Utvecklingen av digitala vårdtjänster ställer krav på kvalitetssäkring, regelverk, enhetlig begreppsanvändning, standardisering och uppföljning. En avgörande faktor för att nå vision eHälsa 2025 och säkerställa en jämlik, effektiv, tillgänglig och säker vård är professionens medverkan. Under Läkaresällskapets årliga eHälsodag den 20 mars 2019 samlas vi för att lyfta vikten av etik och evidens.
Svenska Läkaresällskapets konferens "Swedish Global Health Research Conference 2018" samlade världsledande experter, forskare och regeringsföreträdare med målet att lyfta forskningens roll och betydelse för att nå målen i Agenda 2030. Nu släpps konferensrapport som lyfter utmaningar och möjligheter i det fortsatta arbetet för en mer rättvis, jämlik hälsa och hållbar värld.
Svensk sjuksköterskeförening, Svenska Läkaresällskapet och Dietisternas riksförbund har i ett samverkansprojekt definierat kärnkompetensen personcentrerad vård. Arbetet har resulterat i en skrift som nu lanseras. Skriften ska fungera som en gemensam kunskapsbas och inspirera till ett fortsatt utvecklingsarbete för ökad patientsäkerhet och vårdkvalitet.
En ny rapport från IOGT-NTO, Svenska Läkaresällskapet, Svensk Sjuksköterskeförening, och CERA vid Göteborgs universitet i samarbete med Stiftelsen Ansvar för Framtiden visar att alkoholkonsumtionen och alkoholrelaterade skador bland äldre ökar.
Mer än 95 procent av personer med medfött hjärtfel förväntas uppnå vuxen ålder. Den förbättrade överlevnaden innebär utmaningar för hjärtsjukvården och är ämnet för Berzeliussymposiet "The Cardiac Patient from Birth to Adulthood", som arrangeras på Svenska Läkaresällskapet den 21–22 februari i samarbete med de vetenskapliga tidskrifterna Acta Paediatrica och Journal of Internal Medicine.
Dödsfall på grund av vårdrelaterad infektion är ämnet för årets Lennanderföreläsning den 26 mars på Läkaresällskapet. Anders Johansson, infektionsläkare i Umeå och årets Lennanderföreläsare, frågar sig varför läkare pratar så lite om att det i Sverige dör fler av en vårdrelaterad infektion än i trafiken. Särskilt idag när vi vet mer än någonsin om fungerande metoder för att minska risken.
Svenska Läkaresällskapet lanserar på måndag rapporten ”På väg mot bättre och mer jämlik hälsa”, en sammanfattning av arbetet inom Levnadsvaneprojektet, som pågått sedan 2012 på uppdrag av Socialstyrelsen. Det övergripande syftet är att skapa förutsättningar för att implementera de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet har varit framgångsrikt.
Läkaresällskapets Preventionsdag måndagen den 4 februari lyfter aktuell forskning och goda exempel på hälsofrämjande insatser för en god och jämlik hälsa. Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt redovisar sitt framgångsrika arbete i rapporten "På väg mot bättre och mer jämlik hälsa". Preventionsdagen vänder sig till dem som redan arbetar inom området eller vill lära sig mer.
Socialstyrelsens nya nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor från 2018 visar att levnadsvanearbete leder till förbättrad hälsa genom att förebygga och behandla sjukdom. Kostnaden för preventionsarbete är låg jämfört med många andra åtgärder inom hälso- och sjukvården. SLS arbetar genom Levnadsvaneprojektet med frågan – läkare har en nyckelroll i arbetet.
Svenska Läkaresällskapet har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att utreda och ta fram underlag för fortsatt handläggning på myndigheten avseende om och i så fall hur blodsmitta och hotbild mot vårdpersonal och medpatienter ska kommuniceras i medicinska journaler. Ingemar Engström, professor, sakkunnig i medicinsk etik samt tidigare ordförande i SLS delegation för medicinsk etik leder utredning.
SLS Kandidat- och underläkarförening, ett forum för AT-läkare och läkarstuderande vid svensk medicinsk fakultet som främjar utbildning, vetenskap och etik, prisar i år Edith Svensson och Mahta Memar för deras forskning om signalsubstanser respektive långtidsöverlevnad vid hjärtstopp på sjukhus. Priserna delas ut på Läkaresällskapet den 11 december kl 18.
Läkare ägnar allt mindre tid åt extern fortbildning, främst på grund av ökade produktionskrav och begränsad budget. Det är oacceptabelt anser Svenska Läkaresällskapet (SLS) som vill se en skärpning av verksamhetschefens ansvar när det gäller läkares fortbildning. I en debattartikel publicerad i Svenska Dagbladet lyfter SLS särskilt fram fyra utvecklingsområden för att säkra läkares fortbildning.
Svenska Läkaresällskapet poängterar i sitt svar på ”God och nära vård – en primärvårdsreform", att fokus måste vara att förstärka allmänmedicin för att göra detta till ett attraktivt karriärval igen. Resursöverföringen kommer att bli en knäckfråga och SLS delar uppfattningen om vikten av kontinuitet men saknar en prioriteringsetisk diskussion när det gäller tillgängligheten!
SLS etikpris, Hippokratespriset, går till kliniskt verksamma läkare med etisk medvetenhet, aktiva i undervisning och förebilder för kollegor, medarbetare och studenter. Anna Sarkadi är professor i socialmedicin i Uppsala. Etisk medvetenhet är en livslång aktiv process som kräver ständig reflektion. Mer utrymme för reflektion och förbättringsarbete i vården leder till minskad samvetsstress.
Svenska Läkaresällskapet är i huvudsak positivt till förslagen i "En sexårig utbildning för läkarexamen". I sitt remissvar lyfter SLS bl a specialitetsspecifika kommentarer om målen, den snäva tidsramen och att maxantalet studiemedelsterminer nås.
Svenska Läkaresällskapet är kritiskt till att införa lagstadgat ansvar för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter med särskilda behov av individuellt stöd. Förslaget verkar harmlöst, men innebär urholkning av den lagstadgade prioriteringsplattformen och medför ökad detaljstyrning av vården.
Translationella priset går i år till Anna J. Henningsson, medicinsk chef, överläkare och docent vid Mikrobiologilab, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, för ansökan: ”Immunrespons vid borreliainfektion – betydelse för patogenes och sjukdomsförlopp”. Genetiska variationer i vissa immunreglerande gener samt hjärnskademarkörer studeras för mer kunskap om sjukdomsmekanismer och individuella skillnader.
I ett idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. En vård nära befolkningen med allmänmedicinen som bas utgör ett av dessa och är en nödvändig förändring för att möta framtidens behov av kontinuitet och samordning. En utmaning är bristen på specialister i allmänmedicin som kräver en rad åtgärder.
Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, trots det är vårdkrisen ett faktum. Det rapporteras om bemanningsproblem, stängda vårdplatser & orimliga vårdköer. Sjukvården har stort fokus under årets Almedalsvecka. SLS är på plats för att lyfta några av de viktigaste frågor - från den nära vården, vikten av patient-läkarmötet, kvalitetsutveckling till den jämlika hälsan lokalt & globalt.
– En av Läkaresällskapets viktigaste och trevligaste uppgifter är att uppmuntra och stödja god forskning genom vetenskapliga priser till forskare och forskargrupper, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Årets pristagare delar på runt en halv miljon kronor. Lars Wallentin får SLS jubileumspris, 150 000 kr, som sedan 1858 belönar värdefull medicinsk forskning.
