Finanskrisen får stor effekt på Stockholmsregionen vars konjunktur nu försämras kraftigt. Konjunkturindikatorn sjunker från 20 till 0, vilket indikerar att högkonjunkturen är över. Sysselsättningen försämras under årets tredje kvartal. Under årets sista kvartal förväntas antalet jobb i Stockholm minska. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
Under hela den gångna högkonjunkturen har Stockholm varit draglok för den svenska ekonomin. Hur har detta förhållande påverkats av finanskrisen? Har finanskrisen slagit hårdare mot Stockholms tjänsteintensiva företag? En stor andel av den svenska finansiella sektorn finns dessutom i Stockholm. Hur påverkar det jobbsituationen?
För Stockholm är ett väsentligt ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att regionen ska kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt och klara sig bra i den internationella konkurrensen. Ansvaret för att nya bostäder ska komma fram ligger till stor del på kommunerna och deras planering. Från idé till färdigbyggt hus är tiden lång. Det finns en rad faktorer som kommunerna själva...
Vad händer med alla gallerior nu när finanskrisen dämpar köplusten? Allt mer av handeln äger rum i gallerior och köpcentrum. I Stockholm byggs och planeras ett 20-tal nya gallerior. Konkurrensen och kampen om kunderna är stenhård. Knepet är att nischa galleriorna hårt för att locka kunderna. Men det skulle krävas en ökat köpkraft motsvarande 40 miljarder kronor om alla planer blir verklighet.
Hundratals miljarder kronor har lämnat Sverige. Det var anledningen till att regeringen avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Det och slopande av arv- och gåvoskatten har ökat Sveriges förmåga att attrahera kapital, anser både kapitalstarka privatpersoner och småföretagare. De är dock oroliga för att skatterna införs igen vid ett eventuellt maktskifte.
Hundratals miljarder kronor har lämnat landet för placeringar utomlands. Det var anledningen till att regeringen gjorde som nästan alla andra länder tidigare gjort, avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Om det leder till att en del av pengarna stannar i Sverige kan skatt på kapitalinkomster ge mer till statskassan än vad förmögenhetsskatten gav. Hur har det gått...
Regeringen presenterar dagens proposition om infrastruktur i en rejäl uppförsbacke. Sverige har en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mindre har Sverige satsat per capita på infrastruktur jämfört med övriga EU-länder de senaste 25 åren. Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur. Dagens förslag från regeringen bidrar bara marginellt
Hur har slopandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten påverkat Sveriges förmåga att attrahera kapital? Litar kapitalplacerarna på att politikerna inte återinför skatterna? Vilka reformer önskas för att öka intresset för att placera i Sverige? Varför placerar svenskarna fortfarande så mycket pengar utomlands?
Städer som varit framgångsrika i sin urbanisering har öppnat vägen genom att satsa på handel, entreprenörskap och tillväxt. Detta drar i sin tur till sig de kreativa människor som krävs i dagens informationsbaserade ekonomi. Dessa städer utvecklar också ett blomstrande kulturliv. Kulturskapare är ofta själva entreprenörer och trivs därmed bra i städer som erbjuder ett bra företagsklimat.
Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?
Sverige förlorar tillväxt på grund av dåligt fungerande infrastruktur. Regeringen presenterar i dag tämligen blygsamma satsningar på infrastrukturen. Det riskerar att vara en betydligt sämre affär för skattebetalarna än att i stället amortera mindre på statsskulden och satsa rejält på nya vägar och spår.
Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?
Stockholmskonjunkturen är fortsatt stark trots nationella och internationella nedgångar. Konjunkturindikatorn för Stockholms län minskar visserligen från 29 till 22 under årets andra kvartal, men det vägs upp av rekordsiffror för nya jobb. Noteringen för företagens nyanställningar är den högsta under 2000-talet. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen...
Trots oron på finansmarknaden och nedreviderade prognoser från företagen under slutet av 2007 var Stockholmskonjunkturen fortfarande stark under början av 2008. Samtidigt är bristen på kompetent arbetskraft ett ständigt orosmoln för många viktiga branscher. Frågan är hur länge Stockholm kan visa upp starka konjunktursiffror och fortsatta nyanställningar i företagen. Får Stockholms högkonjunktur...
Idag träffas över 200 företagsledare och politiker från hela Stockholmsregionen i Stockholms stadshus för att diskutera hur regionen ska kunna stärka sin internationella konkurrenskraft och utvecklas till en storstadsregion i världsklass.
Förste vice Riksbankschef Irma Rosenberg talar på Stockholms Handelskammares årsmöte på temat "Det aktuella läget och penningpolitiken". Årets Stockholmspris delas också ut av Prinsessan Christina Fru Magnuson till ”det projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö.” Handelskammaren väljer också en ny styrelse och nya ledamöter av fullmäktige.
Den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna till följd av bland annat den amerikanska sub-primekrisen såg i de tidigare prognoserna ut att påverka stockholmskonjunkturen negativt. Företagen reviderade också ner sina prognoser för nyanställningar. Men det verkliga utfallet visar att företagen fortsatt nyanställer i hög grad i Stockholm. Stockholmsbarometern visar också...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras av Stockholms Handelskammare...
Stockholmskonjunkturen var stark under 2007. Mot slutet av året syntes dock flera orosmoln som påverkade utvecklingen. Den globala finanskrisen satte sina spår i förväntningarna inför 2008 och företagens prognoser för nya jobb reviderades ner betydligt. En ny analys av Stockholms konjunkturläge, framtida jobbsituation, hot och möjligheter presenteras i Stockholmsbarometern för kvartal 1, 2008.