Minskningen av landis, havsis, snötäcke och permafrost innebär stora långsiktiga risker för planeten, dess ekosystem och mänskliga samhällen. Det visar en ny studie i Science som presenteras imorgon vid klimatmötet COP31 i Turkiet.
Stadsbor med mer grönska inom 100 meter från bostaden löper lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms universitet och Karolinska Institutet, där nära 3 000 äldre personer följdes under 16 år. Studien är publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia och lyfter betydelsen av bostadsnära grönska som en viktig faktor i hållbar stadsplanering som främjar hjärnhälsa.
De svåraste perioderna av torka i östra Medelhavsområdet under forntiden inträffade när flera naturliga klimatcykler sammanföll. Det visar en ny studie från Stockholms universitet i tidskriften Science Advances. Resultaten ger ny kunskap om klimatförhållandena vid tiden för de stora bronsålderskulturernas kollaps och kan bidra till en bättre förståelse för framtida risker för torka.
Den tunga industrin – där stål, cement och kemi ingår – står för en femtedel av världens koldioxidutsläpp. Ändå undviker regeringar av olika politisk färg tvingande regleringar – medan nivån på utsläpp står stilla.
Hur ser utvecklingen av den biologiska mångfalden ut i staden? Varför är det viktigt med betesdjur för bevarandet av arter? Hur kan lagstiftning och juridiska styrmedel användas för att skydda biologisk mångfald? Vid Stockholms universitet finns forskare som kan svara på frågor om biologisk mångfald utifrån många olika aspekter.
PRESSVISNING 20 MAJ: Inför den biologiska mångfaldens dag finns två nya konstverk på plats framför Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården. Konstverken avbildar de hotade växtarterna martorn och ostronört i jätteformat och sätter fokus på det artbevarande arbete som till viss del även bedrivs i botaniska trädgårdar. Verken lyfter också frågor som rör biologisk mångfald och klimatpåverkan.
Sill från olika delar av Östersjön skiljer sig genetiskt från varandra med delbestånd som är väl anpassade till lokala skillnader i salthalt och temperatur, men populationerna kan också blanda sig med varandra. Det visar en ny studie av forskare från Stockholms universitet, Uppsala universitet och SLU. Resultaten har stor betydelse för en hållbar förvaltning av Östersjösillen.
Klimatförändringar förskjuter granens lämpliga växtområden norrut. En ny studie från Stockholms universitet och Sveriges lantbruksuniversitet jämför klimatprognoser för perioden 2005–2095 med faktiska förändringar i granvolym mellan 2005 och 2020. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan vad klimatet förväntas tillåta och hur granbestånden i Sverige faktiskt utvecklas i dag.
Olympiska spel handlar inte enbart om sportresultat. Stockholms universitet har experter som breddar perspektiven och kan berätta om olika kopplingar mellan idrott och politik liksom om sportmarknadsföring och ”sportwashing”.
Forskare från Stockholms universitet har isolerat och sekvenserat RNA-molekyler från ullhåriga mammutar. RNA-sekvenserna är de äldsta som någonsin utvunnits och kommer från mammutvävnad bevarad i permafrost i nästan 40 000 år. Studien i tidskriften Cell visar att inte bara DNA och proteiner utan även RNA kan bevaras under mycket långa tidsperioder och ge nya insikter om sedan länge utdöda arter.
Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att sydtoppen minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Detta är sjunde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment.
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.
