Det finns idag mycket starka vetenskapliga bevis för att människans negativa påverkan på planeten har nått en nivå som innebär stora risker för välfärd och välstånd i framtiden. För att komma till rätta med problemen behövs det en helt ny ekonomisk modell. Det skriver Johan Rockström och Anders Wijkman i boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries”.
Crosstalks heter webbtv-programmet som har premiär den 20 november. Här möter du livliga och intressanta diskussioner mellan ledande forskare, publiken på plats och människor runtom i världen. Bakom programmet står Stockholms universitet och KTH.
Crosstalks är en internationell akademisk talkshow som direktsänds via webben. I programmet möts de skarpaste hjärnorna för att diskutera, debattera och resonera kring viktiga händelser, spännande fenomen och världsledande forskning. Som forum vill Crosstalks bidra till att hitta nya vägar att diskutera globala utmaningar med tittare runt hela världen.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.
Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
I en gemensam satsning för nyrekrytering och fortsatt förnyelse mottar Institutet för internationell ekonomi 40 miljoner kronor. Anslagen offentliggörs den 5 september. Grundstommen i anslaget, 25 miljoner kronor, utdelas gemensamt av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Regeringen satsar 10 miljoner kronor och Stockholms universitet 5 miljoner.
En stor mängd kol frigörs utmed den ~ 7000 kilometer långa kusten i sibiriska Arktis. Yedoma-jord omvandlas snabbt till koldioxid och tio gånger mer kol än vad som tidigare förutspåtts släpps ut till arktiska oceanen. Detta visare en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature där forskarna undersökt en form av permafrost (”Yedoma”) som sällan studerats tidigare.
Ett internationellt forskarteam, med forskare från Stockholms universitet, har med hjälp av geokemiska metoder rekonstruerat bottenvattentemperaturer i Norra ishavet under de senaste 50 000 åren. Resultaten visar överraskande att vattnet i den centrala arktiska bassängen på mellan 1 000 och 2 500 meters djup, under den senaste istiden var 1-2 °C varmare än idag.
2011 var Sveriges högsta topp lägre än under hela 1900-talet men i år har den kalla sommaren gjort att toppen ”växt” 2 meter. Detta visar den traditionsenliga augustimätningen av Kebnekaises båda toppar som utförts av Gunhild Rosqvist, professor i geografi vid Stockholms universitet. Sydtoppen mättes till 2 101,8 meter över havet och nordtoppen till 2 096,3 meter.
En undersökning av forntida växtfossiler visar att effekterna av en snabb ökning av atmosfäriska koldioxidkoncentrationer troligen kan kopplas till miljöförstöring och en minskning av den biologiska mångfalden. En upptäckt som ger kunskap om effekterna av nutidens globala uppvärmning. Det visar en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Geology.
Invånarna i länderna runt Östersjön är villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie från det internationella forskarnätverket BalticSTERN.
Den globala fiskekrisen visar på det internationella samfundets bristande förmåga att hantera de stora globala miljöutmaningarna. Men det finns andra möjligheter. En ny studie visar hur ett unikt samarbete mellan miljöorganisationer, fiskeföretag och regeringar har lett till ett kraftigt minskat illegalt fiske runt Antarktis. Studien visar att globalt miljösamarbete är möjligt.
Bristande transparens, låg autenticitet och dåligt rykte. Tre orsaker till varför konsumenter inte upplever elhandelsbolagens miljöarbete som trovärdigt. Detta framkommer i en civilekonomuppsats om konsumenters förtroende för elhandelsbolagens miljöarbete som nyligen lagts fram vid Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.
Studie gjord vid Stockholms universitet visar att klimatet har varierat på ett likartat sätt över hela norra halvklotet de senaste 1200 åren. Resultaten slår fast att den geografiska utbredningen av uppvärmningen under 1900-talet ligger inom ramen för de naturliga variationerna, men att uppvärmningen från 1800-talet till 1900-talet gått snabbare än någon annan temperaturförändring.
Många områden i våra hav hotas idag av utfiskning. Ändå fortsätter yrkesfiskare sitt arbete trots drastiskt minskade fångster. En ny studie av forskare från University of East Anglia (UEA) och Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, visar att hälften av de studerade fiskarna inte skulle ge upp sitt yrke trots en halvering av fångsten.
Östersjölaxen är en unik resurs av stor betydelse för fiske och ekologi som hotas av utrotning. Men meningarna går isär om hur laxen ska räddas. Utplanteringar av lax som föds upp i odling har av många forskare länge ansetts utgöra ett av hoten medan fiskare bedömt dem som nödvändiga. EU-kommissionen föreslår nu att utplanteringarna stoppas.
En nyligen publicerad miljökonsekvensbeskrivningsrapport gjord av studenter vid Stockholms universitet visar på att den planerade stadsdelen Väsby Sjöstad gör intrång på Sättra naturreservat och Järvakilen, en av Stockholms gröna kilar. Rapporten utreder konsekvenserna av de förslag som finns för de planerade byggnationerna och presenteras den 13 januari.
Främmande arter kan ha mycket starkt negativ påverkan på sin nya miljö. Men i en ny studie som publiceras i det senaste numret av Global Change Biology visar en grupp forskare från flera länder kring Östersjön att en främmande art även kan ha positiva effekter genom att motverka den syrebrist och bottendöd som övergödningen ofta orsakar.
