Svenska Läkaresällskapet är kritiskt till att införa lagstadgat ansvar för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter med särskilda behov av individuellt stöd. Förslaget verkar harmlöst, men innebär urholkning av den lagstadgade prioriteringsplattformen och medför ökad detaljstyrning av vården.
Translationella priset går i år till Anna J. Henningsson, medicinsk chef, överläkare och docent vid Mikrobiologilab, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping, för ansökan: ”Immunrespons vid borreliainfektion – betydelse för patogenes och sjukdomsförlopp”. Genetiska variationer i vissa immunreglerande gener samt hjärnskademarkörer studeras för mer kunskap om sjukdomsmekanismer och individuella skillnader.
I ett idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. En vård nära befolkningen med allmänmedicinen som bas utgör ett av dessa och är en nödvändig förändring för att möta framtidens behov av kontinuitet och samordning. En utmaning är bristen på specialister i allmänmedicin som kräver en rad åtgärder.
Svensk hälso- och sjukvård håller hög kvalitet, trots det är vårdkrisen ett faktum. Det rapporteras om bemanningsproblem, stängda vårdplatser & orimliga vårdköer. Sjukvården har stort fokus under årets Almedalsvecka. SLS är på plats för att lyfta några av de viktigaste frågor - från den nära vården, vikten av patient-läkarmötet, kvalitetsutveckling till den jämlika hälsan lokalt & globalt.
– En av Läkaresällskapets viktigaste och trevligaste uppgifter är att uppmuntra och stödja god forskning genom vetenskapliga priser till forskare och forskargrupper, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Årets pristagare delar på runt en halv miljon kronor. Lars Wallentin får SLS jubileumspris, 150 000 kr, som sedan 1858 belönar värdefull medicinsk forskning.
Professionsbaserad klinisk revision kan vara svaret. Ett system där professionella grupper regelbundet granskar hälso- & sjukvårdens verksamheter på plats runt om i landet som involverar patienter och anhöriga. Det övergripande syftet är att belysa en enhets styrkor och svagheter utifrån medicinsk kvalitet, vetenskap och etik, men även att stimulera till utveckling och kvalitetsförbättringar.
– VI är extra glada i år att ha fått möjlighet att utse den första pristagaren för den senaste donationen, Bengt Winblads pris på 50 000 kronor som belönar Alzheimerforskning, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. Hjärtliga gratulationer till årets pristagare och särskilt till den första Bengt Winbladpristagaren, Lars Tjernberg, Karolinska Institutet.
– En av Läkaresällskapets viktigaste och trevligaste uppgifter är att kunna uppmuntra och stödja god forskning genom vetenskapliga priser till forskare och forskargrupper, säger Mats Ulfendahl, ordförande i Läkaresällskapets Forskningsdelegation. I år delar vi ut priser inom olika specialiteter och pristagarna delar på närmare en halv miljon kronor.
Världen har blivit bättre. Medellivslängden har ökat, fler har tillgång till rent dricksvatten, färre barn dör före fem års ålder och fler barn går i skolan. Men trots framstegen har vi stora utmaningar kvar, som kräver gemensamma insatser på alla nivåer, lokalt och globalt. Global hälsa är ett av de områden Läkaresällskapet lyfter i sitt idéprogram – de globala målen nås med ökad kunskap.
Kunskapslösningen är ett åtgärdsprogram om hur vi skapar en sjukvård som löser sina egna problem utarbetat av Svenska Läkaresällskapet och en arbetsgrupp vid Kungl. Vetenskapsakademien brett förankrat i hälso- och sjukvård, professionella organisationer, forskningsfinansiärer och näringsliv. Kunskapslösningen är en fördjupning av Läkaresällskapets idéprogram för en bättre hälso- och sjukvård.
För att läkare fortlöpande ska vidareutveckla nödvändig kompetens för de arbetsuppgifter de ställs inför föreslår Svenska Läkaresällskapet att ett ordnat system, som utformas och ägs av läkarprofessionen, utvecklas. Systemet ska vara transparent och bygga på regelbunden dokumentation och uppföljning säger Stefan Lindgren i den fjärde filmen som nu släpps inom Läkaresällskapets idéprogram.
