Gå direkt till innehåll

Ämnen: Miljö, energi

  • Lantbruksforskningsdagen 2025 – här är hela programmet

    Kom, lyssna på och samtala om senaste forskningsresultat från svensk behovsstyrd lantbruksforskning den 6 november. Under dagen hör vi även den spännande forskningsdialogen mellan lantbrukare Peter Borrig och forskare Sigrid Agenäs om framtidens samverkan mellan djuruppfödning och växtodling.

    Bönder som samtalar under fältvandring.
  • NY FORSKNING: När torkan lurar sensorerna – risk för onödig kvävegödsling


    Ny forskning visar att rekommendationer för gödsling måste bli bättre på att ta hänsyn till hur mycket vatten det finns i marken – och inte bara vad sensorer säger om kväve.

    Dagens lantbrukare har tillgång till allt mer avancerade verktyg för att optimera sin gödsling. System som CropSAT.se och Yara N-sensor använder sensorer som mäter reflekterat ljus från grödan för att beräkna vegeta

    Utsättning och installation av vattenrör i forskningsprojektet När torkan lurar sensorerna – risk för onödig kvävegödsling
  • DEBATT: Staten stryper den gårdsnära forskningen

    För att stå rustade mot dessa nya hot måste både forskning och fältförsök växlas upp och staten behöver ta sitt ansvar. Debattartikel av Martin Moraeus, ordförande, och Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning publicerad i Land Lantbruk.

    Fältförsök fotograferade från drönare.
  • VD-KRÖNIKA JUNI: En sommar med framtidstro för lantbruket

    Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
    För vissa är det en tid för återhämtning och för vissa är det den mest arbetsintensiva tiden på året, men förhoppningsvis kan de ljusa kvällarna också vara en tid för reflektion över det viktiga arbete som pågår för att s

    Porträtt av Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning.
  • FRÅGA EXPERTEN: Hållbara alternativ till svampmedel tar hjälp av de goda generna

    En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
    Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kors klövhälsa.
    FRÅGA: Hej! Som potatisodlare är man ständigt oroad över problem med bladmögel och röta. Hur ser forskningen ut i Sverige kring nya metoder för att bekämpa bladmögel?
    SVAR: Tack för din fråg

    Nyskördad potatis i fältet.
  • Mångfunktionella mjölkgårdar bidrar till hållbarhet

    Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.

    Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets

    Mjölkko i hage med skog i fonden.
  • Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp

    Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
    Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam

    Mätinstrument torvmark.
  • Så fungerar finansieringen av lantbruksforskning

    Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
    Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje bransch

    Händer som håller jord med grodd i.
  • Utlysning för akuta situationer i svenskt lantbruk

    När yttre omständigheter och hot, som till exempel klimatförändringar får en större och mer oförutsägbar påverkan på det svenska lantbruket behöver forskningsanslagen hänga med. Stiftelsen Lantbruksforskning upprättar nu en akututlysning som finns tillgänglig under hela 2025.

    Regn över spannmålsfält.
  • 7,8 miljoner till ny forskning om ogräshantering och växtskydd i ett förändrat klimat 

    I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.

    Det var fem ansökningar som kom in till denna riktade utlysning och två projekt som till slut bedömdes göra mest nytta för näringen och samtidigt ha en hög vetenskaplig nivå.

    – Att kunna göra riktade utlysningar på detta vis är viktig

    Fält med hjulspår, i fonden betesmark, en väderkvarn och hav.
  • 40 miljoner till ny lantbruksforskning

    14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor.

    Lantbruksforskning i labbmiljö.
Visa mer