Gå direkt till innehåll
 Städ borde vara med vid projektering av golv och ytskikt!

Nyhet -

Städ borde vara med vid projektering av golv och ytskikt!

Val av golv och ytskikt är en viktig del för trivsel, estetik och inte minst med påverkan för driftsekonomin av en fastighet. Idag byggs fastigheter mer som att man är hemma, för att göra det mer trevligt och tilltalande, men genom det blir också val av ytskikt än mer avgörande för funktionen.

Önskvärt skulle vara att städ fick vara med i vissa delprojekt redan vid projekteringen av en fastighet, då skulle många frågor kunna behandlas även med drift och underhåll av golv och ytskikt i fokus.

Val av material, såväl för golv som övrig interiör bör alltid behandlas, inte bara för stunden och det estetiska, utan också med hänsyn till vilken ekonomi som finns för dess bevarande över tid.

Jag hoppas innerligt detta blir ett större ämne redan vid projektering, och att driftsekonomin för olika golv tas med i valet av material och utformning av en fastighet.

Några exempel

  • Att lägga trägolv i en fastighet kan vara väldigt långsiktigt, så länge val av ytskikt och frekvens av underhåll är rätt inställt. När det blir rätt har ett homogent trägolv 100-tals år att erbjuda av trivsel och funktion, något som också gäller natursten. Här påverkar också trender till stor del, såklart kräver ljusa och kraftigt mörka golv mer underhåll än naturellt behandlade golv, självklart för många, men långt ifrån alla.
  • Trenden just nu verkar vara kraftigt ljusa, grå eller mörka golv. Inga problem, så länge alla förstår att det krävs mer städ- och underhåll och därtill adekvat ekonomi är valet fritt, men det gäller att göra kalkylen i tid, redan i samband med valet av golv eller ytskikt.
  • Ytbehandlingen av trägolv påverkar också den långsiktiga ekonomi. Har man högre slitage är hårdvaxoljesystem eller motsvarande att föredra mot lack, det går vanligtvis att partiellt laga och upprätthålla med adekvata metoder och produkter. Den vanliga uppfattningen är den lackade ytan alltid är lättare att sköta. På ett sätt stämmer det, men efter en viss tid krävs större insatser vid reparation av den lackade ytan. Beträffande underhållsfrågan är den likvärdig i omfattning och frekvens oavsett ytskikt, det som skiljer är insatsen och metoden.
  • Att inte göra sin hemläxa kring de golv och ytskikt som finns i en fastighet är nära nog tjänstefel. Alla golv har sina olika behov och så länge de tillfredsställs kommer golven att fungera som det är tänkt, med god hållbarhet och cirkulär ekonomi som resultat.
  • Ett nytt linoleumgolv är inte detsamma idag, idag har tillverkare av linoleum och plastgolv valt att behandla sina golv med smarta hållbara lacker som tål användning i offentlig miljö, inte alla vet det. Men för att de skall fungera långsiktigt krävs också förändring hur vi städar och underhåller dem. Ett traditionellt underhåll på dessa ytor leder vanligtvis bara åt fel håll, med stora onödiga problem och kostnader som resultat.
  • Vi väljer idag oftare textila golv av särskilda anledningar, vanligtvis är det den ljuddämpande effekten som eftersöks. Men ärligt talat har det textila golvet andra fördelar såsom att hålla damm och smutspartiklar nere vid golvet och inte uppe i inandningsluften, en allergiteknisk funktion. Men även här krävs att vi lär oss att anpassa våra insatser och metoder för att hålla golven fungerande under lång tid. Idag finns många nya smarta lösningar som borde göras mer tillgängliga för dem som faktiskt utför städ- och underhåll, det får inte bara vara en budget som bromsar om valet är gjort. Ett textilt golv städas vanligtvis mindre än ett hårt golv, något jag alla kan vara överens om att båda golvtyperna belastas med samma typ och mängd av smuts varje dag. Således borde frekvenserna vara motsvarande i omfattning men insatsen och metoden vara det som skiljer.
  • Bristen av fungerande entrésystem är en stor faktor för en fastighets driftsekonomi. Genomgående väljer vi allt för små lösningar ”en matta innanför dörren” med material som många gånger inte orkar med ens, en dags snöande eller regnande. Entrémattor som i parti och minut skall transporteras runt för att tvättas, när det med dagens smarta metoder kan göras på plats och med många gånger bättre effekt avseende funktion och ekonomi. Kunskapen om hur det borde vara finns, även erfarenheten om hur det kan fungera är stor, det handlar många gånger om respekt och invanda mönster som måste brytas för att ta till sig det som är nytt och viktigt för framtiden.

Med mina 40 år i branschen har jag tyvärr förstått att okunskap, vilja till förändring, ansträngda budgetar och rätt fokus skiljer stort mellan de parter som berörs av en fastighet livscykel.

Med rätt analys vid projektering kan stora delar förbättras och behandlas i rätt tid. För en fastighet bearbetas interiören på ett eller annat sätt av projektering, bygg, entreprenör, fastighetsägare, tillverkare, hyresgäster och leverantörer, men den som verkligen tidigt borde blandas in och respekteras, är den som har uppgiften och ansvaret att städa- och underhålla de golv och ytskikt som väljs.

Kunskapen finns, det gäller mest att våga bryta mönster och använda alla berörda parters kompetenser, som en del i processen och projekteringen, i vart fall om vi till slut skall uppnå långsiktig hållbarhet på alla nivåer.

”En sak är slutligen helt säker, det underhållsfria golv- eller ytskiktet är ännu inte uppfunnet!”

Mårten Widborg

Ämnen

Regioner

Kontakter

Matthias Lindholm

Matthias Lindholm

Presskontakt Ordförande

Städbranschen Sverige är den samlande kraften för ett rent och hållbart Sverige!

Städbranschen Sverige är sedan 2013 en rikstäckande branschorganisation, vi samlar alla verksamheter med intresse för rena, hygieniska, lättskötta och vårdade fastigheter. Med en tydlig värdegrund arbetar Städbranschen Sverige för att lyfta och ena branschen, företagen och individerna. Detta genom att driva frågor och projekt som utvecklar och understryker vikten och omfattningen av branschens bidrag till samhället.

Städbranschen Sverige AB
Box 92003
12006 STOCKHOLM
SVERIGE