Pressmeddelande -
Allt om världsmästerskapen i fäktning, Milano 22-30 juli
Lördagen den 22 juli inleds världsmästerskapen i fäktning, detta år rum i Milano – en stad med långa fäkttraditioner och höga ambitioner för evenemang. Årets VM bör bli minnesvärt men det är osäkert på vilket eller vilka sätt.
Det internationella tävlingsutbytet i fäktning har alltid haft de olympiska spelen som ram. Allt rör sig i fyraårscykler. Spänning och nervositet präglar därför extra mycket det fäkt-VM som inleder en period där allt kretsar runt de olympiska spelen i Paris nästa sommar. Det är på årets världsmästerskap alla nationer och de enskilda fäktarna visar sina kort och själva får reda på var de egentligen står och vad de har för möjligheter i det stenhårda OS-kvalet.
VM ur svenskt perspektiv
En förhoppning är att vi svenskar kommer att minnas dessa mästerskap som ett VM där svensk fäktning tog ytterligare ett utvecklingssteg, våra fäktare blev bekräftade i att deras hårda slit lönar sig och att någon fick sitt internationella genombrott på den högsta nivån. Det finns tecken som pekar i den riktningen men kanske är det ännu för tidigt att förvänta sig framgångar på medaljnivå?
För de svenska fäktarna är möjligheterna större än riskerna. Svensk elitfäktning har en större bredd än på länge. På ungdomssidan har fäktare presterat framskjutna resultat på samtliga vapen: sabel, florett och värja. På såväl värja som florett finns svenska fäktare topp 100 på världsrankingen. Dam- och herrlagen på värja har successivt förbättrat sin ranking under senare år och i damflorett finns det individuella fäktare med kapacitet. Möjligheten att en eller ett par fäktare lyckas kvalificera sig individuellt till OS 2024 finns och med ett lyckat VM kan till och med en lagkvalficering bli aktuell.
Dominerar Frankrike, blir det italienska triumfer eller tar Asien över?
En rimlig förväntan är att fransk fäktning har kommit långt i sina förberedelser inför OS på hemmaplan. Kommer det att märkas på resultaten redan ett år innan? Även om det inte gör det står sig fransk fäktning starkt.
Ur det italienska fäktförbundets perspektiv är VM-arrangemanget fullt av möjligheter. Gör de ambitiösa förberedelserna och den gedigna inramningen ett starkt intryck på den stora idrottspubliken och lämnar ett oförglömligt minne hos fäktarna? Som starkt landmärke finns staden Milano med både klubben Circolo della Spada Mangiarotti som kammat hem 29 OS-guld och 43 VM-guld genom åren och Sala di Scherma Societá del Giardino med en av de mest ikoniska fäktsalarna i världen.
Fäkttävlingarna äger rum i kongresshallen Allianz Mico med en utställningsyta på 50.000 kvadratmeter. Foto: Fiera Milano Congressi
Historiskt är Italien landet med den mest framgångsrika VM-historien. Sedan 1921 har landets fäktare totalt erövrat 361 VM-medaljer varav 118 guld. Italienska fäktare brukar göra bra ifrån sig på hemmaplan och Italien är ett av de få länder där stora arenor kan vara fullsatta under fäkttävlingar. Under VM i Turin 2006 skapade publiken en fantastisk atmosfär liksom i Catania 2011. Kan italiensk fäktning nå dessa nivåer när man nu står värd för ett världsmästerskap för nionde gången?
Men det är inte säkert att europeiska länders resultat blir det bestående minnet. Kanske kan detta VM komma att befästa en annan bild av fäktsporten där Europa inte står i centrum – med guldmedaljer till fäktare från andra delar av världen som manifesterar att fäktningen i Europa tappat sin ledarposition? Blir VM 2023 det tydliga tillfälle då Asiens övertar den sportsliga hegemonin? När Rysslands deltagande ser ut att bli betydligt svagare än normalt lär den utveckling som pågått länge kunna nå sin fullbordan. En mer global fäktsport är en starkare fäktsport.
Yttre faktorer höjer spänningen ytterligare
Det finns en risk att de starka spänningarna inom inom internationell fäktning kan leda till ett VM med fler skandaler och större uppmärksamhet runt dessa än vad som någonsin inträffat tidigare, kanske till och med överträffa händelsen vid VM i Rom 1982 då den sovjetiske fäktaren och regerande olympiska och världsmästaren Vladimir Smirnov dödades av en avbruten klinga under finalen.
