Svensk Fågel har tecknat avtal med det holländska bolaget PoultryPlan för att implementera en datamodell som ska optimera datainsamling, effektivisera produktionsprocesser samt förbättra rapportering och produktionsuppföljning inom Svensk Fågels medlemmar. Genom denna digitala satsning tar Svensk Fågel och dess medlemmar ett stort kliv från den tidigare produktionsdatabasen TUPPEN mot en mer datad
Fågelkött är det enda animalieproteinet som både ökade i svensk andel och i total konsumtion under 2024. Enligt färska siffror från Jordbruksverket äter svenskarna nu i genomsnitt 24,1 kilo fågel per år – en ökning med 2,7 procent. Trenden bekräftas av branschorganisationen Svensk Fågel, vars medlemmar ser en stadig ökning i efterfrågan av svensk kyckling.
För första gången äter svenskar mer få
Nya siffror visar att försäljningen av svensk kyckling från bönder och företag medlemmar ibranschorganisationen Svensk Fågel ökade med över fyra procent under år 2024. Den totalaproduktionen bland medlemmarna ökade med 4,5 procent.
– Som bonde och ordförande i vår branschorganisation kan jag bara tacka svenska konsumentersom väljer att köpa mer kyckling från våra s
Allt fler väljer att äta färsk svensk kyckling. Sedan mätningarna började har även andelen som svarar att man äter färsk kyckling varje vecka ökat långsamt över tid. Även de som anger att de köper kyckling varje vecka ökar långsamt över tid. Dessutom anser en klar majoritet av svenskarna och framför allt kvinnor att kyckling är gott, hälsosamt och tillför bra protein. Det visar Svensk Fågels årlig
”Livsmedel har blivit en strategisk resurs som EU måste värna om,” det sa Gert-Jan Oplaat,ordförande för den europeiska paraplyorganisationen AVEC, (Association of Poultry Processorsand Poultry Trade in the EU countries), på den årliga årsstämman i Brygge, Belgien. Hanunderströk även vikten av att skydda EU livsmedelsproduktion i en föränderlig geopolitisk miljö.Fjäderfäproduktionen
Svensk Fågel ser mycket positivt på de nya förslag som rör fjäderfä som presenterats i den utredning som regeringen tillsatt för att stärka lantbrukets konkurrenskraft och samtidigt värna Sveriges högt ställda krav på djurskydd. Utredningen har lyft fram betydelsen av att hitta en jämvikt mellan dessa två viktiga områden, och de nya förslagen visar på en tydlig vilja att förbättra förutsättningarn
Svensk Fågels medlemmar som står för 99 procent av svensk kycklingproduktion i landet ökade sin inhemska försäljning med 4,2 procent under 2023. Samtidigt ökade importen av matfågel, som till stor del består av lågpriskyckling, med hela sju procent enligt Jordbruksverkets siffror för tredje kvartalet 2023. Något som hotar lantbruket och svensk livsmedelsförsörjning. Det framkom på Svensk Fågels år
Allt fler svenskar äter kyckling och så många som 73 procent av svenska folket vill att kycklingen ska vara svensk. Det är en femprocentig ökning sedan förra året. Av dessa är det nästan 70 procent som anger att det är viktigt med en inhemsk produktion och att stötta bönderna. Dessutom anser 75 procent att det är viktigt uatt skolmaten är tillagad på svenska råvaror.
Nu går WWF ut med att rödmarkeringen av svensk certifierad kyckling tas bort och ersätts med en gul markering. Hösten 2021 skärpte WWF kriterierna i Köttguiden, hållbarhet fick större genomslag. Svensk kyckling blev då rödmarkerad. På felaktig grund ansåg Svensk Fågel, som lät göra en ny så kallad livscykelanalys genom det oberoende forskningsinstitutet RISE.
Den nya landsbygdsministern, Peter Kullgren har besökt en av Svensk Fågels medlemsgårdar. På plats på Rösängs Lantbruk i Ålberga välkomnades ministern av nästan tre generationer kycklingbönder, Ulrik Helgstrand och hans dotter Sara. På plats var även ordförande i Svensk Fågel, Jenny Andersson.
Årets stämma för branschorganisationen Svensk Fågel med temat ”Vår globala och lokala utmaning för en konkurrenskraftig och hållbar matfågelproduktion” har nyligen avslutats i Tylösand, Halmstad. Trots utmaningar ser matfågelbranschen positivt på framtiden genom de starka mervärden kring hållbarhet och hälsa som finns för svensk kyckling och kalkon.
Det råder stor osäkerhet kring hur mycket protein vi behöver och att behovet av protein faktiskt ökar ju äldre vi blir. Det framkommer i en undersökning som Sifo Kantar har genomfört på uppdrag av branschorganisationen Svensk Fågel.
Den internationella antibiotikaveckan – World Antimicrobial Awareness Week har nu inletts. Huvudtemat för denna världsomspännande vecka är att många samhällssektorer behöver arbeta tillsammans mot antibiotikaresistens. Detta gäller både för djur och människor. Svensk Fågels medlemmar har sedan många år arbetat fokuserat för att minska antibiotikabehandling i kyckling- och kalkonflockar och tycker
Ny statistik från Jordbruksverket visar att konsumtionen av kyckling ökar i Sverige under första halvåret i år med 5,4 procent. Men att andelen svenskt minskade med nästan lika mycket och att importen av kycklingkött ökade med nästan 16 procent. Det är ett hårt slag mot svenska bönder.
Svensk kyckling har minskat sitt klimatavtryck med nästan 20 procent på drygt tio år. I dag är avtrycket knappt 1,6 kilo koldioxid per kilo slaktvikt. Det visar en ny och omfattande livscykelanalys (LCA), med klimatpåverkan i fokus, som gjorts av forskningsinstitutet RISE. Studien presenterades på ett seminarium den 16 augusti.
I år firar Svensk Fågel 35 år! Branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon har sedan 80-talet arbetat med hållbarhetsfrågor, djurvälfärd och livsmedelssäkerhet med resultatet att kyckling idag dukas fram på de flesta svenska matbord, både till vardags och fest. Det firades stort med alla medlemmar på ett sommarmöte i Ystad.
36 % av unga män i åldern 18-28 år tror att de inte får i sig tillräckligt mycket protein via maten utan behöver istället proteintillskott. Onödigt och dyrt tycker Svensk Fågels dietist som menar att det är både smartare och billigare att få i sig protein genom till exempel kyckling istället.
Onsdag den 17 mars hölls Svensk Fågels årsstämma. Totalt fem nya ledamöter, ordinarie och suppleanter valdes in till Svensk Fågels styrelse
84 procent av svenska folket tycker det är viktigt att den kyckling som serveras i kommuner och regioner är uppfödd i Sverige. Det visar en ny konsumentundersökning som Svensk Fågel låtit Novus genomföra.
WWF har dragit fel slutsatser angående svensk kycklings klimatpåverkan. Svensk kyckling ligger redan i dag under det gränsvärde som WWF sätter som krav. Koldioxidbelastning är i dag 2,6 kilo koldioxidekvivalenter per kilo benfritt kött. Detta framkommer i det statliga forskningsinstitutet RISE* klimatdatabas för livsmedel 2020.