Unik vikingatida varvsplats upptäckt vid Birka

Arkeologer från Stockholms universitets Arkeologiska forskningslaboratorium har lokaliserat en i sitt sammanhang unik vikingatida varvsplats vid Birka på Björkö i Mälaren. Fyndet utmanar tidigare teorier om hur vikingastadens maritima verksamhet var organiserad.

– En sådan här anläggning har aldrig tidigare påträffats, det är den första i sitt slag, men fyndmaterialet visar övertygande att det rör sig om en varvsplats, säger Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet. Han har lett undersökningarna tillsammans med Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig.

Anläggningen som påträffats har bestått av en stensatt sänka i den dåtida strandzonen med en båtslip av trä i botten. Fynden på platsen består av stora mängder av både oanvända och begagnade båtnitar, brynen av skiffer och verktyg för träarbete.
– Fynden av föremål från området är talande. Det visar med stor tydlighet att det är här man har servat sina skepp, säger Sven Isaksson.

Flera av lämningarna har observerats tidigare, men det är genom de senaste fynden som det blivit möjligt att ta ett samlat grepp.
– Genom systematisk inventering, kartering och drönarundersökning kan vi nu visa att det på Birka, förutom stadsmiljön, också finns ett mycket rikt maritimt kulturlandskap med lämningar efter allt från bryggor till båtlänningar och varvsplatser, säger Sven Isaksson.

Skepp och sjöfart är utmärkande för Vikingatiden i Norden, såväl för härnad som för handel. Ett uttryck för den vikingatida fjärrhandeln är de stadslika handelsplatser som uppstod i Norden vid tiden. I Sverige är det bäst bevarade exemplet UNESCO-världsarvet Birka på Björkö i Mälaren.
– Det handlar inte bara om de första urbana miljöerna överhuvudtaget, men visar på ett intensivt utbyte av handelsvaror och idéer människor emellan, säger Sven Kalmring.

Stadsvallen runt Birka fungerade inte bara som ett försvarsverk, utan även som en juridisk, ekonomisk och social gräns. Tidigare undersökningar av hamnanläggningar i Birka har därför mestadels gjorts innanför stadsvallen, i det område som kallas Svarta jordens hamnområde, samt nedanför den så kallade Garnisonen. Den nyupptäckta varvsplatsen ligger vid en vik som kallas *Kugghamn och ligger, tillsammans med en mängd andra maritima lämningar, utanför Birkas stadsvall, längs Björkös norra udde.
– Genom att undersöka olika maritima element i förbindelse med en möjlig husplatå i Kugghamn försöker vi nu få ett helhetsgrepp på en mycket spännande och tidigare arkeologiskt helt outforskad miljö, säger Sven Kalmring.

För att säkra källmaterial som kan nyansera kunskapen om Birkas maritima kulturlandskap fortsätter de arkeologiska undersökningarna. Bland annat undersöks lämningarna efter en angöringsplats – en båtlänning – lokaliserad utanför stadsvallen. En annan fråga arkeologerna söker svaret på är vem som fick angöra var.
– Fick vem som helst landa var som helst, eller spelade det någon roll om det var innanför eller utanför stadsvallen? Här finns mycket att fundera på. Men för oss slutar inte undersökningen med fältarbetet, vi fortsätter på labbet. Genom att använda laborativa analystekniker får vi fram mer information ur det fragmentariska källmaterialet än vad som annars är möjligt, säger Sven Isaksson.

Hitta rapporten “En vikingatida varvsplats vid Kugghamn, Birka: Arkeologiska undersökningar av L2022:2719, Birka, Björkö,Adelsö socken, Uppland, augusti 2020 och 2021.“

Forskarkontakt:

Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi
Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet
Kontakt: 08-674 73 63, sven.isaksson@arklab.su.se

*Kugghamn är ett namn som snarare förknippas med koggar och Hansatiden än med Vikingatiden. Namnet kan dock föras tillbaka till ett ursprungligt Kuggholmsudd och pekar inte nödvändigtvis på ett hamnläge.

Hitta nyinspelat rörligt material, intervju och bilder, från utgrävningarna på Birka. Credit: Stockholms unviersitet
https://stockholmuniversity.bo...

Bildtexter:

Digital terrängmodell - baserad på drönarundersökning och höjdsatt med GNSS-mottagare framställd av Mathias Friberg. Kartan som grund är framtagen av Sven Isaksson. Färgskalan blått – turkos – blågrön markerar vad som varit vatten och strandszon (ca 5,0 – 5,75 m ö h) under vikingatid. Det framgår med all önskvärd tydlighet att brygglämningarna (nummer 1-5) i det modellerade området anknyter rumsligt till denna strandzon.

3D-bild schakt 2 - Digital 3D-modell över stenpackning i ett av de undersökta schakten. Ovanpå stenpackningen var ett lager med sand och ursprungligen har där också funnits en båtslip av trä i botten. Spår av denna finns i form av störhål och en stenram i nederkant. Vy mot söder. Fotogrammetri, modellering och bild är producerade av Fredrik Lundström.

Detaljkarta över Björkös norra udde - med resultat av kartering av strandnära lämningar mellan Svartajorden och Korshamn. De anläggningar som registrerats som möjliga brygg- eller båtlänningslämningar har en ljusröd fyllning och är markerade 1-9. Av dessa ligger 1-3 innanför Birkas stadsvall, övriga ligger utanför. De ljusgröna polygonerna markerar gravar tillhörande gravfältet Hemlanden (fornlämning L2107:1904), här i urval bara för att visa gravfältets avgränsning. Grå polygoner markerar områden med sten och block i dagern som tolkats som strandsten, områden där finmaterial svallats ut i strandkanten och skapat en sten- och blockrik strandkant, sver eller omöjlig att landa med skepp vid. Punktstreckad polygon direkt väster om stadsvallens nordligaste segment markerar ett tydligt hak i terrängen. Blåstreckade polygoner markerar vattensjuk mark; vattenhål. Två avlånga streckade polygoner mellan bryggfundament 7 och 8 markerar två svackor i terrängen. Dessa är inte lika tydliga som de två svackor vid uddens västra strand som undersökts vid Kugghamn 2020-2021 men kan utgöra en möjlig pendang på uddens östra sida. De två avlånga något mörkare polygonerna i kartans sydöstra hörn är de husgrunder vid Korshamn. Den tjock streckade svarta linjen markerar Hemlandens avgränsning på underliggande grundkarta. Höjdkurvorna är från samma grundkarta och har 5 meter ekvidistans (den lägsta är 5 m ö h).