Under åren har det funnits många som kritiserat begreppet ”brottsoffer” för att i onödan sätta en offerstämpel på den drabbade. Kvinnojourerna menar att ordet ”offer” har undertoner av passivitet. De använde därför länge istället termen ”överlevare”. Liknande kritik har framförts av andra som talat om ”hjältar”, snarare än om offer. Av denna anledning använder vi begreppet "brottsdrabbade".
Att förlora en anhörig i ett våldsbrott innebär ett stort mänskligt och psykiskt lidande. Till detta kommer också en rad praktiska problem i mötet med representanter för rättsväsendet, socialtjänst, media etc. Hundratals människor i Norge befinner sig just nu i den här situationen. Det norska samhället står inför en stor utmaning när det gäller att se till att de anhöriga får hjälp.
Att drabbas av brott en emotionell och chockerande händelse. Händelsen i sig utgör emellertid inte alltid den enda hotet mot den drabbades psykiska hälsa. En annan avgörande faktor är det bemötande som den drabbade får efter brottet. Det sekundära traumat kan till exempel uppstå i mötet med media. Hur behandlas brottsdrabbade av media idag och hur stor hänsyn ska media egentligen ta?
Vi på Stiftelsen Tryggare Sverige vill önska en fortsatt glad sommar och samtidigt påminna om höstens utbildningar och debattkvällar. Se vår nya hemsida (www.tryggaresverige.org) för mer information.
I dagens SvD Brännpunkt skriver statsminister Fredrik Reinfeldt att vi inte får ge efter för hatet och våldet, men att vi samtidigt ska vara medvetna om att våra öppna samhällen gör oss sårbara. Lösningen handlar bland annat om att säkerställa ”ett starkt rättsväsende med resurser och verktyg att skydda oss från brottslighet, våld och terror”.
Hur sköter sig medierna när katastrofen slår till som den gjorde i Norge i helgen? Är det ok att intervjua tonåringar som befinner sig i chock? I morgon bitti kl. 07.20 hålls ett samtal med Mikael Hvinlund, ansvarig utgivare för SVT:s Rapport under sändningarna om terrordådet i Oslo, Mikael Österlund, ansvarig utgivare på Ekot och Liselotte Englund som forskar om katastrofjournalistik.
Så här mitt i sommaren genomför Stiftelsen Tryggare Sverige ett antal förändringar som kan vara av intresse för alla som är intresserade av frågor som handlar om stöd till brottsdrabbade, brottsförebyggande verksamhet och trygghetsfrågor. Det handlar bl.a. om en ny hemsida ( se www.tryggaresverige.org) där vi dagligen kommer att kommentera nyheter inom rättsområdet.
Varje år drabbas många personer av brott där gärningspersonen är en nära anhörig eller nära bekant. Genom att använda den kunskap som finns kan många brott förebyggas samtidigt som dem som drabbas kan säkerställas stöd. Detta förutsätter emellertid att de åtgärder som vidtas är väl underbyggda och anpassande efter de för situationen unika behoven.
Niklas Gréen, KDU Uppsala, har skrivit en utmärkt artikel om situationen inom svensk polis (se kduuppsala.wordpress.com/2011/07/17/) #svpol. Det är lätt att dela denna beskrivning. Lösningen på de problem som beskrivs i artikeln är emellertid inte att slå ihop dagens 21 självständiga myndigheter till en nationell polis.
Dagens Nyheter rapporterar i dagens tidning om att fler våldtäkter skulle kunna klaras upp om rättsläkare anlitades oftare för att dokumentera offrens skador. Bakgrunden är kritik som riktats mot läkare verksamma vid Södersjukhusets akutmottagning för våldtagna kvinnor, och intyg som skrivits av läkare där. Ett annat och minst lika allvarligt problem handlar om att polisen inte begär rättsintyg.
Vid uppmärksammade fall av brott i nära relation, t.ex. vid mordet på Carla i Huskvarna och det nu aktuella fallet med en sjuårig pojke i Umeå, är det vanligt att enskilda tjänstemän inom polis och socialtjänst kritiseras för sitt agerande. Även om det självklart i vissa fall finns skäl att kritisera enskilda tjänstemän handlar emellertid problemet snarare om organisatoriska brister.
Hör Stiftelsen Tryggare Sverige debattera skyddet till utsatta kvinnor i dagens P1 http://bit.ly/nq0fS9