Yttre faktorer ökar på spänningen och osäkerheten. En sådan faktor är den världsomspännande pandemin som ledde till att OS i Tokyo blev ett år försenat och genomfördes utan publik. Kvalet till Tokyo liknade inget annat med ett års “moratorium” mitt i då alla internationella tävlingar var inställda. Fäktningen har kommit ut ur pandemin försvagad och förändrad.
Stämningen och umgängestonen inom internationell fäktning har successivt försämrats de senaste åren. Huvudkonflikten handlar om Rysslands ställning. Rysslands inflytande på den internationella fäktsporten har blivit uppenbart för alla och också ifrågasatt i och med angreppet på Ukraina.
Fram till att kriget i Ukraina började var presidenterna för både det internationella och det europeiska fäktförbundet ryssar med starka lojaliteter till Vladimir Putin. Oligarken Alisher Usmanov styrde – och finansierade till mycket stor del – Internationella Fäktförbundet från 2008 fram till mars 2022 när han trädde tillbaka. Mycket tyder på att ryska pengar fortfarande spelar en stor roll i många nationella förbund över hela världen och det är oklart vilken roll Usmanov fortfarande spelar.
Konflikter har uppstått om Ryssland och Belarus ska få delta i det internationella tävlingsutbytet. Tidigare allianser har därför fallit samman och vänskapsförbindelser brutits. För förbund utanför Europa och Nordamerika har idrottens självständighet stått i fokus. Argumentet har utifrån denna utgångspunkt varit att internationell idrott i princip blir omöjlig om hänsyn ska tas till alla de väpnade konflikter som pågår i världen. Idrotten måste stå fri från politiska konflikter eftersom möjligheten att träffas är en förutsättning för fred. Diskussionen har dessutom präglats av en bitterhet mot västländers egocentriska världsbild där ett krig i Europa ges mer vikt än krig på andra håll i världen.
I förbund från länder som står solidariska med Ukraina har frågor om Rysslands infiltration av idrotten med hjälp av korruption och professionellt påverkansarbete stått i centrum. Mutanklagelser mot Ryssland framfördes i klartext vid den extra kongress som genomfördes i mars 2023. Konflikten är en spegel av händelseutvecklingen inom Internationella Olympiska Kommittén med den skillnaden att IOK har starka verktyg för att kontrollera den olympiska rörelsen även i Västeuropa, USA och Kanada medan många fäktförbund i Europa redan alienerats under Usmanovs styre inom FIE.
Klyftan mellan de två lägren riskerar att fördjupas under överblickbar tid och de långsiktiga konsekvenserna är oklara. Ingen vet i dagsläget hur stort hotet egentligen är mot det globala idrottssystemet och den olympiska rörelsen i allmänhet och fäktsporten i synnerhet.
Den svenska truppen: OS-kval i fokus
Den svenska truppen består av 10 fäktare som alla tävlar individuellt i damvärja, damflorett och herrvärja. Sverige deltar dessutom i lagtävlingarna på dam- och herrvärja.
Mästerskapen är den enskilt viktigaste kvaltävlingen till OS i Paris nästa år eftersom den ger så mycket poäng på världsrankingen. Totalt omfattar OS-tävlingarna i fäktning 212 fäktare som kvalar till sex individuella tävlingar och sex lagtävlingar genom ett komplicerat kvalsystem. Huvuddelen av de individuella fäktarna på OS (144 stycken) tar sig till de olympiska spelen genom att tillhöra ett lag som kvalar. Varje nation som kvalar in ett lag får delta med tre fäktare i den individuella tävlingen, ett system som gynnar de stora nationerna. Svenska Fäktförbundet har länge varit en högljudd kritiker av detta system.
Emma Fransson placerade sig på sjätte plats på de Europeiska Spelen i Krakow 2023. Hon är för närvarande rankad 70 i världen. Foto: EFC
De återstående individuella platserna fördelas dels utifrån världsranking, dels i en avslutande kvaltävling. Europa har två individuella kvalplatser via världsrankingen och konkurrensen om dessa brukar vara stenhård. Till den avslutande kvaltävlingen i varje zon får varje land som inte kvalificerat någon fäktare på det aktuella vapnet skicka en fäktare. Segraren av tävlingen får en plats i OS.
