Psykologiska verktyg har idag blivit en viktig komponent i organisationsstyrningen. Genom att tillägna sig enkla psykologiska metoder och tekniker kan allt fler anställda vara med och ta ansvar för hur arbetet i praktiken gestaltar sig. En ny avhandling i Socialantropologi från Stockholms universitet beskriver självhjälpspsykologins inflytande på dagens arbetsliv och samhälle.
I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Nu kommer den första sammanfattningen från ett stort forskningsprojekt om Husby.
Män med tung kriminell bakgrund ställs ofta inför problem när de försöker avsluta sin kriminella bana. En ny avhandling i kriminologi från Stockholms universitet visar att flera faktorer behöver samspela för att en person ska lyckas ta sig ut ur brottslighet.
FN:s säkerhetsråd är på väg i riktning mot att vara en global lagstiftare och polismakt som i allt högre utsträckning tolkar principen om folkens rätt till självbestämmande som en individens rätt till demokrati. Det visar Katinka Svanberg i sin avhandling i folkrätt vid Stockholms universitet.
Att anställa den bästa personen för jobbet är viktigt för organisationer som vill vara konkurrenskraftiga. Forskningen har presenterat effektiva riktlinjer för detta, men i praktiken är det få rekryterare som utnyttjar den kunskap som forskningen har tagit fram. En ny avhandling i psykologi från Stockholms universitet ger riktlinjer för att minska glappet mellan teori och praktik.
Handen på hjärtat: hur gör du när du handlar? Får de miljö- eller Fairtrade-märkta varorna stå kvar i hyllan trots att du egentligen tycker att miljöfrågorna är viktiga? Studier visar att det finns ett gap mellan attityd och handling. Henric Barkman vid Stockholms universitet har undersökt hur man kan överbrygga dessa gap och uppmuntra till hållbar konsumtion.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets verksamhet inom forskning och utbildning. Däribland finns Eleanor Sharpston som är generaladvokat vid EU-domstolen och den franske filosofen Francois Recanati.
En allt större del av den svenska äldreomsorgen utförs av privata företag, och det finns både starka förhoppningar och stora farhågor kopplade till den utvecklingen. Många har bestämda åsikter, men vad vet vi egentligen om konkurrensens konsekvenser? Vad säger forskningen? Marta Szebehely, professor i socialt arbete, vid Stockholms universitet föreläser om äldreomsorg i privat regi den 10 april.
Starka sociala normer är den främsta anledningen till att vi pendlar till jobbet varje dag, trots att ny teknik möjliggör distansarbete. Samtidigt gör den nya tekniken att vi förväntas vara tillgängliga även efter arbetstid vilket skapar en gränslös arbetsvardag, visar en avhandling från Stockholms universitet. Resultatet är att vi arbetar mer än tidigare, men utan att få mer betalt.
Bilden av svenskhet undersöks och ifrågasätts i den nya boken Blond och blåögd: Vithet, svenskhet och visuell kultur, skriven av konstvetarna Jeff Werner och Tomas Björk vid Stockholms universitet.
Många arter i fragmenterade landskap riskerar att försvinna på grund av brist på spridningsmöjligheter. En ny avhandling från Stockholms universitet beskriver problemet och förslår nya metoder som tar hänsyn till samverkan mellan aktörer. Till exempel kan samverkande kommuner upptäcka och gemensamt skydda värdefulla spridningsvägar över kommungränserna.
Vetenskap, media och individer skapar tillsammans kunskap om alkohol- och drogberoende. Det visar en ny rapport från Stockholms universitet som undersökt hur tidningsläsare förstår medias beskrivning av biomedicinsk alkoholforskning och hur de för kunskapen vidare.
Jag är bäst, vi är bra och de är dåliga. Hur personliga pronomen används i språket avslöjar människors attityder både om sig själva och andra, samt fördomar om kvinnor och män. Det visar en ny avhandling i socialpsykologi från Stockholms universitet.
Bland samtida debattörer betraktades det tidiga 1900-talets värnpliktsarmé som en nationens skola, där män i 20-årsåldern skulle lära sig mer än vapenexercis. I en ny avhandling i historia visar Elin Malmer hur det gick till när väckelsekristna predikanter i konkurrens med andra aktörer började missionera bland de värnpliktiga, för att sprida sina normer och värden i den svenska nationen.
I början av 1940-talet steg de utbildade hemvårdarinnorna in i de privata hemmen för att städa, laga mat och ta hand om barn. Denna specialutbildade kår är ett tidigt exempel på ett statligt subventionerat välfärdsansvar med syfte att förbättra folkhälsan och öka nativiteten, visar en ny avhandling i historia vid Stockholms universitet.
Att ge omsorg till en anhörig har negativa konsekvenser för många anhörigvårdares vardagsliv, arbete och ekonomi. Det visar en ny studie från Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Många anhörigvårdare betalar ett högt pris för den omsorg de ger till sina anhöriga och priset är högre för kvinnor än för män.
Det behövs forskning om läxors kvalitet och innehåll och hur de följs upp av lärare, visar en ny avhandling i didaktik av Max Strandberg vid Stockholms universitet.
Trots stora vetenskapliga framsteg i utformningen av pålitliga urvalsverktyg vid rekrytering finns fortfarande stort motstånd mot att använda verktygen i praktiken. En ny avhandling i psykologi studerar detta fenomen som är ett av de största gapen inom arbets- och organisationspsykologin.
Svenska forskare vid Stockholms och Uppsala universitet har en framträdande roll i det forskningsprojekt som av den brittiska tidskriften Physics World tillskrivits årets genombrott inom fysikforskningen. För första gången har man lyckats utnyttja högenergineutriner som kosmiska budbärare för att öppna ett nytt fönster mot universum.
När växtplankton blommar leder det till sedimentation av organiskt material. Det är en del av en cykel av kol, näringsämnen och föroreningar som har stor inverkan på Östersjön. Forskare vid Stockholms universitet har gjort en ny uppskattning av hur stort kol- och kväveflödet egentligen är – information som kan användas för att förbättra modeller för Östersjön och därmed bistå havsförvaltningen.
