Djupa rötter ger nytt hopp för svensk vall
I ett samarbete med tidningen Lantmannen presenterar stiftelsen aktuell forskning. I nr 2 2026 intervjuades Kajsa Lätt om forskning för att hitta alternativa vallgrödor i ett förändrat klimat.
I ett samarbete med tidningen Lantmannen presenterar stiftelsen aktuell forskning. I nr 2 2026 intervjuades Kajsa Lätt om forskning för att hitta alternativa vallgrödor i ett förändrat klimat.
Ett nytt forskningsprojekt som beviljades medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings årliga Öppna utlysning 2025 ska hjälpa svenskt jordbruk att säkra goda skördar med minskad miljöpåverkan.
I år firar vi att Stiftelsen Lantbruksforskning fyller 40 år – ett jubileum som kommer att märkas under hela 2026, men med lite extra firande i samband med Lantbruksforskningsdagen den 14 oktober i Stockholm. Mer information om det kommer, men boka dagen redan nu!
I detta nyhetsbrev ser vi tillbaka på de 40 åren i ett reportage. Det är ett fint tillfälle att stanna upp, se vad som byggt oss sta
Under 40 år har Stiftelsen Lantbruksforskning bidragit till ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk.
En ny studie har undersökt villkoren för mindre mjölkgårdar. Resultaten visar bland annat att det skulle behövas mer riktat stöd till mindre mjölkgårdar.
Nu är Sverigeförsökens fältförsöksrapport från 2025 här. Läs den på nätet eller beställ hem boken!
Stiftelsen Lantbruksforskning presenterar rykande färska beslut om beviljade medel till 14 nya forskningsprojekt som drar igång under 2026.
Det blev tydligt att forskarna inte bara ska svara på frågor – deras frågor behöver ställas tillsammans med dem som lever i lantbrukets vardag.
Runt 120 personer deltog på plats och digitalt på årets Lantbruksforskningsdag. För den som missade evenemanget går det bra att se hela sändningen i efterhand på stiftelsens Youtubekanal.
Att förlänga mjölkkornas livslängd är en nyckel för både klimat och ekonomi.
Även om glyfosat får användas i EU till 2033 vill forskare vid SLU minska beroendet av det omstridda växtskyddsmedlet. Genom långsiktiga fältförsök söker de hållbara metoder för ogräsreglering och ett jordbruk som klarar framtidens utmaningar.
En stor del i Stiftelsens Lantbruksforskningsarbete består i att administrera bedömningar och beredningar av inkomna ansökningar från forskare. Här beskrivs dessa processer.
Nu är anmälan öppen till årets Mjölkvecka – se till att säkra en plats på konferensdagen.
Kom, lyssna på och samtala om senaste forskningsresultat från svensk behovsstyrd lantbruksforskning den 6 november. Under dagen hör vi även den spännande forskningsdialogen mellan lantbrukare Peter Borring och forskare Sigrid Agenäs om framtidens samverkan mellan djuruppfödning och växtodling.
En ny studie från Rise visar hur lantbruket kan omvandla gödsel, halm och vall till energi, foder, bioolja och växtnäring.
Ny forskning visar att rekommendationer för gödsling måste bli bättre på att ta hänsyn till hur mycket vatten det finns i marken – och inte bara vad sensorer säger om kväve.
Dagens lantbrukare har tillgång till allt mer avancerade verktyg för att optimera sin gödsling. System som CropSAT.se och Yara N-sensor använder sensorer som mäter reflekterat ljus från grödan för att beräkna vegeta
För att stå rustade mot dessa nya hot måste både forskning och fältförsök växlas upp och staten behöver ta sitt ansvar. Debattartikel av Martin Moraeus, ordförande, och Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning publicerad i Land Lantbruk.
Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
För vissa är det en tid för återhämtning och för vissa är det den mest arbetsintensiva tiden på året, men förhoppningsvis kan de ljusa kvällarna också vara en tid för reflektion över det viktiga arbete som pågår för att s
En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kors klövhälsa.
FRÅGA: Hej! Som potatisodlare är man ständigt oroad över problem med bladmögel och röta. Hur ser forskningen ut i Sverige kring nya metoder för att bekämpa bladmögel?
SVAR: Tack för din fråg
Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.
Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets