Svensk Fågel satsar framåt – ökad import utmaning för fågelbranschen

Den svenska kycklingbranschen står starkt trots ett tumultartat 2011 med en orolig omvärld, ökade kostnader och prispress. Konsumtionen av fågelkött fortsätter uppåt och sedan millennieskiftet har konsumtionen ökat med otroliga 55 procent. Dock tar den importerade kycklingen marknadsandelar när konsumenten inte får göra sina egna medvetna val.

I helgen höll branschorganisationen Svensk Fågels årsstämma i Varberg. Det var en fortsatt positiv bransch som diskuterade framtidens utmaningar.

– Jag och alla medlemmar i Svensk Fågel arbetar dygnet runt, året om, för att ge svenska konsumenter världens bästa kyckling. Det är dock oroväckande att se hur den importerade kycklingen vinner mark, både inom livsmedelskedjornas egna märkesvaror och lågprissegmentet från andra länder, säger Per Lindahl, kycklingbonde och ordförande i Svensk Fågel.

Importen av kyckling till Sverige ökade förra året med 6,4 procent och står nu för nästan 40 procent av den totala konsumtionen. Det är främst två segment där importen ökar: den offentliga upphandlingen och EMV-produkter. Här syns inte ursprunget lika tydligt och speciellt inom EMV-produkterna kan konsumenten förledas genom förtroendeingivande förpackningar med svensk text.

– Jag tycker det är väldigt olyckligt om vår svenska kvalitetskyckling ska trängas tillbaka av lågpriskyckling som är uppfödd utan de hårda krav som Svensk Fågels medlemmar har att följa på bland annat smittskydd och djurvälfärd. Kvalitet måste få kosta, det borde både handeln och offentliga upphandlare förstå.

Svensk Fågel kommer under 2012 satsa hårt på att fortsätta att lyfta fram sin blågula kvalitetsmärkning. Matfågelbranschen var först med att enas bakom en gemensam märkning som garanterar att kycklingen är född, slaktad och förädlad i Sverige under tuffa kontrollprogram.

– Vi är stolta över vår märkning och det är något vi vill berätta om också. Vi tar ansvar för hela kedjan så att konsumenten får en kyckling och kalkon som är uppfödd på ett bra sätt. Vår ambition är också att den ska vara så hållbar som möjligt.

Under stämman diskuterades just hållbarhetsfrågor i samband med ett föredrag av miljöforskaren och Årets agronom Christel Cederberg. Här framgick att svenska kycklingbönder själva odlar sin spannmål och använder det som kycklingfoder vilket är intressant ur miljösynpunkt. Detta lokala kretslopp på gården är en del i arbetet för en klimatsmart svensk kyckling.