Forskare har för första gången kunnat skapa sig en tredimensionell bild av en röntgenbinär, ett system där ett svart hål och en stjärna kretsar kring varandra. De blev förvånade när de upptäckte att lutningen på rotationsaxeln för det svarta hålet skiljer sig mycket, hela 40 grader, från axeln i systemets omloppsbana. Resultatet publiceras i dag i tidskriften Science.
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen.
Forskare vid Stockholms universitet har genomfört den första experimentella studien som visar att hjärnans regioner kan utvecklas oberoende av varandra under kognitiv evolution. Denna så kallade mosaikliknande hjärnevolution verifierades i ett selektionsexperiment med guppyfiskar (Poecilia reticulata) där storleken på hjärnans telencefalon, men inga andra regioner, skilde sig med 10 procent.
Mikroorganismer är oväntat effektiva på att binda metangas som läcker från havsbottnen ut i havet där den orsakar oönskade konsekvenser för miljön. Det visar en ny studie av havsbottnar vid Svalbard. Ny studie från Stockholms universitet
Skogen är ständigt aktuell och ett viktigt område inom forskningen, bland annat för att hitta framtidens lösningar för material, mat och bränsle, men också när det gäller frågor om äganderätt och ekonomiska strukturer, nu och historiskt. Är du journalist och letar efter någon som kan kommentera eller förklara frågor som rör skogen? Välkommen att kontakta någon av Stockholms universitets experter.
In a new study, researchers at Stockholm University have demonstrated that blood-seeking mosquitoes can instead be directed to feed on a toxic plant-based solution, which in turn kills them. This result could be one solution for the global problem of diseases like malaria or dengue fever by specifically targeting the mosquitoes while other species like bees won’t be affected.
Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att blodsugande myggor kan lockas av att suga i sig en giftig växtbaserad lösning, som dödar dem. Metoden kan bli en ny lösning på de globala problemen med sjukdomar som malaria och denguefeber, genom att den specifikt riktar sig till myggor, medan andra arter som bin inte påverkas.
Letar du som journalist efter forskare som kan kommentera klimatfrågan? Stockholms universitet har flera forskare på plats på Förenta nationernas klimatkonferens COP26 i Glasgow. Forskare från Bolincentret för klimatforskning vid Stockholms universitet finns också på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm för att svara på frågor om klimatet och visa direktsända forskarintervjuer från Glasgow.
En ny studie visar att fjärilar som lever i städer har utvecklat speciella anpassningar för att utnyttja den varmare och längre sommarsäsongen som är typisk för städer jämfört med omgivande områden. Detta beror sannolikt på att städer utgör så kallade urbana värmeöar i landskapet.
Kakapon är en utrotningshotad papegojart som inte kan flyga och enbart finns på Nya Zeeland. Men den första kartläggningen av kakapons arvsmassa ger dock hopp. Trots isolering och inavel verkar skadliga mutationer ha minskat hos arten.
Släktskapet mellan dagens fem arter av noshörning har länge varit omdiskuterat. Men genom analyser av arvsmassan hos våra nuvarande arter och tre utdöda arter kan forskarna nu fylla i luckor i noshörningarnas familjeträd.
Den 14 augusti mättes Kebnekaises sydtopp till 2 094,6 meter över havet av forskare från Tarfala forskningsstation. Det är den lägsta höjden som har uppmätts sedan mätningarna startade på 1940-talet och nästan två meter lägre än motsvarande tid förra året.
Putsarfiskhonor har bättre självkontroll än putsarfiskhanar, medan hanarna är bättre på att lära sig saker. Eftersom putsarfiskar är hermafroditer och byter kön betyder det att fiskarnas kognitiva förmåga förändras utifrån vilket kön de har. Det visar forskning från Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Klimatuppvärmningen påverkar ekblad mer än dess genuppsättning vad det gäller antal svamparter och hur många de är på bladen. Detta gäller speciellt på hösten, det visar en ny studie publicerad i tidskriften New Phytologist.
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
Den friktion som uppstår mellan botten av en glaciär och landskapet under den har en avgörande roll för vad prognoserna för framtidens havsnivåer blir i glaciärmodeller använda av FN:s klimatpanel. Det visar en nyligen publicerad studie från Stockholms universitet, genomförd vid norra Grönlands största glaciär Petermannglaciären.
En ny studie varnar för att infertilitet hos hannar, orsakad av värme, kan göra att arter försvinner på grund av klimatförändringar vid lägre temperaturer än tidigare beräknat.
Inavel är skadligt och bör undvikas under alla omständigheter. Det är utgångspunkten för dagens forskning om evolution och hundratals vetenskapliga studier. Men en ny studie vid Stockholms universitet, publicerad i Nature Ecology and Evolution, visar att frågan egentligen är komplicerad. Studien sammanfattar fyrtio år av forskning och bildar en syntes av 139 olika experimentella studier.
Med mindre än 100 individer kvar tillhör Sumatranoshörningen en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Men en studie ledd av forskare vid Centrum för paleogenetik i Stockholm, publicerad i Nature Communications, visar att graden av inavel bland noshörningarna är förvånansvärt låg, vilket innebär att det fortfarande finns en chans att rädda mycket av artens genetiska mångfald.
Forskare vid Centrum för paleogenetik har analyserat världens hittills äldsta kända DNA, från mammutar som levde för upp till 1,2 miljoner år sedan. Analyserna visar att den nordamerikanska Columbiamammuten var en hybrid mellan ullhårig mammut och en tidigare okänd mammutsläkting. Studien, publicerad i Nature, kastar nytt ljus över hastigheten med vilken evolutionära anpassningar sker.
