Fågelkött är det enda animalieproteinet som både ökade i svensk andel och i total konsumtion under 2024. Enligt färska siffror från Jordbruksverket äter svenskarna nu i genomsnitt 24,1 kilo fågel per år – en ökning med 2,7 procent. Trenden bekräftas av branschorganisationen Svensk Fågel, vars medlemmar ser en stadig ökning i efterfrågan av svensk kyckling.
För första gången äter svenskar mer få
Nya siffror visar att försäljningen av svensk kyckling från bönder och företag medlemmar ibranschorganisationen Svensk Fågel ökade med över fyra procent under år 2024. Den totalaproduktionen bland medlemmarna ökade med 4,5 procent.
– Som bonde och ordförande i vår branschorganisation kan jag bara tacka svenska konsumentersom väljer att köpa mer kyckling från våra s
Svensk Fågel släpper idag Matfågelrapporten 2024, där hållbar djuromsorg står i fokus som en grundpelare i svensk kyckling- och kalkonuppfödning. Rapporten lyfter fram den svenska modellen som på ett unikt sätt kombinerar hög djurvälfärd, låg antibiotikaanvändning och livsmedelssäkerhet genom hela värdekedjan.
Hållbar djuromsorg – En svensk förebild
Rapporten visar att den svenska modellen f
”Livsmedel har blivit en strategisk resurs som EU måste värna om,” det sa Gert-Jan Oplaat,ordförande för den europeiska paraplyorganisationen AVEC, (Association of Poultry Processorsand Poultry Trade in the EU countries), på den årliga årsstämman i Brygge, Belgien. Hanunderströk även vikten av att skydda EU livsmedelsproduktion i en föränderlig geopolitisk miljö.Fjäderfäproduktionen
Allt fler svenskar äter kyckling och så många som 73 procent av svenska folket vill att kycklingen ska vara svensk. Det är en femprocentig ökning sedan förra året. Av dessa är det nästan 70 procent som anger att det är viktigt med en inhemsk produktion och att stötta bönderna. Dessutom anser 75 procent att det är viktigt uatt skolmaten är tillagad på svenska råvaror.
Den nya landsbygdsministern, Peter Kullgren har besökt en av Svensk Fågels medlemsgårdar. På plats på Rösängs Lantbruk i Ålberga välkomnades ministern av nästan tre generationer kycklingbönder, Ulrik Helgstrand och hans dotter Sara. På plats var även ordförande i Svensk Fågel, Jenny Andersson.
Årets stämma för branschorganisationen Svensk Fågel med temat ”Vår globala och lokala utmaning för en konkurrenskraftig och hållbar matfågelproduktion” har nyligen avslutats i Tylösand, Halmstad. Trots utmaningar ser matfågelbranschen positivt på framtiden genom de starka mervärden kring hållbarhet och hälsa som finns för svensk kyckling och kalkon.
Det råder stor osäkerhet kring hur mycket protein vi behöver och att behovet av protein faktiskt ökar ju äldre vi blir. Det framkommer i en undersökning som Sifo Kantar har genomfört på uppdrag av branschorganisationen Svensk Fågel.
Den internationella antibiotikaveckan – World Antimicrobial Awareness Week har nu inletts. Huvudtemat för denna världsomspännande vecka är att många samhällssektorer behöver arbeta tillsammans mot antibiotikaresistens. Detta gäller både för djur och människor. Svensk Fågels medlemmar har sedan många år arbetat fokuserat för att minska antibiotikabehandling i kyckling- och kalkonflockar och tycker
Svensk Fågel har ingått partnerskap i ett fyraårigt EU-forskningsprojekt, Broilernet. Syftet med projektet är att förbättra och stärka hållbarhetsarbetet på europeisk nivå när det gäller kycklinguppfödning. Tanken är att Broilernet ska utgöra en plattform för interaktion mellan forskare och näring.
Svensk kyckling har minskat sitt klimatavtryck med nästan 20 procent på drygt tio år. I dag är avtrycket knappt 1,6 kilo koldioxid per kilo slaktvikt. Det visar en ny och omfattande livscykelanalys (LCA), med klimatpåverkan i fokus, som gjorts av forskningsinstitutet RISE. Studien presenterades på ett seminarium den 16 augusti.
I år firar Svensk Fågel 35 år! Branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon har sedan 80-talet arbetat med hållbarhetsfrågor, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet med resultatet att kyckling idag dukas fram på de flesta svenska matbord, både till vardags och fest. Det firades stort med alla medlemmar på ett sommarmöte i Ystad.
36 % av unga män i åldern 18-28 år tror att de inte får i sig tillräckligt mycket protein via maten utan behöver istället proteintillskott. Onödigt och dyrt tycker Svensk Fågels dietist som menar att det är både smartare och billigare att få i sig protein genom till exempel kyckling istället.
En Sifo-undersökning utförd på uppdrag av branschorganisationen Svensk Fågel visar att kvinnor i åldern 18 - 28 år har stor kunskap om symtom kopplat till järnbrist, men få känner till att järn lättare tas upp från animalier som till exempel kyckling, jämfört med vegetabilier.
WWF har dragit fel slutsatser angående svensk kycklings klimatpåverkan. Svensk kyckling ligger redan i dag under det gränsvärde som WWF sätter som krav. Koldioxidbelastning är i dag 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. Detta framkommer i det statliga forskningsinstitutet RISE* klimatdatabas för livsmedel 2020.
Svensk Fågel har under de senaste åren genomfört en helt ny hållbarhetsanalys på gårdsnivå bland sina lantbrukare. Resultatet visar att kycklingbönderna hjälper till att bidra till biologisk mångfald och att hålla landsbygden levande genom att bidra till arbetstillfällen på den egna gården och i samhället runt omkring. Dessutom ökar antalet kvinnor som är anställda och som driver gårdarna.
Kroppens proteinbehov ökar med åldern, seniorer 70 + behöver 50 procent mer protein genom maten för att bevara muskler. En ny undersökning, baserat på 1000 intervjuer i åldersgruppen 70 - 84 år, visar att endast 5 procent av de tillfrågade känner till att kyckling innehåller mest protein per 100 gram av alternativen, ägg, nötkött, lax, kikärtor och kyckling.
Under ett dramatiskt år har landets kyckling-och kalkonbönder fortsatt driva sina familjegårdar för att leverera mat till svenska folket. Hos Svensk Fågels medlemmar handlar varje dag om att ligga på högsta nivå både vad gäller produktion, säkerhet och djurens välmående. För att lyckas med det behöver begreppet hållbarhet fungera i alla led genom hela värdekedjan.
Färska siffror visar att nivån av campylobakter är rekordlåg för svenska kycklingflockar. Uträknat medeltal för 2019 års provtagningar landade på 4,6 procent. Att nivåerna nu är så låga beror på att Svensk Fågels medlemmar följer de råd som har arbetats fram tillsammans med myndigheter i ett campylobacterprogram.
Varje dag serveras 1,3 miljoner portioner skolmat i Sverige. Men varifrån kommer maten och hur enkelt är det för svenska ungdomar att göra medvetna val när det kommer till dagens viktigaste måltid? Under ett lunchseminarium, 5 juni kl. 12-13, tittar vi närmare på hur hållbar den svenska skolmaten är oavsett om den serveras i ett skolkök eller via lunchkuponger på en snabbmatsrestaurang.