För att stå rustade mot dessa nya hot måste både forskning och fältförsök växlas upp och staten behöver ta sitt ansvar. Debattartikel av Martin Moraeus, ordförande, och Mathilda Hollertz, vd Stiftelsen Lantbruksforskning publicerad i Land Lantbruk.
Sommaren står för dörren, och med den vill vi på Stiftelsen Lantbruksforskning passa på att önska alla våra samarbetspartners, forskare och lantbrukare en riktigt glad sommar.
För vissa är det en tid för återhämtning och för vissa är det den mest arbetsintensiva tiden på året, men förhoppningsvis kan de ljusa kvällarna också vara en tid för reflektion över det viktiga arbete som pågår för att s
En potatisodlare i syd undrar hur långt forskarna har kommit med att lösa oron för bladmögel och röta.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om kors klövhälsa.
FRÅGA: Hej! Som potatisodlare är man ständigt oroad över problem med bladmögel och röta. Hur ser forskningen ut i Sverige kring nya metoder för att bekämpa bladmögel?
SVAR: Tack för din fråg
Mjölkproduktion har länge ansetts vara en klimatbov på grund av höga växthusgasutsläpp, men genom att mäta hur gårdarna bidrar till ekosystemtjänster och biologisk mångfald kan den bilden komma att ändras. Ny forskning sätter fokus på att mjölkproducenter kan vara mer hållbara än först trott.
Det var i samband med diskussioner om jordbrukets klimatpåverkan som Pernilla Tidåker, universitets
Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.
Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsam
Stiftelsen Lantbruksforsknings största utlysning av medel till forskning, Årliga öppna utlysningen, med 40 miljoner i potten är nu öppen för ansökningar.
Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Varje år fördelas mellan 65 och 75 miljoner kronor ut till ny forskning och utveckling från Stiftelsen Lantbruksforskning. Den största delen, drygt 70 procent kommer från Sveriges lantbrukare och samlas in av de organisationer inom varje bransch
Fältförsöksrapporten från Sverigeförsöken 2024 är här.
När yttre omständigheter och hot, som till exempel klimatförändringar får en större och mer oförutsägbar påverkan på det svenska lantbruket behöver forskningsanslagen hänga med. Stiftelsen Lantbruksforskning upprättar nu en akututlysning som finns tillgänglig under hela 2025.
Tre nya forskningsprojekt beviljas medel för forskning om hur framtidens animalieproduktion kan bli mer konkurrenskraftig och ekonomiskt samt miljömässigt hållbar.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
Det var fem ansökningar som kom in till denna riktade utlysning och två projekt som till slut bedömdes göra mest nytta för näringen och samtidigt ha en hög vetenskaplig nivå.
– Att kunna göra riktade utlysningar på detta vis är viktig
I Stiftelsen Lantbruksforsknings riktade utlysning inom integrerat växtskydd har två forskningsprojekt beviljats medel om totalt 7,8 miljoner kronor.
14 forskningsprojekt som ansökt om medel i Stiftelsen Lantbruksforsknings öppna utlysning 2024 beviljas finansiering om totalt 40 miljoner kronor.
Mjölkveckans temaområden med fokus på mjölkproduktionens hållbarhet och produktivitet skapar viktig dialog för en hel bransch.
Vad händer inom forskningen med risken att hönshirsen är på väg att bli resistent mot bekämpning?
Läs svaret på läsarfrågan om hur man gör för att ”gå plus” med strukturkalkning, det vill säga hur kombinerar man fosforförluster och skördeökning.
Utlysningen inom Stiftelsen JTI:s strategiska programsatsning om totalt 50 miljoner kronor har resulterat i medel till fem forskningsprojekt till en total summa om 19 663 000 kronor.
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.
FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassning