Gå direkt till innehåll
Foto: Kjell Andersson
Foto: Kjell Andersson

Blogginlägg -

Det tog Nature tio månader att rätta uppenbara fel

Den 1 juli 2020 publicerade den vetenskapliga tidskriften Nature en artikel där några forskare från EU:s forskningsinstitut JRC påstod att de avverkade arealerna i europeisk skog hade ökat mycket kraftigt från åren 2011-2014 till åren 2015-2018. Man gjorde också en koppling till ökad användning av bioenergi. Det här budskapet fick mycket stor spridning och har använts flitigt av debattörer, rapporter och utspel under det gångna året. Tunga media som the Guardian och le Monde slog på stort.

Jag skrev om Nature-artikeln i en blogg 25 september förra året under rubriken ”Usel vetenskap från EU:s forskningsinstitut”.

Det var uppenbart att påståendena i artikeln inte stämde med verkligheten, och jag räknade med att det snabbt skulle komma in motinlägg från andra forskare. Men det tog tio månader för Nature att göra den vetenskapliga rättelsen!

Först i Nature 29 april i år tog man med de motinlägg som visar att JRC-forskarna gjort grova misstag när det gäller tillämpningen av forskningsmetoden, tolkning av satellitbilder. Det handlar om två bemötanden av ett stort antal ledande experter inom forskningsfältet. Medan den ursprungliga artikeln skrivits av en handfull medarbetare vid JRC i Istra i Italien handlar det här om 40 forskare från universitet och forskningsinstitutioner i USA, Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Sverige, Finland, Tjeckien, Italien, Spanien, Portugal och Lettland.

Dementin får naturligtvis bara begränsad spridning. The Guardian och le Monde kommer med all säkerhet inte att ta in några rättelser, och läsarna har sedan länge glömt, men fick sin bild av europeiskt skogsbruk som ständigt ökad exploatering bekräftad.

Nature är en av de mest prestigefyllda internationella vetenskapliga tidskrifterna inom naturvetenskap, tillsammans med Science. Att få sin forskning publicerad i Nature är något som varenda naturvetenskaplig forskare kan drömma om. Att få med sina resultat i en ledande vetenskaplig tidskrift ger ens nya faktauppgifter hög trovärdighet.

Globala media citerar det som kommit fram och har i allmänhet ingen anledning att ifrågasätta, eftersom artiklarna i de ledande vetenskapliga tidskrifterna har varit föremål för granskning (”peer review”) av andra ledande forskare inom forskningsfältet. Mot den här bakgrunden framstår historien kring JRC-artikeln som anmärkningsvärd, liksom Natures hantering av saken.

Inte nog med att Nature tog in artikeln och att de forskare som granskade den inte såg bristerna. Dessutom skrev Nature en ledarartikel i samma nummer som var ännu mer anmärkningsvärd. Där utgick man från artikelns uppgifter om att avverkningarna ökat med ”nära 50 procent” (siffran i artikeln var 49%) och att hälften av denna ökning skett i ”endast 2 länder – Finland och Sverige”. Ledaren är därefter en allmän bredsida mot användningen av bioenergi i EU, liknande den typ av kritik som framförts av EASAC och i diverse upprop.

Svenska och finska forskare, liksom skogsmyndigheterna, såg omedelbart att uppgifterna var grovt felaktiga. Redan efter ett par dagar hade man samlat ett stort antal ledande skogsforskare för ett motinlägg, och i Nature 29 april ser man att det ena inlägget kom in till redaktionen redan den 3 juli, och det andra inlägget den 24 augusti.

Sedan har det alltså tagit nästan lika lång tid som en normal graviditet för Nature-redaktionen att få in rättelsen. Och när den sedan publiceras ligger den allra längst bak i det aktuella numret under rubriken ”Matters arising”. De två motinläggen får sammanlagt fyra sidors utrymme för att framföra sin kritik, medan de kritiserade får sex sidor till sitt förfogande för att försvara sig!

