Att ha kompisar är meningen med skolan, tycker ungdomarna i en ny avhandling. Samtidigt som skolarbetet kräver uppmärksamhet, är vänskapande ett hårt arbete som pockar på tid och energi. – Vi vuxna behöver bli mer lyhörda för hur sociala relationer görs i skolan, säger forskaren Lina Lundström.
Barns inflytande och delaktighet i skolans fritidshemsverksamhet tas lätt för givet. I själva verket styrs både barnen och personalen på fritidshem till att bli medborgare med vissa önskvärda egenskaper. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap.
Urvalet av unga talanger inom idrotten baseras inte enbart på idrottsliga färdigheter utan också på personlighet och attityd. Även ungdomarna själva anammar bilden av hur en valbar talang bör vara. Det visar en ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap som belyser dilemman och konsekvenser av idrottens talangjakt.
Många nyanlända upplever sig exkluderade i skolan. Skolan brister i att anpassa pedagogiken till barnens förutsättningar samtidigt som de har svårt att få kontakt med svenskspråkiga vänner. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar på behovet av förändring i synen på hur nyanlända tas emot av svensk skola.
Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap bekräftar bilden av en reform som slagit fel.
Höga utbildningsambitioner och karriärdrömmar utanför Sverige. Så utmanar flickor från muslimska familjer av somaliskt ursprung den vedertagna synen på etablering i det svenska samhället. Det visar ny forskning från Stockholms universitet.
Lagstiftande politiker och handläggare vid Migrationsverket framhåller gärna barns rättigheter när det gäller asylpolitik och beslut i ensamkommande barns ärenden. Men i praktiken kan gränsdragningen vara otydlig och inkonsekvent. Det visar Daniel Hedlund i en unik avhandling om migrationspolitikens inbyggda urvalsprocesser.
I den svenska asylprocessen ska särskild hänsyn tas till barnets bästa. Men ny forskning från Stockholms universitet visar att det är barnen själva som främst företräder barnperspektivet i asylprocessen. Varken tjänstemän på Migrationsverket eller familjernas juridiska ombud har förutsättningar att i praktiken ta hänsyn till barnets bästa.
Arbetslagets inställning till lek får konsekvenser för fritidshemmets verksamhet. Både yrkeskunnandet och praktiken gynnas av ett gemensamt språk för leken. Det visar en ny studie från Stockholms universitet där forskare tillsammans med fritidspedagoger har studerat hur man kan arbeta för att ge leken större utrymme.
Det har blivit allt vanligare att skolor i Sverige söker lösa svåra situationer i klassrummen genom att flytta elever till en särskild undervisningsgrupp.
Stockholms universitet bidrar till det hållbara demokratiska samhällets utveckling genom kunskap, upplysning och sanningssökande.
Prenumerera på universitetets nyhetsbrev om aktuell forskning, utbildning och samarbetsmöjligheter su.se/nyhetsbrev.
Läs mer om universitetets forskning su.se/forskning.
Pressbilder från exempelvis Mostphotos får enbart användas i anslutning till nyhetsartikel eller inslag med koppling till pressreleaser eller forskningsnyheter kopplade till Stockholms universitet. Vid publicering, ange alltid fotograf (om det framgår) och i de fall där det är aktuellt, Mostphotos.
Svante Arrhenius väg 26
106 91 Stockholm
Sweden