Stockholms Handelskammare säger bestämt nej till Riskskatt: "Lätt att hitta nackdelar i förslaget"

Stockholms Handelskammare avstyrker via en remiss till finansdepartementet förslaget om Riskskatt för kreditinstitut i sin helhet.

Detta då förslaget riskerar att försvaga landets konkurrenskraft och inte bedöms stärka den finansiella stabiliteten.

– Vid sidan av att kostnaderna sannolikt kommer belasta kunderna så är det svårt att hitta fördelar och lätt att hitta nackdelar i förslaget. Det bästa vore om förslaget helt stoppades, säger Andreas Hatzigeorgiou, vd på Stockholms Handelskammare.

Förslaget är att en ny riskskatt om 0,05 procent ska tas ut av beskattningsunderlaget från och med beskattningsår 2022. Från 2023 höjs skattesatsen till 0,06 procent av beskattningsunderlaget. Beskattningsunderlaget utgörs av summan av kreditinstitutets skulder vid beskattningsårets ingång. För att skatt ska tas ut måste ett gränsvärde om 150 miljarder kronor i skuld uppnås.

Stockholms Handelskammare har lämnat in en remiss till finansdepartementet där förslaget i sin helhet avstyrks.

– Vi bedömer att det här förslaget är missriktat eftersom bankerna redan i dag betalar en resolutionsavgift till resolutionsreserven för att öka stabiliteten i det finansiella systemet. Då hade det varit bättre att bankernas årliga inbetalningar tydligare öronmärks och på så sätt bidrar till en ökad stabilitet, säger Andreas Hatzigeorgiou.

Förslaget innebär att skuld kopplad till svenska bankers utländska filialer ska tas upp till beskattning. Det medför att de kreditinstitut som väljer att ha huvudkontor i Sverige kommer ha en konkurrensnackdel jämfört med de banker som är baserade i andra länder.

Stockholms Handelskammare menar att det riskerar att påverka huvudstadsregionen negativt då den svenska finanssektorn under år 2019 omsatte 307 miljarder kronor och genom detta utgjorde dryg 5 procent av Sveriges totala BNP.

Enligt underlag från Statistiska centralbyrån stod företag baserade i Stockholm för drygt 70 procent av det totala förädlingsvärdet finans- och försäkringsverksamhet.

– Sverige som investeringsland påverkas negativt på ett sätt som riskerar att överstiga de kortsiktiga intäkter man söker med en skatt av den här sorten. Finanssektorn och viljan att investera är starkt beroende av långsiktiga spelregler och den ryckighet som framträtt på senare år har tyvärr en negativ påverkan som i synnerhet slår mot Stockholm, säger Andreas Hatzigeorgiou.