalskatterna på arbete och utdelningar behöver inte nödvändigtvis vara problematisk om 3:12-reglerna är utformade på ett bra sätt. Det menar nationalekonomen Håkan Selin, författare till SNS-rapporten 3:12-reglernas roll i skattesystemet. Igår, idag och i framtiden.
    I det nuvarande s

Visa mer