Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta
Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att sydtoppen minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Detta är sjunde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.
Ämnen: Miljö
-
-
Nya PFAS-ämnen upptäckta i fett hos späckhuggare
Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.
-
Variationer i havstemperatur och salthalt på väg norrut avgörande för Golfströmsystemet
Avvikelser i temperatur och salthalt som har sitt ursprung i Nordatlantens mellersta breddgrader kan påverka Golfströmsystemet i de nordiska haven upp till tio år senare, visar en studie i tidskriften Communications Earth & Environment.
-
Ny studie avslöjar hur forntida grundvatten är kopplat till tidigare istäcken och havsnivåförändringar
En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Nature Geoscience visar den roll som forntida grundvatten under havsbotten har lite i skymundan – och hur detta grundvatten kan ha interagerat med istäcken och stigande havsnivåer under tidigare klimatförändringar.
-
Generna avslöjar fjällämmeln som en av världens yngsta däggdjursarter
Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.
-
Kalla vintrar sätter stopp för arter som sprider sig norrut i klimatförändringarnas spår
I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.
-
Ny grupp av miljöföroreningar har för första gången identifierats i svenskars blod
Syntetiska fenolära antioxidanter (SPA:er) har hittats i blod från 30 bloddonatorer i Stockholm, visar en studie från Stockholms universitet. Halterna är jämförbara eller till och med högre än halterna av de mer kända PFAS-ämnena. En del av dessa ämnen kan potentiellt ansamlas i kroppen, påverka fertiliteten eller vara hormonstörande.
-
Den genetiska mångfalden minskar i hela världen – åtgärder kan stoppa utvecklingen
Genetisk mångfald är ett måste för att djur och växter ska kunna hantera förändringar i klimat och miljö. En stor internationell metastudie i tidskriften Nature visar att den genetiska mångfalden minskar över hela världen. Men det finns hopp – det finns effektiva åtgärder som kan stoppa utvecklingen.
-
Genombrott för att förklara molnbildning i tropikerna
Forskare kan nu i tre studier avslöja den avgörande roll som de naturliga ämnena isoprennitrater har för molnbildningen och klimatet i Amazonas regnskog.
-
Hitta experten: Klimatkonferensen COP29 och klimatforskning
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Från Stockholms universitet finns forskare på plats på FN:s klimatkonferens COP29 i Baku 11–22 november. Vi har även många forskare som hemifrån kan bidra med expertkunskaper om olika aspekter på klimatfrågor.
-
Ny studie avslöjar nyckelaktörer inom global omlastning och ökar transparensen kring fisket
Kylfartyg – kylda omlastningsfartyg som fungerar som mobila hamnar för fiskebåtar – beskrivs ofta som svaga länkar i spårbarheten för fisken vi äter. För första gången har ny forskning identifierat ägarna till alla globalt använda omlastningsfartyg, vilka flaggor de seglar under och vilka fiskefartyg de omlastar ifrån.
-
Rekordstor minskning av svenska glaciärer
De fyra svenska referensglaciärerna fortsätter att krympa. Resultaten av de årliga mätningarna av glaciärernas massbalans visar att Storglaciären, Rabots glaciär, Rivgojiehhki och Moarhmmáglaciären har minskat rejält. Det rör sig om de största minskningarna sedan de systematiska mätningarna påbörjades.
-
Kraftig avsmältning på Kebnekaises sydtopp
Toppglaciären på Kebnekaises sydtopp fortsätter att krympa. Den årliga höjdmätningen i slutet av sommaren visar att Sydtoppen – Sveriges före detta högsta punkt – nu är 3,3 meter lägre än förra året och även 6,9 meter lägre än Kebnekaises nordtopp.
-
Global uppvärmning ökar koldioxidutsläpp – men bara vid tillräckligt regn
Den globala uppvärmningen kan påskynda koldioxidutsläppen från ekosystem – men bara om det är tillräckligt med nederbörd, visar en ny studie från bland annat Stockholms universitet. Forskningen belyser vattnets avgörande roll för hur mycket koldioxid som släpps ut från ekosystem.
-
Omfattande åtgärder krävs för att rädda floran på havsstrandängar
Havsstrandängar är viktiga platser för unika djur och växter samt för friluftslivet. En ny studie visar att igenväxning kan ha allvarligare effekter än tidigare förväntat då många specialiserade växtarter som bara finns på havsstrandängar är starkt trängda.
-
Mer natur vid bostaden minskar risken för antidepressiva läkemedelsuttag
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
-
Genetik påverkar hur vilda fåglar lär sig fågelsång
Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna.
-
Permafrostområden skiftar från kolsänka till kolkälla när klimatet förändras
En omfattande studie om kolbalansen i det nordliga permafrostområdet har avslöjat betydande förändringar under påverkan av klimatförändringar. Studien visar att områden som tidigare varit en nettosänka nu är en nettokälla av kol. Tillsammans med forskarkollegor beskriver Justine Ramage och Gustaf Hugelius från Stockholms universitet dynamiken i växthusgasutsläpp i detta kritiska ekosystem.
-
Havsvågor driver PFAS tillbaka till land
PFAS återutsöndras till luften från brytande havsvågor på nivåer som är jämförbara med, eller större än, andra källor. Detta etablerar en cyklisk transportprocess för dessa "evighetskemikalier" mellan land och hav. Det visar en ny studie utförd av forskare vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet, och som är publicerad i Science Advances.
-
Effekter av bekämpningsmedel kan föras vidare i generationer
Exponering för ogräsmedlet linuron, som bland annat används vid produktionen av sojabönor, kan leda till förändringar av DNA genom flera generationer. Det visar en ny studie från Stockholms universitet genomförd på grodor. Bland annat hittades förändringar i barnbarns hjärnor och testiklar, som kan leda till förändringar i tillväxt, ämnesomsättning och förmåga att få barn.
Visa mer
Loading...