– Prognosbedömning är ofta vanskligt och en utomstående kan sällan bedöma en annan människas subjektiva livskvalitet på ett tillförlitligt sätt, säger Mikael Sandlund, ordförande i SLS etikdelegation, med anledning av nyhetsrapporteringen kring behandlingsbegränsningar. Beslut om att begränsa medicinska insatser får inte fattas som oreflekterade rutinbeslut vid inskrivning eller snabbt per telefon
Läkaresällskapet har i flera debattinlägg kritiserat införandet av värdebaserad vård och efterlyst en evidensgranskning av modellen. I veckan presenterade SBU en kartläggning av kunskapsläget som visar att det finns för lite forskning om värdebaserad vård, och att evidensen är svag. Hälso- och sjukvården bör därför vara försiktig vid införandet av obeprövade styrmodeller anser Stefan Lindgren.
– Läkare har unika möjligheter att såväl identifiera individer med ohälsosamma levnadsvanor som att hitta individanpassade strategier för att stödja människor att förändra sina levnadsvanor till det bättre och behålla dem över tid, säger Anna Kiessling, docent i kardiologi vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och projektledare för Levnadsvaneprojektet, i SLS film om jämlik hälsa.
– Funktionen rehabkoordinator finns redan i alla landsting, utan tvingande lagreglering, problemet, som vi ser det, uppstår med obligatoriet, varför lagstifta, säger Stefan Lindgren, Läkaresällskapets ordförande i remissvaret om koordineringsinsatser i hälso- och sjukvården. Olyckligt att detaljstyra ett område där man inte kan se enkla samband mellan insatt resurs och åtgärder.
I ett nytt idéprogram för förbättrad hälsa och sjukvård lyfter Svenska Läkaresällskapet sex områden som är avgörande för hälso- och sjukvårdens utveckling. Medicinsk forskning är ett av dem och en grundbult i en välfungerande hälso- och sjukvård för att få fram nya effektiva metoder för diagnostik och behandling. När andra länder ökar resurserna till klinisk forskning drar Sverige ned.
Läkaresällskapet lanserar den 7 maj ett nytt idéprogram för en förbättrad hälsa och sjukvård och lyfter där de områden och frågor som är avgörande för utvecklingen av en bra, kostnadseffektiv svensk hälso- och sjukvård – patientmötet, den nära vården, forsknings- och utvecklingsfrågorna, kunskaps- och kompetensuppföljningen samt den globala utblicken. Läs mer på sls.se/lakarhjalp
I svaret på "Etikprövning – en översyn av reglerna om forskning och hälso- och sjukvård" (SOU 2017:104) betonar Läkaresällskapet vikten av att tydliggöra att det handlar om utvecklingsarbete på vetenskaplig grund och forskning om människor, inte kvalitetsuppföljning av vård. SLS avvisar bestämt förslaget att forskningsåtgärder med samband till hälso- och sjukvård ska kunna etikprövas i efterhand.
Risken för komplikationer vid operationer kan halveras visar forskning om ett totalt alkoholstopp införs fyra till åtta veckor före operation. Detta gäller särskilt den miljon svenskar som har ett s.k. riskbruk av alkohol. Företrädare för Svenska Läkaresällskapet samt Sveriges kirurger och narkosläkare kräver nu i ett upprop på DN Debatt att åtgärder vidtas.
Oavsett var på jordklotet vi lever påverkar vi och påverkas av hälsoutvecklingen i världen. I anslutning till "Global Health Night", som avslutar konferensen om global hälsa publicerar Svenska Läkaresällskapet, i samarbete med SIGHT och Utrikesdepartementet, en praktisk guide om hur vi alla på olika sätt kan bidra till förbättrad global hälsa. Med forskningens hjälp blir det ännu effektivare.
