Gå direkt till innehåll
Rötskadad ved. Foto:Kjell Andersson
Rötskadad ved. Foto:Kjell Andersson

Pressmeddelande -

Inte fel att använda stamved för energi

– I Dagens Nyheters kritiska granskning av den svenska bioenergianvändningen påstås att man inte bör använda stamved för energiproduktion. Det är ett felaktigt synsätt. Man bör med miljö- och skogslagstiftning se till att lämna tillräcklig volym död ved i skogen och därefter låta marknaden bestämma hur den ved som inte behövs för biodiversiteten ska användas. Oberoende statistik från riksskogstaxeringen visar att mängden grov död ved har ökat i skogen under de senaste årtiondena.

– All råvara från den svenska skogen, inklusive stamveden, är klimatvänlig genom att våra skogar binder mer koldioxid än som frigörs när produkter och bioenergi används. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio.

– Det finns stora volymer stamved som industrin inte efterfrågar. Det gäller både i Sverige och i våra grannländer, inte minst i de baltiska länderna. Det handlar både om klen ved från röjningar och gallringar och grövre ved som på olika sätt är skadad och inte kan användas av sågverk och massabruk. Exempel är rötskadat, vindskadat, brandskadat och insektsskadat virke. Det finns också trädslag som inte efterfrågas av industrin. Vi har eldat ved i alla tider och det kan vi fortsätta med, med gott samvete så länge vi planterar nytt och skogen växer.

– Det är utmärkt att denna ved kan användas som bränsle för att ersätta fossila bränslen. Det minskar utsläppen av fossil koldioxid och ger klimatnytta både på kort och lång sikt.

– Stamved har många fördelar som bränsle. Man kan lagra stamved i flera år och flisa upp bränslen när det bäst behövs, exempelvis när det blir extra kallt och värmebehovet är stort. Många värmeverk har därför energived i lager.

– Det finns förslag inom EU att införa restriktioner mot att använda stamved för energiproduktion. Vi anser att det skulle vara fel väg att gå. Det skulle innebära begränsningar på ett välfungerande fri marknad för virke och biobränslen, och inte ge någon miljö- eller klimatnytta. Vi prioriterar redan idag så att rätt kvalitet hamnar på rätt ställe eftersom skogens produkter är värda olika mycket beroende på vad man kan göra med dem, avslutar Gustav Melin.

För ytterligare information, kontakta Gustav Melin, VD i Svebio, tel 070-5244400 eller Kjell Andersson, kommunikationschef i Svebio, tel 070-4417192.

    Ämnen

    Kategorier


    Svebio - Svenska Bioenergiföreningen - är branschorganisation för företag som arbetar med att framställa, hantera och använda olika typer av biobränslen. Svebios ändamål är att öka användningen av bioenergi på ett miljömässigt och ekonomiskt optimalt sätt. Svebio grundades 1980 och har cirka 300 företag som medlemmar. www.svebio.se

    Kontakter

    Relaterat innehåll

    • Sverige är i huvudsak självförsörjande på pellets, men det förekommer också import av certifierad pellets från Estland.

      Missvisande bild av DN om bioenergi

      – Dagens Nyheters artikel om biobränslen från Estland innehåller många sakliga felaktigheter och ger sammantaget en missvisande bild av biobränslenas roll i energiförsörjningen. Det säger Gustav Melin, VD i Svebio, Svenska Bioenergiföreningen, i en kommentar.

    • Alla branscher måste kunna visa hållbarhet

      Bioenergin är det enda energislag som har ett heltäckande system för redovisning av hållbarhet, både beträffande miljöpåverkan och klimatnytta. Det regelverk som antagits av EU i förnybartdirektivet håller nu på att implementeras i Sverige.

    • EU:s taxonomi: Fel att styra med detaljreglering

      EU-kommissionens förslag till taxonomi är symptom på ett större systemfel i EU:s klimatpolitik. Istället för att införa allt fler detaljregleringar och försöka dela in olika åtgärder i ”gröna” och ”icke-gröna” borde EU styra med starka generella styrmedel, främst koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter, kombinerat med strikt miljölagstiftning.

    • De svenska skogen binder varje år in 160 miljoner ton koldioxid. Foto: Kjell Andersson

      DN ger bara halva sanningen om koldioxidflöden

      Dagens Nyheter glömmer att redovisa viktiga delar av den totala koldioxidbalansen när man den 15 april tar upp frågan om biogena koldioxidutsläpp i sin granskning av den svenska bioenergianvändningen. Man jämför med ekonomi och skriver att det är viktigt att redovisa både debet och kredit, men tidningen ”glömmer” att redovisa upptagen av koldioxid.

    • Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

      Bränslepellets löser klimatkris i Nederländerna

      – Att ersätta fossila bränslen med biobränslen som träpellets är bra för klimatet, både i Sverige och i Nederländerna. Pellets tillverkas främst av sågspån och andra biprodukter, men kan också göras av klenved, exempelvis från gallringar. Ingen avverkning sker bara för att göra pellets. Det säger Gustav Melin, vd i Svebio, med anledning av en artikel i Dagens Nyheter.

    • Källa: Bioenergy from boreal forest, Swedish approach to sustainable wood use. IRENA, International Renewable Energy Agency 2019, i svensk översättning.

      Argumentet om de kortlivade produkterna

      Att biobränslen och papper är ”kortlivade produkter” och därmed mindre klimatsmarta än byggnadsvirke har blivit ett allt oftare använt argument för dem som vill minska på skogsbruket och avverkningarna, och som vill begränsa användningen av biobränslen från skogen. Är det ett starkt argument mot skogsbruk, avverkning och bioenergi?

    • Foto: Kjell Andersson

      Snart har vi full hållbarhetskoll på varenda rishög

      Om några dagar går remisstiden ut på en promemoria från regeringen om tillämpningen av hållbarhetskriterier för biobränslen från skogen. Det sker samtidigt som det skrivs mer negativa insändare och debattartiklar om biobränslen än vi kan minnas, och hundratals forskare varnar för negativa klimateffekter av att elda biobränslen från skogen.

    • Rötskadad ved hör till de biobränslen som inte analyserats av JRC. Foto: Kjell Andersson

      Är verkligen 23 av 24 biobränslen ohållbara?

      I slutet av förra veckan spreds plötsligt nyheten att EU-kommissionen kommit fram till att 23 av 24 exempel på biobränslen är ohållbara, både när det gäller klimat och biodiversitet. Nyheten har spritts på olika nyhetssajter och inte minst i de kretsar som tycker att biobränslen är ett dåligt alternativ. Vad är det som hänt och varför har vi fått en så snedvriden bild av rapporten?

    • Taxonomi för strypt bioenergi och bioenergiforskning

      Taxonomi för strypt bioenergi och bioenergiforskning

      Jag har ägnat några dagar åt att läsa taxonomi. Det gör säkert också många andra dessa dagar. Det här är nämligen ett EU-dokument som kan ställa till stor oreda i klimatpolitiken, inte minst för Sverige, och som vi nu måste reagera på för att stoppa de värsta galenskaperna.

    • Foto: Kjell Andersson

      Nu drar den stora solfångaren snart igång

      Varje blad och barr är en liten grön fabrik som kan tillverka kolhydrater av luftens koldioxid och av vatten och näringsämnen från marken. Livets små solfångare. Och tillsammans utgör de svenska skogarna och åkrarna en gigantisk solfångare som varje år producerar mer energi än vad hela det svenska samhället använder.