Caalaa Hayiluu Abaataa, en ung poet från Oromofolket i Etiopien, fängslas och torteras för sina dikter. På en polisstation i Addis Abeba korsar hans väg de svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Ett halvår efter att journalisterna frigivits skriver cellgrannen: ”I am coming to Sweden”. Möt Caalaa i ett samtal om exil med Martin Schibbye och litteraturforskaren Daniel Pedersen.
När tv var nytt fanns förhoppningar om att mediet skulle sprida konst till svenska folket. I en ny avhandling i konstvetenskap från Stockholms universitet beskrivs och granskas denna historia om televisionen som konstförmedlare under 1950- och 1960-talen.
Allt fler vetenskapliga texter från svenska universitet skrivs på engelska. Men det betyder inte att vetenskapssvenskan i allmänhet för en tynande tillvaro. Det visar Linus Salö i en ny avhandling från Centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet.
Stefan Buijsman, Sveriges yngsta doktor, har endast 20 år gammal disputerat i matematisk filosofi vid Stockholms universitet. Hans avhandling handlar om vår syn på matematiken: till exempel om den till sin natur är verklig eller en historia vi enats om, en fråga som länge debatterats av filosofer.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. Däribland finns Mario Vargas Llosa, nobelpristagare i litteratur. Nya hedersdoktorer inom humanvetenskap är även Dmitrij Dobrovoľskij, Marcia Landy, Phillip R. Shaver, Samuel L. Odom och Ellen Hey. Inom naturvetenskap Philip D. Jones och Xiaowei Zhuang.
Det behövs samordnade politiska beslut för att revidera Sveriges strategi för tolkutbildning, som är från 1970-talet. Det framgår av rapporten ”Tolkutbildning i Sverige – ett kritiskt vägval”, som i dagarna publiceras av Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet.
Under våren bjuder Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, in till en öppen samtalsserie i sju delar med fokus på Sverige, migration och flyktingskap. I samtal med forskare och masterstudenter vid institutionen ges fördjupad kunskap, olika perspektiv och ett vidare sammanhang på dagens situation.
Forskare har tidigare antagit att ett mildare klimat ledde till nya matvanor, och orsakade den snabba spridningen av keramik i Japan för omkring 11 500 år sedan. Nya resultat visar att keramiken var reserverad för fisk, och kultur snarare än klimat orsakade keramikens spridning.
Två forskare vid Stockholms universitet får stora anslag från europeiska forskningsrådet, ERC.. Örjan Gustafsson, professor vid Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi, undersöker tinande permafrosts möjliga inverkan på klimatet. Torsten Persson, professor vid Institutet för internationell ekonomi, forskar om hur samspelet mellan ekonomiska och sociala motiv styr individuella beslut.
Under 2016 års barnkultursymposium belyser och diskuterar vi förhållandet mellan nu och då i barnkulturen. Vi kommer att ställa oss frågor som: Hur påverkar historien oss idag? Vad väljer vi att blicka tillbaka på - och vad glöms bort? Vilket ansvar har vi för det förgångna?
Första säsongen av Stockholms universitets folkbildande podcast Bildningspodden blev en succé och publikfavorit i vintras. Idag lanseras den andra säsongen, som kommer att pågå fram till sommaren, med två nya avsnitt. Bakom Bildningspodden står Magnus Bremmer, forskare vid Stockholms universitet och kulturjournalist, och Klas Ekman, författare och journalist.
Sociala relationer som ligger utanför det vi kan påverka styr när vi blir föräldrar, visar en ny avhandling från Stockholms universitet. Förutom social bakgrund och ursprungsfamiljens påverkan, är unga människor mer benägna att skaffa barn när en förälder dör.
Här är några av de forskare vid universitetet med inriktning på genus, jämställdhet eller feminism.
Ju mer tid studie- och yrkesvägledaren har för sina samtal med nyanlända ungdomar, desto mer utbildande och vägledande blir samtalen. Det visar en doktorsavhandling som läggs fram den 28 januari och som kastar ljuset på nyanlända ungdomars möjlighet till inkludering med utgångspunkt från studie- och yrkesvägledande samtal.
För att förstå hur klimatförändringarna kan komma att påverka oss i framtiden behöver vi titta tillbaks i tiden på tidigare klimatförändringarna och hur de påverkade mänskligheten då. En ny avhandling som har studerat droppstenar från grottor där människor levde ger nya ledtrådar.
Matlagning blir allt mer komplicerat, i likhet med annan kultur. Den mat du äter till vardags är mer avancerad än vad kungar och adel åt förr, visar ny forskning från Stockholms universitet.
En ny internationell studie av DNA från benmaterial visar att Anatolien har enorm betydelse för Europas utveckling. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8000 år sedan fungerade Anatolien som en knytpunkt varifrån idéer och människor spreds västerut, men som även drog till sig intresse både ifrån väst och öst.
Många självmordsbenägna är ute på nätet och berättar om sina tankar och planer. Forskare från Stockholms universitet och Karolinska institutet har studerat ett uppmärksammat fall med en 21-åring som begick självmord och streamade hela händelseförloppet. De kommentarer han fick online bidrog antagligen till att han tog sitt liv, visar studien som publicerats i British Journal of Psychiatry.
Stockholms universitet satsar 44,5 miljoner kronor på hjärnforskning. Forskarna ska bland annat studera hjärnutveckling när barn lär sig språk och hur hjärnor hos djur utvecklas. Forskningen ska även öka kunskapen kring depressions- och ångesttillstånd.
Redan under medeltiden, före Gustav Vasa och reformationen, var idén om det svenska riket central i historieskrivningen. En ny avhandling i historia från Stockholms universitet visar hur argument baserade på riket och dess intressen låg till grund för en ideologisk kamp om rätten till det svenska riket och dess resurser.
