Kunskapslösningen är ett åtgärdsprogram om hur vi skapar en sjukvård som löser sina egna problem utarbetat av Svenska Läkaresällskapet och en arbetsgrupp vid Kungl. Vetenskapsakademien brett förankrat i hälso- och sjukvård, professionella organisationer, forskningsfinansiärer och näringsliv. Kunskapslösningen är en fördjupning av Läkaresällskapets idéprogram för en bättre hälso- och sjukvård.
För att läkare fortlöpande ska vidareutveckla nödvändig kompetens för de arbetsuppgifter de ställs inför föreslår Svenska Läkaresällskapet att ett ordnat system, som utformas och ägs av läkarprofessionen, utvecklas. Systemet ska vara transparent och bygga på regelbunden dokumentation och uppföljning säger Stefan Lindgren i den fjärde filmen som nu släpps inom Läkaresällskapets idéprogram.
– Prognosbedömning är ofta vanskligt och en utomstående kan sällan bedöma en annan människas subjektiva livskvalitet på ett tillförlitligt sätt, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS etikdelegation, med anledning av nyhetsrapporteringen kring behandlingsbegränsningar. Beslut om att begränsa medicinska insatser får inte fattas som oreflekterade rutinbeslut vid inskrivning eller snabbt per telefon
Läkaresällskapet har i flera debattinlägg kritiserat införandet av värdebaserad vård och efterlyst en evidensgranskning av modellen. I veckan presenterade SBU en kartläggning av kunskapsläget som visar att det finns för lite forskning om värdebaserad vård, och att evidensen är svag. Hälso- och sjukvården bör därför vara försiktig vid införandet av obeprövade styrmodeller anser Stefan Lindgren.
– Läkare har unika möjligheter att såväl identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor som att hitta individanpassade strategier för att stödja människor att förändra sina levnadsvanor till det bättre och behålla dem över tid, säger Anna Kiessling, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och projektledare för Levnadsvaneprojektet, i SLS film om jämlik hälsa.
– Funktionen rehabkoordinator finns redan i alla landsting, utan tvingande lagreglering, problemet, som vi ser det, uppstår med obligatoriet, varför lagstifta, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande i remissvaret om koordineringsinsatser i hälso- och sjukvården. Olyckligt att detaljstyra ett område där man inte kan se enkla samband mellan insatt resurs och åtgärder.
I ett nytt idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. Medicinsk forskning är ett av dem och en grundbult i en välfungerande hälso- och sjukvård för att få fram nya effektiva metoder för diagnostik och behandling. När andra länder ökar resurserna till klinisk forskning drar Sverige ned.
Läkaresällskapet lanserar den 7 maj ett nytt idéprogram för en förbättrad hälsa och sjukvård och lyfter där de områden och frågor som är avgörande för utvecklingen av en bra, kostnadseffektiv svensk hälso- och sjukvård – patientmötet, den nära vården, forsknings- och utvecklingsfrågorna, kunskaps- och kompetensuppföljningen samt den globala utblicken. Läs mer på sls.se/lakarhjalp
I svaret på "Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård" (SOU 2017:104) betonar Läkaresällskapet vikten av att tydliggöra att det handlar om utvecklingsarbete på vetenskaplig grund och forskning om människor, inte kvalitetsuppföljning av vård. SLS avvisar bestämt förslaget att forskningsåtgärder med samband till hälso- och sjukvård ska kunna etikprövas i efterhand.
Risken för komplikationer vid operationer kan halveras visar forskning om ett totalt alkoholstopp införs fyra till åtta veckor före operation. Detta gäller särskilt den miljon svenskar som har ett s.k. riskbruk av alkohol. Företrädare för Svenska Läkaresällskapet samt Sveriges kirurger och narkosläkare kräver nu i ett upprop på DN Debatt att åtgärder vidtas.
Oavsett var på jordklotet vi lever påverkar vi och påverkas av hälsoutvecklingen i världen. I anslutning till "Global Health Night", som avslutar konferensen om global hälsa publicerar Svenska Läkaresällskapet, i samarbete med SIGHT och Utrikesdepartementet, en praktisk guide om hur vi alla på olika sätt kan bidra till förbättrad global hälsa. Med forskningens hjälp blir det ännu effektivare.
Att EU-direktivet för läkemedelsforskning, som ger europeiska forskare möjlighet att skapa bättre behandlingsmetoder hos medvetslösa patienter genom att även denna patientgrupp inkluderas i vetenskapliga studier, inte tillämpas i Sverige hindrar svenska forskningsgrupper att utveckla behandlingen inom området, skriver bland annat SLS i ett upprop till socialminister Annika Strandhäll.
Markus Heilig, årets mottagare av Söderbergska priset i medicin på en miljon kronor, får priset för sin forskning som haft stor betydelse för såväl grundläggande neurovetenskap som kliniska tillämpningar inom psykiatri och beroendevård. Han har gjort flera viktiga originalupptäckter, som identifieringen av Neuropeptid Y samt betydelsen av olika receptorer för kontroll av stress och alkoholintag.
Den 18-19 april 2018 arrangerar Svenska Läkaresällskapet konferensen “Swedish Global Health Research Conference 2018: How can Sweden Contribute to the Sustainable Development Goals? From Research to Action”. Mötet samlar världsledande experter, forskare och regeringsföreträdare med målet att lyfta forskningens roll och betydelse för att nå målen i Agenda 2030.
För att möta utmaningarna i hälso- och sjukvården lyfter Svenska Läkaresällskapets ordförande Stefan Lindgren fram behovet av läkare med bred generalistkompetens, nödvändiga förändringar i läkarnas utbildning och vikten av långsiktig kompetensförsörjning och en fungerande lärandemiljö. Artikeln finns med i kommande nummer av Läkartidningen – läs den redan nu!
– Hälsosamma matvanor är av yttersta vikt för folkhälsan, säger Anna Kiessling projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Det är tyvärr också den levnadsvana som hälsoprofessionerna upplever som svårast att stödja patienterna i. Ohälsosamma matvanor är mycket mer mångfacetterade än till exempel rökning, där rådet är mycket tydligt, att man ska sluta.
Digitaliseringen i vården kräver professionens medverkan för att skapa en effektiv, kvalitativ, jämlik, säker och etisk vård. Hur omsätter vi i praktiken regeringens mål att Sverige ska bli ledande i världen inom eHälsoområdet före 2025? Frågan diskuteras vid Läkaresällskapets årliga inspirationsdag den 22 mars, arrangerad av bl a SLS kommittéer för eHälsa, läkemedelsfrågor och säker vård.
Skärpta vårdgarantier är fel väg att gå för att öka tillgängligheten och korta vårdköerna. Enda sättet för sjukvården att bidra till bästa möjliga hälsa i befolkningen är att ge vård efter behov, skriver Svenska Läkaresällskapet i en debattartikel i Dagens Samhälle.
Att patienter inte skadas i hälso- och sjukvården är en grundläggande princip i läkares och övrig vårdpersonals arbete. Svenska Läkaresällskapet anser att hög patientsäkerhet nås genom god yrkeskunskap, ett etiskt förhållningssätt och bra arbetsmiljö, vilket innefattar tillräckligt med kompetent personal, interprofessionellt och verksamhetsöverskridande samarbete samt ett engagerat ledarskap.
– Att samtliga legitimerade läkare i och med förslaget får en grundläggande målstyrd och tydligt kliniskt orienterad utbildning under handledning oavsett vilket land man utbildat sig i, skapar ett stort mervärde för alla parter, läkare, verksamhet och patienter, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande. Förslaget om bastjänstgöring för läkare är bra och bör genomföras.
