Gå direkt till innehåll
Flyttfåglar missar fördelarna med klimatförändringar

Pressmeddelande -

Flyttfåglar missar fördelarna med klimatförändringar

Klimatförändringen ökar lövsångarens möjligheter att häcka längre och få fler kullar. Men vår vanligaste flyttfågel tar inte chansen – trots att den både kommer till Sverige tidigare på våren och lägger sina ägg tidigare. Det visar en ny studie vid Stockholms universitet som idag publiceras i Journal of Avian Biology.

En effekt av hur klimatförändringen påverkar naturen i Sverige är att våren kommer tidigare. Träd och örter får blad tidigare och insekterna kommer igång tidigare vilket skapar goda förhållanden för flyttfåglarna tidigare på säsongen än förut. Studien har undersökt hur tidigareläggningen av våren påverkar flyttfåglarnas flyttmönster och reproduktion.

– Lövsångaren får sannolikt inte fler kullar trots att vegetationsperioden inte bara startar tidigare utan även pågår längre nu än för några decennier sedan. Det verkar som att lövsångarens beteendeschema tillåter en tidigareläggning, men inte en förlängning, utav häckningsperioden utifrån de ändrade klimatförhållandena, säger Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet.

Studien har gett forskarna insikt i att långdistansflyttande fåglar har förmågan att anpassa sig till klimatförändringen men att anpassningen inte slår igenom på alla beteenden och att den skiljer sig mellan individer.

– Vissa beteenden, som att öka längden på häckningsperioden för att få tid med fler kullar, kan behöva längre tid på sig för att ändras. Det finns många faktorer som kan väga in i utformningen av ett beteende och vi är ännu inte helt säkra på vad som påverkar fåglarna att inte dröja sig kvar för att satsa på fler kullar, säger Johanna Hedlund.

Det är speciellt hanfåglar som har tidigarelagt ankomsten på våren. På hösten är dock rollerna omvända och unga honfåglar lämnar platsen där de kläckts innan unga hanfåglar.

– På våren är hanarna under stor press att komma tidigt till häckningsplatsen och etablera revir. När vårarna blir varmare möjliggör det en ännu tidigare ankomst. En teori om varför unga honor ger sig av tidigare på hösten är att de inte behöver utforska hemområdet, eftersom de, till skillnad från unghanarna, inte kommer återvända för att häcka där, säger Johanna Hedlund.

Länk till artikeln
“Long-term phenological shifts and intra-specific differences in migratory change in the willow warbler (Phylloscopus trochilus)”

För ytterligare information
Johanna Hedlund, doktorand vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet, mobil 0762-39 46 97, e-post johanna.hedlund@zoologi.su.se

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stockholms universitet är ett av Europas ledande universitet i en av världens mest dynamiska huvudstäder. Hos oss är fler än 60 000 studenter, 1800 doktorander och 5000 medarbetare verksamma inom det naturvetenskapliga och humanistisk-samhällsvetenskapliga området. En relation med Stockholms universitet är meriterande oavsett om du är student, forskare eller intressent. Hos oss ger utbildning och forskning resultat. www.su.se

Kontakter

Presstjänsten

Presstjänsten

Presskontakt Stockholms universitet, centralt 08-16 40 90

Välkommen till Stockholms universitet!

Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.

Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.

Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.

Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.