Forskare vid bland annat Stockholms universitet har upptäckt ett svart hål i vår granngalax Andromeda som fullkomligt frossar i materia och ger ifrån sig ett extremt kraftigt röntgenstrålande ljus. Upptäckten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, visar att de mystiska astrofysiska objekt som kallas ”ultraluminösa röntgenkällor” kan vara helt vanliga svarta hål.
Det finns idag mycket starka vetenskapliga bevis för att människans negativa påverkan på planeten har nått en nivå som innebär stora risker för välfärd och välstånd i framtiden. För att komma till rätta med problemen behövs det en helt ny ekonomisk modell. Det skriver Johan Rockström och Anders Wijkman i boken ”Bankrupting Nature: Denying our Planetary Boundaries”.
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse har vid sitt senaste styrelsesammanträde utsett forskare inom programmet Wallenberg Scholars. En av dessa är Gunnar von Heijne, professor vid Institutionen för biokemi och biofysik, Stockholms universitet, som forskar om membranproteiner.
Stockholms universitet nöjer sig inte med att ha näst högst andel kvinnliga professorer i landet. Nu satsar universitetet 15 miljoner på att öka andelen kvinnor genom att erbjuda mer tid till forskning för kvinnliga forskare och för rekrytering av kvinnliga gästprofessorer.
I en fantastisk process kan hela färdigveckade proteiner transporteras genom cellens hölje, membranet, utan att det uppstår läckage av joner eller andra små molekyler. Den detaljerade strukturen av transportsystemets centrala komponent har nu bestämts av forskare vid Stockholms universitet i samarbete med grupper vid University of Oxford i England. Resultaten publiceras i tidskriften Nature.
Idag utnämns fem forskare till Wallenberg Academy Fellows med placering vid Stockholms universitet. Martin Högbom och Jan Conrad får möjlighet att fortsätta sin framstående forskning vid universitetet. Tre av de utnämnda, Helen Frowe, David Drew och Mikko Myrskylä är internationellt rekryterade forskare som genom utnämningen kommer att forska vid Stockholms universitet.
Frågan om livets uppkomst är en av vetenskapens olösta gåtor. DNA:s betydelse som bärare av genetisk information är väl känd. Forskarna tror också att RNA* hade samma funktion för tidigare livsformer men att RNA inte bör ha klarat de förhållanden som rådde på jorden då de första livsformerna uppstod. Nu har forskare för första gången i naturen hittat en molekyl, AEG*, med de rätta egenskaperna.
Crosstalks är en internationell akademisk talkshow som direktsänds via webben. I programmet möts de skarpaste hjärnorna för att diskutera, debattera och resonera kring viktiga händelser, spännande fenomen och världsledande forskning. Som forum vill Crosstalks bidra till att hitta nya vägar att diskutera globala utmaningar med tittare runt hela världen.
Att dricka ett glas vin om dagen anses som hälsosamt, men nu visar nya forskningsresultat att små mängder alkohol kan öka risken för cancer. I en studie som nu publicerats i den brittiska tidskriften Carcinogenesis har forskare vid Stockholms universitet i ett Europeiskt samarbete undersökt skador på arvsmassan som uppstår när vi dricker alkohol, och som i sin tur kan leda till cancer.
Regeringen har idag beslutat att anställa professor Astrid Söderbergh Widding som rektor vid Stockholms universitet. Astrid Söderbergh Widding är professor i filmvetenskap och är idag vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Stockholms universitet. Söderbergh Widding anställs från och med den 1 februari 2013 till och med den 31 januari 2019.
Idag diskuteras ofta kvinnliga företagsledare och kvinnors representation i företagsstyrelser. Men det finns också en annan grupp kvinnor som under lång tid har stått i skymundan. Docent Therese Nordlund Edvinsson vid Historiska institutionen, Stockholms universitet har undersökt ett antal direktörsfruar i svenskt näringsliv under 1900-talets första hälft.
Forskare vid Stockholms universitet och Academy of Athens är framstående inom klimat- och miljöforskning. Det grekiska företaget TEMES har specialiserat sig på ekoturism. I en avfolkningsbygd i Grekland, det sköna Kalamataområdet, har aktörernas miljöintresse förenats och en ny forskningsstation invigs den 27 oktober.
Vår mat- och energiproduktion använder vattnet i landskapet, ändrar vattnets cirkulation och påverkar klimatet. Det visar en studie vid Stockholms universitet som publiceras i tidskriften Nature Climate Change där forskarna undersökt hur utvecklingen av jordbruk och vattenkraft ändrat vattencirkulationen över tid.
AlbaNova håller öppet hus för allmänheten lördag den 20 oktober. Spännande föredrag om allt från Higgsbosonen till Hubbleteleskopet blandas med visning av verksamhet vid AlbaNova.
Ny FN-studie om biologisk mångfald, hälsa och ekonomi i världens växande städer. Den allt snabbare urbaniseringen i världen kommer att få en rad effekter på människors hälsa och utveckling, enligt en ny rapport från FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD). Stockholm och Malmö är två städer som ligger i framkant i arbetet med en hållbar stadsutveckling.
Förutsättningarna för att utveckla och tillämpa den etiska kompetensen bland chefer i vården är viktigare än någonsin i en tid med svåra prioriteringar. Det visar avhandlingen ”Verksamhetschefens etiska kompetens. Om identifiering och hantering av intressekonflikter i hälso- och sjukvården” som Erica Falkenström vid Institutionen för pedagogik och didaktik disputerar med den 19 oktober.
Det mest mystiska lagret i solens atmosfär är kromosfären, som ligger närmast solens synliga yta (fotosfären). Tätheten i kromosfären är så låg att den inte syns i vanligt ljus men den är hetare än de nedre lagren och strålar ut mycket energi. Med hjälp av ett nytt avancerat filter ska forskare vid Stockholms universitet ta reda på varifrån energin kommer.
Genom att analysera generna hos rapsfjärilar och bananflugor ska forskare vid Stockholms universitet söka svaret på en fråga som förblivit en gåta sedan Darwins tid. Att levande organismer anpassar sig till sin omgivning över tid, det vet vi. Men exakt hur går denna anpassning till?
Stockholms universitet får bidrag om 33 miljoner kronor för forskning inom material och miljökemi, 30 miljoner för forskning inom Zoologi och 26 miljoner för forskning inom solfysik. Ett samarbetsprojekt med Umeå universitet får också medel för forskning om sjukdomen ALS. Det är Knut och Alice Wallenbergs stiftelse som beslutat om årets anslag för forskningsprojekt av hög vetenskaplig potential.
Vad bildas vid uppvärmning av plast? Kan giftiga ämnen nå ner i andningsvägarna? Det är några frågeställningar som behandlas av Daniel Gylestam i en ny avhandling vid Institutionen för analytisk kemi/Avdelningen för arbetsmiljökemi vid Stockholms universitet.
