Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ny studie visar samband mellan luktsinne och demens

    En ny, unik studie visar samband mellan nedsatt luktsinne och demens. Att man själv upplever att luktsinnet försämras kan vara en tidig varning. Studien är den första i sitt slag där man följt personer från friskt åldrande till demens med utgångspunkt i luktnedsättningar.

  • Vetenskap och kommunikation ska sätta Östersjön på agendan

    Foto: Jerker Lokrantz/Azote
    I ett unikt projekt ska beslutsfattare förses med kunskap om Östersjön genom att förena vetenskap och kommunikation. Övergödning, överfiske och miljögifter är viktiga frågor för Stockholms universitets Östersjöcentrums nya storsatsning Baltic Eye. Projektet presenteras idag den 12 februari då marint verksamma forskare vid Stockholms universitet bjudits in för pr

  • De är alltid sämst – val av pronomen avslöjar värderingar

    Jag är bäst, vi är bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och män. Det visar en ny avhandling i socialpsykologi från Stockholms universitet.

  • Ny avhandling: Väckelsekristen uppfostran i värnpliktsarmén

    Bland samtida debattörer betraktades det tidiga 1900-talets värnpliktsarmé som en nationens skola, där män i 20-årsåldern skulle lära sig mer än vapenexercis. I en ny avhandling i historia visar Elin Malmer hur det gick till när väckelsekristna predikanter i konkurrens med andra aktörer började missionera bland de värnpliktiga, för att sprida sina normer och värden i den svenska nationen.

  • Hemvårdarinnorna – tidigt exempel på statligt subventionerat välfärdsansvar

    I början av 1940-talet steg de utbildade hemvårdarinnorna in i de privata hemmen för att städa, laga mat och ta hand om barn. Denna specialutbildade kår är ett tidigt exempel på ett statligt subventionerat välfärdsansvar med syfte att förbättra folkhälsan och öka nativiteten, visar en ny avhandling i historia vid Stockholms universitet.

  • Förlust av stora rovdjur ett globalt bevarandeproblem

    Stora landlevande rovdjur minskar, vilket kan få konsekvenser för andra arter och ekosystemens funktion. En studie i Science visar att 75 procent av de största rovdjuren minskar och att drygt hälften av dessa redan har förlorat mer än halva sitt utbredningsområde. Forskning visar att ekosystemen förändras på flera sätt när rovdjuren försvinner.

  • Kiselalger producerar nervgift i Östersjön

    Förutom cyanobakterier visar nya forskningsrön att även kiselalger producerar nervgiftet BMAA. Forskare vid Stockholms universitet och Karolinska Sjukhuset fortsätter nu att studera sambandet mellan BMAA och den muskelnedbrytande sjukdomen ALS.

  • Högt pris för anhörigomsorg

    Att ge omsorg till en anhörig har negativa konsekvenser för många anhörigvårdares vardagsliv, arbete och ekonomi. Det visar en ny studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Många anhörigvårdare betalar ett högt pris för den omsorg de ger till sina anhöriga och priset är högre för kvinnor än för män.

  • Nytt sätt att utvärdera biologisk mångfald avslöjar nya skyddsvärda havsområden

    En studie publicerad i tidsskriften Nature kan komma att påverka vad som måste prioriteras att bevara i havet. I studien, som är gjord av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, används ett nytt sätt att analysera biologisk mångfald och hittar på det sättet helt nya skyddsvärda havsområden.

  • Hedwig Eleonora – en av stormaktstidens mest betydande konstmecenater

    Änkedrottning Hedwig Eleonora var rikets mäktigaste kvinna under den senare hälften av stormaktstiden. Hon besatt en betydande kulturell och politisk kompetens med stort inflytande över det visuella uttryck som skapades kring den svenska monarkin, visar en ny avhandling.

  • Därför används fortfarande opålitliga rekryteringsverktyg

    Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin.

Visa mer