Forskare som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2024
Här finns en lista på forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera Nobelpriset i litteratur 2024.
Experter som kan kommentera Nobelpriset i litteratur
Här är några forskare vid Stockholms universitet som kan kommentera dagens Nobelpris i litteratur.
Nya perspektiv på Toni Morrisons litterära platser
För drygt ett år sedan avled den amerikanska författaren och Nobelpristagaren Toni Morrison. Alice Sundman, Stockholms universitet, är bland de första att göra en djupdykning i Morrisons efterlämnade manuskript. Hennes avhandling belyser hur Morrisons litterära platser blir mångfacetterade meningsskapande delar av texten, både som de framställs i romanerna och som de vuxit fram i skrivprocessen.
Kommentar om Nobelprisen i litteratur
Daniel Pedersen, Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, finns tillgänglig för kommentarer om Nobelpriset i litteratur till Peter Handke.
Lila, violett och zombieordet gredelin
För 500 år sedan användes ordet ”brun” för det vi i dag kallar ”lila”. Och ”röd” användes även för dagens ”rosa”. I en ny avhandling från Stockholms universitet förklarar Susanne Vejdemo hur, varför och hur fort vi byter ut ord i svenskan.
Två forskare från Stockholms universitet i elitsatsningen Pro Futura
Historikern Aryo Makko och språkvetaren Julia Uddén är två av de fem unga forskare som utsetts till 2016 års Pro Futura-forskare. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond står bakom satsningen på spetsforskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Poesi på liv och död – exilen den verkliga utmaningen
Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.
Männen kontrollerar vattnet i Östafrikas torrområden
Vattenförvaltningen i Sibou, Kenya och Engaruka, Tanzania är ett privilegium nästan enbart förbehållet män. Strikta patriarkala normer reglerar kontrollen av vattnet och utesluter i praktiken kvinnor från förvaltningen av bevattningssystemen, visar en avhandling i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.
Stora förändringar skapar ärr i landskapet
Den moderna samhällsutvecklingen har lämnat spår i form av övergivna fabriker och förgiftade marker i våra landskap. Men även möjligheter för nya framväxande användningsområden. Nya betydelser och ny mening kan få fäste på platser där produktionen upphört och där den lokala identiteten utmanats av förändringarna skriver Anna Storm, forskare vid Stockholms universitet, i en ny bok.
Mer arbete men inte mer betalt med ny teknik
Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.
Social kompetens avgörande för svenska IT-företag i Indien
De senaste åren har en rad små nystartade företag gett sig i kast med en uppgift som får många etablerade företag att tveka. Med kontor i Indien och i Sverige utvecklar dessa företag komplexa IT-tjänster med 600 mil mellan kontoren. Hur skapas en känsla av närhet över avstånd i en global ekonomi? Det studeras i en ny avhandling vid Stockholms universitet.
Döva lär sig svenska som hörande lär sig ett andraspråk
Döva elever utvecklar sin svenska på samma sätt som hörande lär sig ett andraspråk. Det visar en ny avhandling i lingvistik vid Stockholms universitet. Forskaren Krister Schönström disputerar den 8 oktober och är själv döv sedan barndomen.
Visa mer
Loading...
