Covid-19-pandemin la nya bördor på redan missgynnade grupper och cementerade befintliga sociala ojämlikheter

En ny studie från forskare vid Stockholms universitet blev nyligen publicerad i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS). Studien är baserad på data för hela den svenska befolkningen och klarlägger hur covid-19 pandemin skapade nya sociala ojämlikheter och påverkade existerande ojämlikheter.

Forskarna presenterar två nya rön:

(1) De visar att missgynnade grupper i samhället – de med låga inkomster, låg utbildning, och utomeuropeiska invandrare – led allra mest, inte bara av allvarlig sjukdom och död i covid-19, men också av värre allmänhälsa, av sämre tillgång till sjukvård, och av ekonomiska ansträngningar.

(2) De visar att de ojämlikhetsmönster som rådde innan pandemin förblev i stort oförändrade under pandemins två första år (2020 and 2021).

Studien är en del av SWECOV, ett större projekt om pandemins orsaker och verkan, under ledning av en av författarna, professor Torsten Persson.

– Våra resultat bekräftar att pandemins bördor inte drabbade Sverige på ett jämlikt sätt. Socialt utsatta individer hade högre risk inte bara att bli allvarligt sjuka eller dö av covid-19, utan även att lida av fallande inkomster, förlora jobbet, inte få en cancerdiagnos, eller vänta på en operation, säger Adam Altmejd, en av författarna till studien.

Det är välkänt att olika konsekvenser av pandemin slog hårdare mot visa grupper än andra, men det har ändå varit svårt att mäta pandemins breda konsekvenser på ojämlikheten då olika forskare inom olika vetenskapliga discipliner arbetar med olika metoder och mått.

Forskarna angriper denna kunskapsbrist. De använder samma metoder för att mäta den relativa risken att bli drabbad av dels SarsCov2-infektion, sjukhusinläggning eller död på grund av covid, men också sex indirekta effekter av pandemin, som avspeglar allmän hälsa, ekonomiska påfrestningar och tillgång till medicinsk vård. De undersöker hur dessa negativa effekter drabbade olika grupper i samhället—människor av olika kön, med olika inkomster, utbildning och härkomst.

– Trögheterna i ojämlikheten är särskilt slående. Vår forskning understryker att ojämlikheten är väldigt envis, och genomsyrade samhället till och med under en stor och kaotisk kris som drabbade Sverige oväntat och hade sina rötter långt utanför vårt land, säger Olof Östergren, medförfattare till studien.

Läs mer om SWECOV: https://www.su.se/nyheter/sats... eller på projektets hemsida swecov.se.

För mer information om studien, se artikeln Inequality and COVID-19 in Sweden: Relative risks of nine bad life events, by four social gradients, in pandemic vs. pre-pandemic years, i det senaste numret av PNAS. www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2303640120

Kontakt

Adam Altmejd, forskare vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Tel: 0734200120
E-post: adam.altmejd@sofi.su.se

Olof Östergren, docent vid Institutionen för folkhälsa, Stockholms universitet
Tel: 070-839 85 08
E-post: olof.ostergren@su.se