En ny undersökning visar att 564 orter i Sverige får största delen av sitt värmebehov från biobränsle. På dessa platser levereras värmen till lägenheter, villor, fastigheter och industrier via fjärrvärmenät. Störst är biovärme i Stockholm, Göteborg och Uppsala, bland de mindre orterna finns Vittangi, Sundborn och Fliseryd.
En stor del av den bioenergi vi använder samlas in och sparas av solfång
Regeringen och dess stödparti Sverigedemokraterna har valt att gå vidare med förslaget om att kraftigt reducera nivåerna i reduktionsplikten och därmed avveckla en stor del av den svenska användningen av biodrivmedel. Det är ett ogenomtänkt förslag som också fått brett underkännande av nästan alla remissinstanser.
– Det ger allvarliga negativa effekter för den svenska klimatpolitiken samt anvä
Beslutet från Boverket innebär att materialkostnaden för inköp av pelletskamin och annat material som är nödvändigt för installationen är bidragsberättigade kostnader. Det betyder att småhusägare som värmer sitt hus med el eller fossil gas kan få bidrag med 50 procent av materialkostnaden upp till 30 000 kronor vid installation av pelletskamin.
Stipendiet delas ut sedan 1996 till personer som har gjort framstående insatser som gör skillnad för utvecklingen inom bioenergiområdet. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Efter ett absolut jämt utfall i omröstningen om vem som skulle få Jan Häckners Bioenergistipendium 2023 har Svebios styrelse utsett två pristagare 2023. Mottagare är Pontus Friberg, styrelseordförande, Pyrocell och Kenneth
Bioekonomiutredningen, med Lena Ek som ordförande, presenterar ett konkret förslag som kan ge snabbt ökad produktion av biodrivmedel från skogsråvara. Det är ett bra förslag som Svebio räknar med kommer att få brett politiskt stöd och kunna beslutas av riksdagen senare i år.
Motiven för att snabba på utvecklingen av inhemskt producerade biodrivmedel är flera men vi vill framförallt betona tre:<
Till sommaren 2023 kommer Gustav Melin att lämna sitt uppdrag som vd på Svebios efter 15 år.
Det är positivt att regeringen tar initiativ till att öka produktionen i Sverige av flera skäl. Vi får ett bättre klimat, förbättrar energisäkerheten och skapar en industriell utveckling med arbetstillfällen och exportmöjligheter. Det finns stor potential för biodrivmedelsproduktion i Sverige och på sikt tror vi på en volym på minst 60 TWh där en stor del av råvaran är svensk.
Är du intresserad av att veta hur det går på pelletsmarknaden under det rådande kriget i Ukraina? Kan pellets vara en av lösningarna när vi ska ersätta naturgasen i Europa? Hur dubblar pelletsbranschen produktionen från dagens 40 miljoner ton när efterfrågan stiger? Det och mycket mer får du svar på under Nordic Pellets Conference 2022.
Svenskt jordbruk har goda möjligheter att producera råvara till biodrivmedel och därmed bidra till fossilfri svensk livsmedelsproduktion och sänka kostnaderna för biodrivmedel på den svenska marknaden.
Strax före jul kom klimatutsläppssiffrorna för 2020. De visade att de svenska utsläppen minskat med 35 procent sedan år 1990, trots kraftigt ökad BNP och att befolkningen ökat med ett par miljoner.
Det senaste året har produktionskapaciteten för biodrivmedel i Sverige ökat med cirka 20 procent. Det visar tidningen Bioenergis undersökning av biodrivmedelsproducenter.
Hög medeltemperatur under flera år har påverkat efterfrågan av träpellets för uppvärmning. Under 2020 minskade efterfrågan i Sverige med omkring 25 procent, istället ökade exporten av pellets till den högsta på mer än tio år.
– I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas.
”500 forskare uppmanar EU och USA att sluta ge stöd till biobränslen från skogen” skrev Dagens Nyheter den 18 februari. Bioenergis granskning visar nu att av de 44 forskare i Sverige som skrivit under uppropet saknar nio av tio expertis i ämnet för uppropet, kolbalans och klimateffekter från användning av biobränslen från skog.
Efterfrågan av träpellets från hushåll, värme- och kraftvärmeverk samt industri ökade med 1,8 procent 2017 jämfört med året innan. Totalt användes drygt 1,8 miljoner ton pellets, motsvarande 8,5 TWh energi. Användningen har ökat de tre senaste åren, men har en bit kvar till toppnivån från 2011 då drygt 2,2 miljoner ton pellets användes i Sverige.
Biogasfabriken i Jordberga i Skåne har slutat köpa in råvara från bönderna i trakten, och en nedläggning hotar. Andra biogasanläggningar runtom i Sverige har svårt att klara ekonomin, och de som funderar på att bygga nya anläggningar, och fått löften om pengar från Klimatklivet, tvekar om att satsa.
New large biomass combined heat and power (CHP) plants are being planned for Stockholm, Gothenburg, Malmö and Uppsala, while construction is underway for new plants in Borås, Upplands Bro and Västerås. Together, these projects represent around SEK 16 billion (≈ EUR 1.68 billion) of investment according to Bioenergi's annual report and overview of biomass power plants in Sweden.
Just nu byggs och planeras biokraftprojekt för dryg 16 miljarder kronor. Det visar tidningen Bioenergis årliga analys och översikt av biokraftanläggningar i Sverige.
A leading Danish brewery company promises to be fossil free by 2030. But three leading Swedish breweries are fossil free already today, and use bioenergy as their main energy source. By-products from brewing, wood pellets and biobased district heating are some of the solutions.
Pellet production in Sweden increased by 4.6 percent in 2016 compared to 2015. Production was approximately 1 738 580 tonnes, an increase of approximately 76 000 tonnes according to an annual survey of Swedish pellet producers conducted by the Swedish trade publication, Tidningen Bioenergi.