Svenska Läkaresällskapet har utrett frågan om vem som ska kunna vara fast läkarkontakt i primärvården och landat i att en specialist i allmänmedicin eller blivande specialist i allmänmedicin har den generalistkompetens som krävs för uppdraget. SLS anser att detta bör regleras.
2022 publicerade Svenska Läkaresällskapet en statistikrapport om medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som visade att för få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär efter disputation, vilket resulterar i en brist på mer seniora forskare som kan fungera som erfarna handledare. Under 2024 har en uppföljande studie genomförts som visar att flera negativa trender håller i sig.
Efter att Svenska Läkaresällskapets (SLS) projekt med att implementera Kloka Kliniska Val i svensk hälso- och sjukvård rullat i gång ordentligt har SLS tagit nästa steg och anslutit sig till det internationella samarbetet kring Choosing Choosing Wisely. Detta är ett internationellt samarbete mellan organisationer i över 25 länder runt om i världen.
Läkarstudenten Lova Widman på läkarprogrammet vid Linköpings universitet, är en av 26 läkarstudenter, som beviljats SLS introduktionsstipendium för "sommarforskning". Lova Widman är med i en forskargrupp via Polishögskolan i Borås som ska genomföra en kvalitativ studie om polisiär sjukvård för att kartlägga den nationella insatsstyrkans erfarenheter om prehospital sjukvård.
Svenska Läkaresällskapet har utsett Martin Salö till 2024 års Lennanderföreläsare efter nominering av Svensk Kirurgisk Förening. Martin Salö är biträdande överläkare och docent i barn- och ungdomskirurgi, Medicinska fakulteten, Lunds universitet.
Svenska Läkaresällskapets Fullmäktige beslutade idag den 13 maj 2024 att utse Catharina ”Cia" Ihre Lundgren till ny ordförande för Svenska Läkaresällskapet. Hon tillträder den 1 juli 2024 och efterträder Tobias Alfvén som lämnar posten efter fyra år som ordförande.
Sverige har en framgångsrik tradition av medicinsk forskning, men brottas idag med ett system som prioriterar vårdproduktion framför forskning, fortbildning och utbildning. Vad behöver förändras för att uppnå god forskning i vården? I dag släpper Svenska Läkaresällskapet en sammanfattande rapport från en temadag om om forskning i hälso- och sjukvården.
I en artikel publicerad i Läkartidningen lyfter representanter för Stark för kirurgi – Stark för livet, Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt, vikten av att prehabilitering bör ske efter individuell bedömning och identifierade behov. Ju tidigare förberedelser kan påbörjas desto bättre.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) kraftsamlar för att fasa ut onödiga åtgärder i vården genom projektet Kloka Kliniska Val.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) välkomnar tydligare vägledning vid utfärdande av rättsintyg för läkare i allmän tjänst, men anser att Rättsmedicinalverkets förslag till föreskrift kräver omfattande omarbetning för att kunna fungera som stöd för läkare utan specialkunskaper i rättsmedicin.
SLS Levnadsvaneprojekt tog 2016 fram förslag om hur en SK-kurs i levnadsvanor kan utformas för att möta delmål STb2 i specialistutbildningen. Syftet var att stödja kursarrangörer med innehåll och utformning av kurser för att öka läkarnas förmåga att vägleda patienter i frågor om levnadsvanor. Nu presenteras en uppdatering som lyfter riskgrupper samt vikten av etiska principer och lokala rutiner.
SLS är positivt till förslag om ny myndighetsstruktur och välkomnar en förenklad och tydligare struktur för extern statlig forskningsfinansiering, men efterlyser ett förtydligande kring hur satsningen på klinisk behandlingsforskning ska hanteras i framtiden.