Sakfrågan borde vara enkel. Och den förklaras pedagogiskt i ett inlägg på DN Debatt av två av de svenska experterna, Peter Högberg och Jonas Fridman. JRC-forskarna påstår utifrån analys av satellitdata att hyggesarealerna ökat kraftigt i hela EU mellan de två tidsperioderna och att ökningen varit särskilt stor i Sverige och Finland.

Det här är en typ av sakuppgifter som är lätta att kontrollera. Det sker fortlöpande i de svenska och finska skogstaxeringarna. I Sverige mäter man på omkring 60 000 slumpmässigt utvalda provytor. Taxerarna återvänder vart femte år till varje provyta och får ett statistiskt mycket säkert underlag för hur mycket som slutavverkas, gallras, planteras osv, och hur mycket den stående virkesvolymen förändras.

De här mätningarna började man göra redan på 1920-talet, och ingen har hittills ifrågasatt deras kvalitet.

Av data från Riksskogstaxeringen kunde man omedelbart se att påståendena i JRC-rapporten och i Natures ledare var felaktiga. De ”fakta” som spreds i the Guardian och le Monde, och som därefter dykt upp i alla tänkbara sammanhang, var helt enkelt ”fake news”. En kontrollräkning visade att slutavverkningsarealen i Sverige inte ökat kraftigt, utan minskat med 8 procent mellan de aktuella åren. Någon koppling till ökad bioenergianvändning fanns naturligtvis inte heller eftersom man inte avverkar för att producera bränsleflis, utan använder biprodukter och avverkningsrester från det skogsbruk som bedrivs för att producera sågtimmer och massaved.

Skogsstyrelsen underbyggde argumenten med att ta fram en rad olika statistikserier som visar att vi inte ökat användningen av virke eller biobränslen eller ökat aktiviteten i skogen på det sätt som JRC-siffrorna påstår. Att öka avverkningsarealerna med 49 procent och den producerade biomassan med 69 procent, som JRC-artikeln påstår, innebär ju att allt detta virke måste ha tagit vägen någonstans. Om man sitter vid en dataskärm bakom ett skrivbord i Istra i Italien kanske man inte ser denna konsekvens.

Men nära 70 procent mer virke i Europa inom loppet av några år är enorm mängd virke. Någon motsvarande utbyggnad av sågverkskapacitet eller massabruk har inte skett, och utvecklingen för biobränslen sker i stadig men lugn takt. Också en normalt begåvad journalist borde fråga sig vart allt detta virke tagit vägen.

Kommer rättelsen att få någon betydelse?

Tyvärr, skadan är nog skedd, och ”dementin” kommer att gå obemärkt förbi, utom bland experterna. De ursprungliga ”fake facts” kommer nog att leva vidare.

Påståendet om de kraftigt ökade avverkningarna finns exempelvis med i de 500 forskarnas upprop mot bioenergi från skog. Det finns med i den rapport som sprids bland miljövänner om produktionen av pellets i Baltikum. Det finns med i EASACs olika rapporter. Jag såg till och med uppgiften om den 70-procentiga ökningen av avverkningar i Europa i en debattartikel i Kansas City Star i vintras (The US cannot follow Europe’s lead on burning wood for energy needs) skriven av Tim Searchinger, en av de amerikanska forskare som har motarbetat bioenergi sedan många år.

/Kjell Andersson

Ämnen

Taggar

Presskontakt

Kjell Andersson

Kjell Andersson

Presskontakt Kommunikationschef information, näringspolitik 08-441 70 87

Relaterat material

Relaterade nyheter

Vi vill öka användningen av bioenergi

Svebio verkar för ökad användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio är en branschorganisation med omkring 300 företag som medlemmar. Företagen är verksamma hela produktionskedjan från odling, skörd och insamling av bioråvaror till användning för värme, el och drivmedel, företag som transporterar och förädlar biobränslen och företag som tillverkar utrustning.

Svebio, Svenska Bioenergiföreningen
Kammargatan 22
111 40 Stockholm