Positivt beslut om skogsbränslen men fortsatta restriktioner för lönsamma biodrivmedel

Det svenska ordförandeskapet och EU-parlamentets förhandlare har enats om revideringen av Förnybartdirektivet RED III.

– Det blev i allt väsentligt en framgång för förnuft och vetenskap och ett förödmjukande nederlag för de kampanjmakare och politiker som ville stoppa användningen av skogsbränslen. Det svenska ordförandeskapet ska ha all heder av uppgörelsen, som innebär att vi kan fortsätta använda biobränslen som grot, gallringsved och sekunda ved i våra värmeverk och kraftvärmeverk. Det är en stor lättnat för bioenergibranschen och för fjärrvärmeföretagen. Det har också stor betydelse för möjligheterna att fullfölja en ambitiös klimatpolitik i Sverige. Det säger Svebios vd Gustav Melin i en kommentar.

– Tyvärr innebär revideringen av direktivet samtidigt fortsatt krångel och begränsningar för hållbara drivmedel. Restriktionerna mot biodrivmedel från åkergrödor kvarstår. Istället för att utveckla användningen av etanol och biodiesel, som kan tas fram till låg kostnad, tvingar man på alla länder att stödja mer kostsamma e-bränslen och vätgas. Tillsammans med förbudet mot bilar med förbränningsmotor, som kan använda klimatsmarta biodrivmedel, leder detta till fortsatt höga koldioxidutsläpp i transportsektorn.

Viktiga delar av uppgörelsen som berör skogsbränslen:

• EU-parlamentets förslag om att begränsa användningen av primära skogsbränslen, inkluderat avverkningsrester som grot och gallringsved, avvisas.
• Däremot införs en begränsning när det gäller stöd till användning av industriduglig rundved (industrial grade roundwood). Avgränsningen av vad som ska räknas som industriduglig rundved ska göras av medlemsländerna ”utifrån relevanta skogsbruks- och marknadsförhållanden”.
• Biomassan ska användas enligt kaskadprincipen, vilket innebär att den i fösta hand ska användas för produkter, sedan återanvändas eller återvinnas och först därefter utnyttjas för energi och i sista hand deponeras. Principen skrivs fast i direktivet, vilket innebär att regleringen inte lämnas över till EU-kommissionen, som var det ursprungliga förslaget. Medlemsländerna får stort utrymme att göra undantag, t ex om det inte finns industrier som efterfrågar virket. Också gallringsved och avverkning för att motverka brand och sjukdomsangrepp kan undantas.
• Rapportering enligt hållbarhetskriterierna utsträcks till att omfatta alla anläggningar över 7,5 MW. Idag är gränsen 20 MW.
• Stöd ska inte kunna ges för bioenergianläggningar som bara kan producera el, men även här finns en del undantag.
• Hållbarhetskriterierna skärps på en del punkter för biobränslen från skog. Det gäller t ex uttag av ved från gammelskogar (old growth forest). Men även här är det medlemsländerna själva som ska ange vilka skogar som avses. När det gäller ved från kalhyggen är det också de begränsningar som finns i nationell lagstiftning som ska gälla. Stubbar och rötter får inte användas.
• Alla anläggningar måste klara en växthusgasreduktion på 80 procent jämfört med om de använt fossila bränslen. Detta gäller också befintliga anläggningar efter en viss övergångsperiod.