Gå direkt till innehåll

Ämnen: Naturvetenskap

  • Ny bok om hållbar utveckling presenterad i Europaparlamentet

    Det finns idag mycket starka vetenskapliga bevis för att människans negativa påverkan på planeten har nått en nivå som innebär stora risker för välfärd och välstånd i framtiden. För att komma till rätta med problemen behövs det en helt ny ekonomisk modell. Det skriver Johan Rockström och Anders Wijkman i boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries”.

  • Kunskap om membranproteiner viktigt för läkemedelsutveckling

    Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har vid sitt senaste styrelsesammanträde utsett forskare inom programmet Wallenberg Scholars. En av dessa är Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som forskar om membranproteiner.

  • Cellens exportsystem för proteiner kartlagt

    I en fantastisk process kan hela färdigveckade proteiner transporteras genom cellens hölje, membranet, utan att det uppstår läckage av joner eller andra små molekyler. Den detaljerade strukturen av transportsystemets centrala komponent har nu bestämts av forskare vid Stockholms universitet i samarbete med grupper vid University of Oxford i England. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.

  • Fem Wallenberg Academy Fellows till Stockholms universitet

    Idag utnämns fem forskare till Wallenberg Academy Fellows med placering vid Stockholms universitet. Martin Högbom och Jan Conrad får möjlighet att fortsätta sin framstående forskning vid universitetet. Tre av de utnämnda, Helen Frowe, David Drew och Mikko Myrskylä är internationellt rekryterade forskare som genom utnämningen kommer att forska vid Stockholms universitet.

  • Forskare kan ha upptäckt de första livsformernas motsvarighet till DNA

    Frågan om livets uppkomst är en av vetenskapens olösta gåtor. DNA:s betydelse som bärare av genetisk information är väl känd. Forskarna tror också att RNA* hade samma funktion för tidigare livsformer men att RNA inte bör ha klarat de förhållanden som rådde på jorden då de första livsformerna uppstod. Nu har forskare för första gången i naturen hittat en molekyl, AEG*, med de rätta egenskaperna.

  • Crosstalks - en webbsänd internationell akademisk talkshow

    Crosstalks är en internationell akademisk talkshow som direktsänds via webben. I programmet möts de skarpaste hjärnorna för att diskutera, debattera och resonera kring viktiga händelser, spännande fenomen och världsledande forskning. Som forum vill Crosstalks bidra till att hitta nya vägar att diskutera globala utmaningar med tittare runt hela världen.

  • Små mängder alkohol kan öka risken för cancer

    Att dricka ett glas vin om dagen anses som hälsosamt, men nu visar nya forskningsresultat att små mängder alkohol kan öka risken för cancer. I en studie som nu publicerats i den brittiska tidskriften Carcinogenesis har forskare vid Stockholms universitet i ett Europeiskt samarbete undersökt skador på arvsmassan som uppstår när vi dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer.

  • Astrid Söderbergh Widding ny rektor vid Stockholms universitet

    Regeringen har idag beslutat att anställa professor Astrid Söderbergh Widding som rektor vid Stockholms universitet. Astrid Söderbergh Widding är professor i filmvetenskap och är idag vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Söderbergh Widding anställs från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019.

  • Ny bok om direktörsfruars roll i svenskt näringsliv

    Idag diskuteras ofta kvinnliga företagsledare och kvinnors representation i företagsstyrelser. Men det finns också en annan grupp kvinnor som under lång tid har stått i skymundan. Docent Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt ett antal direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft.

  • Medelhavsklimatet i fokus vid ny svensk-grekisk forskningsstation

    Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.

  • Stockholm och Malmö - framgångsexempel för hållbar stadsutveckling

    Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.

  • Etisk kompetens för säkrare vård

    Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.

  • Avancerat filtersystem ska avslöja varför solens yttre atmosfär är hetare än den inre

    Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.

  • Fjärilar och bananflugor kan ge svar på evolutionsgåta

    Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?

  • Stora anslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse till forskning inom naturvetenskap

    Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.

  • Pressinbjudan: Nya provtagningsmetoder avslöjar gifter i plast

    Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.

Visa mer