Så jämställd är gastronomin 2025 – framgångar, bakslag och vägen framåt

När Stellagalan startade för snart ett decennium sedan var budskapet tydligt: det räcker nu! Kvinnors insatser i den gastronomiska branschen måste synliggöras, firas och ges plats. Då talade många om bristen på jämställdhet. Idag, 2025, talar vi om vad som faktiskt hänt – och vad som ännu står stilla.

Stellagalan har tittat närmare på 14 av de viktigaste gastronomiska tävlingarna i Sverige och kan konstatera: utvecklingen går framåt på vissa håll, men långsamt och mot ett massivt motstånd från gamla strukturer och cementerade kulturer.

Svenska Kocklandslaget har gått från att vara 100 procent manligt till 49 procent kvinnor – en dramatisk förändring i det här sammanhanget. År 2025 är även ansvaret för att leda laget jämlikt, delat 50/50 mellan Desireé Jaks, Årets Stellakock 2023 samt Årets Kock 2023 och Emil Persson, Björkhaga Gastronomi. Även SM i professionell matlagning, Årets Kock, har tagit stora steg när gäller jämlikhet – de två senaste vinnarna har varit kvinnor, juryn är mer jämställd, fler kvinnor söker, fler går till final.

Men när vi lyfter blicken ser vi fortfarande samma mönster som för fem år sedan: män nominerar män, anställer män och lyfter män. Det är en kedja som är svår att brytas utan aktiv handling.

Faktum kvarstår: majoriteten av de stora tävlingarna leds av män, döms av män och vinns av män. Tävlingar som Bocuse d’Or, Årets Kock och Årets Bartender har historiskt knappt ens släppt in kvinnor i rummet. År efter år upprepas bilderna från både lag, prispall, styrelser och ledningsgrupper – möjligen en ensam kvinna bland männen eller inga kvinnor alls.

Det är tyvärr det här som formar nästa generation. Bilden som skapas är glasklar: det är män som vinner. Det är män som är bäst. Inte för att det stämmer – utan för att strukturen som den ser ut nu, visar den sanningen. Vi vet att representation ger resultat. Se bara på Årets Konditor där kvinnorna inte bara deltar – de vinner. Inte ibland, utan ofta.

Samtidigt är det glädjande att se att det nu finns riktade satsningar. Gastronomi Sveriges Commis Award vänder sig specifikt till unga kvinnliga kockar och är ett viktigt steg för att bygga framtidens tävlingsfält. Men det räcker inte med nya tävlingar om vi inte samtidigt förändrar de gamla.

Förändring är möjlig – vi har sett det internationellt men i en helt annan extremt mansdominerad bransch. Världens största reklamtävling, Cannes Lions, gick från pinsamt låg andel kvinnor i juryn till nästan hälften på bara fyra år. När viljan finns, händer saker.

Så vad väntar vi på i Sverige? Varför är det mest män i ledningsgrupper, styrelser och jurygrupper? Varför har vi fortfarande inte sett en kvinna representera Sverige i Bocuse d’Or?

Vi vet att många kvinnor tappar intresset att tävla när de kommer ut i arbetslivet. Det handlar om brist på förebilder, mentorer, stöd och strukturer som gör tävlandet möjligt. Ansvaret ligger inte på de unga kvinnorna – det ligger på branschen.

Frågan är enkel: vill vi ha en levande gastronomisk kultur i Sverige eller vill vi ha en klubb för inbördes beundran?

Det är dags att ta ansvar och dags för aktiva insatser, mentorskap och kvotering där det behövs. Inte för att vara snälla, utan för att höja kvaliteten. Ingen bransch mår bra av att halva talangbasen hålls utanför. Och framför allt: det är dags att göra upp med bilden av vem som får stå på pallen. Vem som får sitta i prestigefulla jurygrupper och vem som visar riktningen framåt i ledningsgrupper och styrelser.

Vi kräver förändring – inte sen. Nu! Det är nämligen hög tid att låta kvinnorna ta den plats de är värda!