Ämnen: Vetenskap, teknik

  • Global matomställning krävs för att minska trycket på planeten och rädda miljontals liv

    Fem av de sju planetära gränser som överskridits kan i första hand kopplas till dagens livsmedelssystem. Genom att ställa om produktionen och äta en ”planetär hälsokost” kan vi halvera matens klimatutsläpp, rädda miljontals liv och stärka ekonomin. Det visar EAT Lancet-kommissionen 2025, den största forskningsrapporten i sitt slag som publicerats.

    Hållbar måltid med stroganoff.

  • Åldrande och äldreomsorg – vem kan svara på vad?

    Hur är det att åldras i Sverige? I takt med att antalet äldre i Sverige blir fler ökar behoven av äldreomsorg, och även kunskapen om äldres livsvillkor. Hur kan äldreomsorgen organiseras så att den möter de behov som finns? Hur påverkar åldrandet relationer och levnadsförhållanden? Vid Stockholms universitet finns flera forskare som forskar om äldre från olika perspektiv.

  • Bildning och kunskap i fokus vid universitetets årliga högtid

    Den 26 september är det dags för Stockholms universitets årliga installations- och promotionshögtid i Blå hallen i Stockholms stadshus – den mest traditionsomgärdade av de akademiska ceremonierna. Vid högtiden uppmärksammas såväl nyblivna doktorer som nya professorer och hedersdoktorer.

  • Kebnekaises sydtopp fortsätter smälta

    Årets mätning av Kebnekaise sydtopp visar att sydtoppen minskat med 1,5 meter jämfört med förra året. Detta är sjunde året i rad sydtoppen är lägre än nordtoppen.

    Nina Kirchner vid Tarfala forskningsstation mäter Kebnekaises sydtopp.

  • Barkborrar gör skogen varmare – lövträd dämpar effekten

    En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborrar, ökända för att döda miljontals träd i Sverige, också påverkar skogens mikroklimat under trädkronorna. Angripna skogsbestånd kan värmas upp med så mycket som två grader under sommardagar, men lövträd kan hjälpa till att kyla ner drabbade områden.

  • Koldioxidrik skiva runt ung stjärna utmanar modeller för hur planeter skapas

    En studie ledd av Jenny Frediani vid Stockholms universitet avslöjar en oväntat hög halt av koldioxid (CO₂) i de regioner runt en ung stjärna där jordliknande planeter en dag kan komma att bildas. Upptäckten, som gjorts med hjälp av rymdteleskopet James Webb (JWST), utmanar etablerade antaganden om kemin i stjärnors födelsemiljöer. Studien är publicerad i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

    stjärnbildningsområdet NGC 6357

  • Strukturen hos giftet som orsakar den allvarliga sjukdomen botulism avslöjad

    Forskare vid Stockholms universitet har lyckats göra en molekylär ritning över hur ett av världens farligaste gift, botulinumtoxin, är uppbyggt, hur det stabiliseras, transporteras och frigörs. Forskningen, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, banar väg för effektivare läkemedel.

    Botulinumtoxin

  • Röda galaxer bidrar till ny kunskap om universums födelse

    Bilder tagna med den infraröda MIRI-kameran på James Webbteleskopet (JWST) gör det för första gången möjligt att observera de allra första galaxerna i långvågigt infrarött ljus. Tillsammans med en studie nyligen publicerad i tidskriften Astronomy and Astrophysics bidrar det till ny kunskap om hur de allra första galaxerna bildades för över 13 miljarder år sedan.

  • Ny typ av supernovaexplosion avslöjar naken stjärna

    Astronomer från Stockholms universitet har tillsammans med andra forskare undersökt en exploderande stjärna som saknar alla de vanligaste grundämnena i universum. Den sällsynta avskalade stjärnan hjälper forskarna att förstå hur och var grundämnen som svavel och kisel bildas. Studien är publicerad i det senaste numret av tidskriften Nature.

    Gul och röd rök mot en bakgrund av stjärnhimlen.

  • Ny forskning visar hur nervceller kan skyddas mot ALS

    Genom att analysera miljontals så kallade budbärarmolekyler (mRNA) under sjukdomsförloppet vid ALS, har forskare vid Stockholms universitet, i samarbete med forskare vid Paris Brain Institute och Örebro universitet, identifierat varför vissa nervceller är motståndskraftiga vid sjukdomen och vad som sker i de känsliga nervcellerna när de drabbas av sjukdom.

  • Nya PFAS-ämnen upptäckta i fett hos späckhuggare

    Forskare från Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet har i samarbete med forskare på Grönland och i Kanada identifierat en tidigare odokumenterad klass av PFAS i fett hos späckhuggare. Studien publicerad i tidskriften Environmental Science and Technology Letters avslöjar förekomst av fem fluortelomersulfoner, högfluorerade kemikalier som aldrig tidigare rapporterats hos vilda djur.

    Späckhuggare sticker upp till hälften ur havet.

  • Exoplanet orsakar utbrott i sin stjärnas atmosfär

    Att en stjärna påverkar sina omgivande planeter är välbekant, men nu har astronomer även hittat exempel på det motsatta – en exoplanet som påverkar sin stjärnas magnetfält. Enligt en ny studie publicerad i Nature, av forskare från bland annat Stockholms universitet, orsakar en planet runt stjärnan HIP 67522 periodiska stjärnutbrott, en slags magnetiska explosioner i stjärnans atmosfär.

    Illustration av när planetens och stjärnans magnetfält kopplar samman och orsakar facklor.

  • Generna avslöjar fjällämmeln som en av världens yngsta däggdjursarter

    Med hjälp av ny genteknik har forskare vid Stockholms universitet lyckats kartlägga arvsmassan från både nutida och forntida fjällämlar. Analysen avslöjar att fjällämmeln är en av världens senast utvecklade däggdjursarter. Studien publicerad i PNAS visar att arten skiljdes från sin närmaste släkting, den västsibiriska lämmeln, för 35 000 år sedan – strax innan den senaste istidens kallaste period.

  • Kvinnor i heterosexuella par förlorar mest på att bli föräldrar

    En ny nordisk studie, ledd av forskare vid Stockholms universitet, visar hur könsroller och familjepolitik påverkar föräldrars inkomster – något som skiljer sig åt beroende på system och land. Jämförelsen mellan heterosexuella par och lesbiska par har varit en viktig komponent i analysen.

    Kvinna håller sedlar i sina händer

  • Kalla vintrar sätter stopp för arter som sprider sig norrut i klimatförändringarnas spår

    I takt med att klimatet blir varmare förflyttar sig många arter norrut till områden som tidigare varit för kalla för dem. En ny studie av svingelgräsfjärilen, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, visar att snabb evolution kan hjälpa till i denna process – men bara delvis. Kalla vintrar sätter stopp för spridningen över en viss klimatgräns.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Stockholms universitet

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Stockholms universitet.

Okej