Länkarna för respektive tävling leder till FIE:s bakgrundsartiklar om varje vapen och favoriterna att vinna. Länkarna för respektive fäktare leder till FIE:s rankinginformation.
Svenska fäktare och deras program
Damvärja
Kval: Lördag 22 juli
Direkteliminering från 64 och finaler: Tisdag 25 juli
Lagtävling damvärja: Fredag 27 juli
Svenska deltagare: Sophie Engdahl (FFF, Stockholm), Emma Fransson (Kalmar Fäktklubb), Elvira Mårtensson (FFF Stockholm), Emelie Mumm (DIF Fäktning, Stockholm)
Damflorett
Ester Schreiber fixar sitt vapen vid Grand Prix-tävlingen i Busan, Sydkorea 2023. Ester är rankad 108:a i världen. Foto: Augusto Bizzi #bizziteam
Kval: Söndag 23 juli
Direkteliminering från 64 och finaler: Onsdag 26 juli
Svenska deltagare: Ester Schreiber (Göteborgs FK), Miriam Schreiber (Göteborgs FK)
Herrvärja
Kval: Söndag 23 juli
Direkteliminering från 64 och finaler: Onsdag 26 juli
Lagtävling: Lördag 28 juli
Svenska deltagare: Linus Islas Flygare, Christopher Kelly, Nima Pourmand, Jonathan Svensson
Fäktare från Ryssland och Belarus
Ryska och belarusiska fäktare får delta i internationell fäktning men då enbart som “neutrala individuella idrottare” (AIN). Kriterierna för att bli godkänd som AIN förefaller tillämpas strikt att döma av de listor som publicerats på fäktare från Ryssland respektive Belarus som godkänts. I dessa listor saknas toppfäktarna i de bägge länderna antingen för att de öppet tagit ställning för anfallskriget mot Ukraina eller för att de är associerade med någon del av försvarsmakten, polisen eller säkerhetstjänsten. Tre ryska landslagsfäktare har dessutom flyttat till USA de senaste månaderna: OS-silvermedaljören i herrvärja lag Sergej Bida, hans fru Violetta Khrapina Bida som också var landslagsfäktare och deltog i Tokyo-OS samt OS-fäktaren på sabel Konstantin Lokhanov.
Belarusiska Fäktförbundet har enligt uppgift meddelat att de inte tänker delta överhuvudtaget så länge reglerna om neutralitetskrav tillämpas. Ryska Fäktförbundet har trots allt anmält fäktare till VM bland de som blivit godkända. Sammanlagt sju fäktare som godkänts är anmälda för att delta i de individuella tävlingarna i damsabel, damflorett, damvärja och herrvärja.
Eftersom Ukraina gjort det brottsligt att delta i tävlingar där ryssar eller belarusier deltar innebär detta att Ukraina enbart har deltagande i herrflorett och herrsabel individuellt. Däremot deltar Ukraina i samtliga sex lagtävlingar eftersom ryskt deltagande i lag inte är tillåtet.
Programmet för VM
22-24 juli: Kvalomgångar , två vapen per dag. 64 fäktare i varje vapen går vidare till huvudtävlingen.
25-27 juli: Direkteliminering från 64 fäktare. Finalpass under kvällen (semifinaler och final) på varje vapen.
28-30 juli: Lagtävlingar
Vill du följa vad som händer på VM?
- Svensk Fäktning på Facebook, Instagram och TikTok
- Officiell webbplats för VM 2023
- Internationella Fäktförbundets (FIE) webbplats med världsranking, nyheter och resultat
- Webbsändningar via FIE:s youtubekanal: @fievideo
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Regioner
Svenska Fäktförbundet bildades den 27 november 1904. SvFF:s uppgift är att verka för fäktsportens utveckling och utbredning och vara samordnande organ för fäktsporten inom Sverige samt företräda fäktsporten såväl inom som utom landet. I Sverige finns idag 54 klubbar från Luleå i norr till Ystad i söder. Alla fäktsportens vapen finns representerade värja, florett och sabel.
