Företagens finansiering är en avgörande faktor för hur Sverige kommer att klara krisens återverkningar på sysselsättning och tillväxt. Politiker, företagare, riskkapitalister, regionens chefstjänstemän m fl möts på årets Disting för att diskutera hur vi tillsammans kan möta utmaningarna för Sveriges ekonomi. Från regeringen deltar finansmarknadsminister Mats Odell.
Vilka är de stora förlorarna och vilka klarar sig bättre när Stockholm går från finanskris till lågkonjunktur? Hur har den tjänsteintensiva stockholmsekonomin drabbats och hur står den sig framöver? Under de senaste åren har företagens problem varit brist på kompetent arbetskraft. Hur ser utmaningarna ut i en lågkonjunktur?
Som statsministerns statssekreterare är HG Wessberg Fredrik Reinfeldts närmaste man och Sveriges mäktigaste tjänsteman. Han står i regeringens centrum och har ett stort inflytande över hur regeringen arbetar. Wessberg leder ett regeringskansli med 4 500 anställda och är hög grad ansvarig för att det dagliga politiska arbetet i regeringen ska fungera.
Det kommunala skatteutjämningssystemet skadar tillväxten i Stockholms län och därmed i hela landet. Systemet belönar inte kommuner som satsar på företagande, nya invånare och tillväxt. Nio av tio kommunstyrelseordförande i Stockholms län anser att systemet i högre grad borde premiera tillväxt. De tycker också att systemet är svårbegripligt och att det är svårt att förutse effekterna av systemet...
Ett aktiebolag bör ha ett visst aktiekapital eftersom det utgör ett skydd för dem som gör affärer med bolaget. Samtidigt finns många av de aktiebolag som bildas i dag inom tjänstesektorn, där kravet på ett stort aktiekapital inte är lika viktigt. Där finns en risk att dagens nivå på 100 000 kronor i aktiekapital hindrar nya bolag från att bildas. En sänkning av lägsta tillåtna aktiekapital från...
Den största konjunkturundersökningen i sitt slag, Eurochambres Economic Survey 2009, målar upp en mörk bild av Europa för 2009. 2008 har varit ett år av ekonomisk osäkerhet. Sverige klarar sig hyggligt i den europeiska konkurrensen, men det krävs kraftfulla åtgärder för att få igång såväl Europas som Sveriges ekonomi igen.
Efter den senaste tidens finanskris riktas nu blickarna framåt. Hur kommer konjunkturen i Europa att utvecklas framöver? Vilka länder kommer att stå starka och vilka kommer att ha stora problem nästa år? De europeiska handelskamrarna presenterar varje år sin konjunkturanalys, Eurochambres Economic Survey, som är den mest omfattande undersökningen i sitt slag i Europa.
Sverige har en gigantisk infrastrukturskuld på över 200 miljarder kronor. Landet har de senaste decennierna satsat betydligt under det europeiska genomsnittet på infrastruktur. Resultatet syns lika tydligt på landsvägar som i storstädernas trafikinfarkter. I dagens situation, där regeringen inte förmår satsa de resurser som krävs, måste därför nya lösningar prövas.
Med en ny regering har mycket förändrats på skatteområdet. Handelskammarens stora skattedag redovisar de viktigaste förändringarna ur ett företagarperspektiv. Skattedagen inleds av statssekreterare Ingemar Hansson som talar om "Skattepolitik för högre tillväxt och sysselsättning". Landets samlade expertis inom skatteområdet redogör därefter för nyheter och deltar i paneldiskussioner.
Finanskrisen får stor effekt på Stockholmsregionen vars konjunktur nu försämras kraftigt. Konjunkturindikatorn sjunker från 20 till 0, vilket indikerar att högkonjunkturen är över. Sysselsättningen försämras under årets tredje kvartal. Under årets sista kvartal förväntas antalet jobb i Stockholm minska. Det visar den Stockholmsbarometer som presenteras av Stockholms Handelskammare i dag.
Under hela den gångna högkonjunkturen har Stockholm varit draglok för den svenska ekonomin. Hur har detta förhållande påverkats av finanskrisen? Har finanskrisen slagit hårdare mot Stockholms tjänsteintensiva företag? En stor andel av den svenska finansiella sektorn finns dessutom i Stockholm. Hur påverkar det jobbsituationen?
För Stockholm är ett väsentligt ökat bostadsbyggande en avgörande faktor för att regionen ska kunna fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt och klara sig bra i den internationella konkurrensen. Ansvaret för att nya bostäder ska komma fram ligger till stor del på kommunerna och deras planering. Från idé till färdigbyggt hus är tiden lång. Det finns en rad faktorer som kommunerna själva...
Vad händer med alla gallerior nu när finanskrisen dämpar köplusten? Allt mer av handeln äger rum i gallerior och köpcentrum. I Stockholm byggs och planeras ett 20-tal nya gallerior. Konkurrensen och kampen om kunderna är stenhård. Knepet är att nischa galleriorna hårt för att locka kunderna. Men det skulle krävas en ökat köpkraft motsvarande 40 miljarder kronor om alla planer blir verklighet.
Hundratals miljarder kronor har lämnat Sverige. Det var anledningen till att regeringen avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Det och slopande av arv- och gåvoskatten har ökat Sveriges förmåga att attrahera kapital, anser både kapitalstarka privatpersoner och småföretagare. De är dock oroliga för att skatterna införs igen vid ett eventuellt maktskifte.
Hundratals miljarder kronor har lämnat landet för placeringar utomlands. Det var anledningen till att regeringen gjorde som nästan alla andra länder tidigare gjort, avskaffade förmögenhetsskatten 2007. Om det leder till att en del av pengarna stannar i Sverige kan skatt på kapitalinkomster ge mer till statskassan än vad förmögenhetsskatten gav. Hur har det gått...
Regeringen presenterar dagens proposition om infrastruktur i en rejäl uppförsbacke. Sverige har en infrastrukturskuld på 200 miljarder kronor. Så mycket mindre har Sverige satsat per capita på infrastruktur jämfört med övriga EU-länder de senaste 25 åren. Detta trots att Sverige som glesbefolkat land egentligen är i behov av mer infrastruktur. Dagens förslag från regeringen bidrar bara marginellt
Hur har slopandet av förmögenhetsskatten samt arvs- och gåvoskatten påverkat Sveriges förmåga att attrahera kapital? Litar kapitalplacerarna på att politikerna inte återinför skatterna? Vilka reformer önskas för att öka intresset för att placera i Sverige? Varför placerar svenskarna fortfarande så mycket pengar utomlands?
Städer som varit framgångsrika i sin urbanisering har öppnat vägen genom att satsa på handel, entreprenörskap och tillväxt. Detta drar i sin tur till sig de kreativa människor som krävs i dagens informationsbaserade ekonomi. Dessa städer utvecklar också ett blomstrande kulturliv. Kulturskapare är ofta själva entreprenörer och trivs därmed bra i städer som erbjuder ett bra företagsklimat.
Hur hänger ett blomstrande kulturliv samman med tillväxt och god ekonomisk utveckling? Vissa teorier inom stadsplanering gör gällande att en så kallad ”kreativ klass” är förutsättningen för städers utveckling. Är det så att städer med spännande arkitektur, "hippa" miljöer och ett rikt kulturutbud drar till sig de kreativa människorna?
Sverige förlorar tillväxt på grund av dåligt fungerande infrastruktur. Regeringen presenterar i dag tämligen blygsamma satsningar på infrastrukturen. Det riskerar att vara en betydligt sämre affär för skattebetalarna än att i stället amortera mindre på statsskulden och satsa rejält på nya vägar och spår.