Hur lär sig schimpansungar beteenden som inte är genetiskt överförda? Forskare vid Stockholms universitet har analyserat information om schimpansers beteenden och funnit att schimpanskultur mest bärs och överförs av honorna.
Hur färdades modebegrepp över språkliga, sociala och geografiska gränser i det tidigmoderna Europa? Genom vilka mekanismer har idéer om mode kommunicerats?
Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet arrangerar en eftermiddag med föreläsningar om stress, sömn och hälsa den 23 mars kl. 13-16.30 i Aula Magna, Stockholms universitet.
För att möta näringslivets förändrade kompetensbehov och krav på högutbildad kompetens som kan driva globala IT-projekt, startar Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV) vid Stockholms universitet en helt ny masterinriktning, Global Delivery Model.
Hur påverkar EU-lagstiftning och direktiv den biomedicinska forskningen baserad på införskaffande, lagring och överföring av mänskliga vävnader och celler? Biomedicinsk forskning blir alltmer beroende av tillgången till biologiskt material.
Kursen "Diagnoser och identitet", som har utvecklats i samarbete med Riksförbundet Sällsynta diagnoser, startar i höst återigen vid Stockholms universitet.
Coca Cola, Starbucks och Apple. Alla är de starka varumärken som de flesta känner till, men även namn som Katrin Zytomierska, Peder Lamm och Melker Andersson kan betraktas som varumärken.
Den välrenommerade forskaren professor Howell Jackson vid Harvard Law School ska, i samarbete med Stockholm Centre for Commercial Law (SCCL) vid Stockholms universitet, genomföra en högkvalitativ och oberoende vetenskaplig studie av den finansiella tillsynen i Sverige med fokus på Finansinspektionen.
I helgen avgörs vilka svenska studenter som är bäst på kinesiska. Nu på söndag, den 14 mars kl. 13.00–17.30, hålls den svenska deltävlingen i den internationella språktävlingen Chinese Bridge i Aula Magna, Stockholms universitet. Tävlingen arrangeras av Konfuciusinstitutet i Stockholm i samarbete med kinesiska ambassaden.
Parallellt med skandinavismens framväxt som en politisk rörelse i mitten på 1800-talet utvecklades också en kulturell rörelse som kom att bli en strålande succé. Den nordiska samhörighetskänsla vi idag uppfattar som naturlig är ett resultat av denna.
I en nyutkommen avhandling av Sofia Andersson från Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi vid Stockholms universitet presenteras hur naturliga förändringar i fuktighet förändrats under de senaste 4400 åren och vad det i sin tur beror på. Resultaten bygger på en undersökning av sjösediment och torvlager från två olika platser i Jämtland i centrala Sverige.
Tills nyligen var den allmänna uppfattningen att det bara fanns två sorts fettvävnad: den bruna och den vita. Den vita är den som många av oss anser vi har för mycket av; den bruna är den fettvävnad som kan förbränna fett så att den håller mängden vitt fett nere, alltså håller oss smalare och varmare. Nya studier vid Stockholms universitet har nu upptäckt en tredje sorts fettvävnad: "britt".
