Regeringens höjda lönegolv för arbetskraftsinvandring riskerar att slå mot människor som redan arbetar, betalar skatt och följer kollektivavtal. När staten lägger sig över branschernas lönenivåer blir det inte bara migrationspolitik – utan ett ingrepp i den svenska modellen. Följden kan bli färre jobb, högre kostnader och ökad frustration hos både företag och anställda.
Rapporten prövar public service i Sverige: vad som är kärnuppdrag, vad som bör finansieras obligatoriskt och var gränsen går mot bred medieverksamhet. Den lyfter finansiering, opartiskhet, förtroendeklyftor, marknadseffekter och behovet av tydligare uppdrag, öppen redovisning och hårdare självgranskning.
Professor Ken Mattsson lyfter en besvärande fråga i vindkraftsdebatten: vet vi tillräckligt om hur moderna, mycket stora verk påverkar människor i närheten? Han pekar på kunskapsluckor kring lågfrekvent ljud, infraljud, modeller och oberoende mätningar. Poängen är inte att stoppa all vindkraft – utan att granska sakfrågorna innan människor avfärdas.
En branschrapport från WindEurope har snabbt fått status som ”EU-sanning” i svensk debatt. Problemet är att den kommer från en intresseorganisation – inte en oberoende aktör . När medier okritiskt återger sådana underlag riskerar sakfrågor om kostnader, nät och leveranssäkerhet att trängas undan av en förenklad bild av vindkraftsdebatten.
Karensavdraget beskrivs ofta som en rättvisefråga – men rapporten visar en större bild. Nästan 97 procent av Sveriges företag är små, och ett slopat karensavdrag riskerar att flytta kostnader och sjukfallsrisk till just dessa . Frågan är därför inte bara social, utan strukturell: hur ska trygghet finansieras utan att pressa dem som redan bär systemets första ansvar?
Sverige har länge velat se sig som ett land där frihet, trygghet, jämlikhet och demokrati bär varandra. Men hur starkt är detta samhällslöfte i praktiken? Rapporten prövar vad det egentligen betyder att ett samhälle är socialt och demokratiskt, hur Sverige har förändrats och i vilken mån politik, institutioner och offentlig debatt har stärkt eller försvagat det som skulle hålla landet samman.
Hur stark är vindkraftens verkliga nytta när hela bilden räknas in? Den här rapporten granskar inte bara produktion och pris, utan också nätkapacitet, elens värde, livslängd, ansvar, lokala konsekvenser och vägval i elsystemet. En bred och faktatung genomgång av en av Sveriges mest omstridda framtidsfrågor.
Brynäs IF presenterar SHL:s första Impactrapport som visar att föreningen skapar ett årligt samhällsvärde på 326 miljoner kronor. Analysen, framtagen med Grant Thornton, mäter påverkan på hälsa, inkludering, lokal utveckling och miljö. Rapporten ger en faktabaserad helhetsbild av ishockeyns samhällseffekt och blir ett strategiskt underlag för fortsatt samverkan och utveckling.
Påståendet att regeringen missköter ekonomin låter dramatiskt. Men siffrorna är torrare: statsskulden var 37,2 % av BNP 2021 – prognosen nu är cirka 35,8 %. Det är ned, inte upp. Samtidigt ligger EU-snittet runt 80 %. Man kan kritisera prioriteringar och tillväxt, men att tala om skuldkris i ett land långt under EU-genomsnittet kräver mer retorik än matematik.
Svensk energipolitik har blivit ett slagfält för förenklingar. Elpriser, kärnkraft och export diskuteras ofta utan sammanhang. Elsystemet av marknad, EU-regler, teknik och internationella kriser. Avreglering, elområden och reaktorstängningar har flera orsaker. Elprischocken 2021–22 drevs främst av gaspriser, krig och flaskhalsar. Framtiden kräver stabil produktion, starka elnät och saklig debatt.
Den aktuella rapporten om försvarsvilja visar statistiska samband, inte orsaker, och bygger på snävt definierade enkätfrågor om hypotetiskt beteende. Problemet är inte rapportens existens utan hur resultaten används i debatten: förenklingar, grova gruppindelningar och tvärsäkra rubriker riskerar att politisera forskningen och urholka förtroendet för både vetenskap och journalistik.
Om fem år införs ett nytt EU-körkortsdirektiv som i grunden är rimligt men rymmer två problem. El- och gasbilar får bli tyngre på B-kort utan trafiksäker logik. Ett gemensamt EU-register ska hantera ”allvarliga” överträdelser trots olika gränser och system, vilket riskerar rättsosäkerhet och orättvisor.
Brynäs IF publicerar sin första hållbarhetsrapport enligt GRI-standarden – ett internationellt ramverk för öppen och jämförbar rapportering. Klubben stärker därmed sin roll som samhällsaktör och hållbarhetsförebild. ”Det här handlar inte bara om att rapportera, utan om att ta ansvar och använda hållbarhet som styrka i hela verksamheten”, säger Jakob Westerlund.
Matpriserna har stigit snabbt, men ökningen verkar följa Sveriges allmänna inflation och ligger kring EU-snittet. Faktorer bakom är kriget i Ukraina, svag krona, höga energi- och transportkostnader, arbetskraftsbrist, efterfrågan, politik, klimat, dyrare förpackningar och spekulationer. Sverige sticker, trots larmrapporter och löpsedlar, faktiskt inte ut, många EU-länder har högre prisökningar.
Stegra, tidigare H2 Green Steel, står inför granskning efter Northvolts konkurs. Med miljardstöd och lån för sin vätgasbaserade stålproduktion i Boden finns farhågor om ekonomiska risker. Bakom projektet står Harald Mix och Vargas, samma investeringsbolag som Northvolt. Trots avtal med storföretag växer skeptikerna, som varnar för att Stegra kan bli nästa stora gröna fiasko.
Ni som brukar åka E4, vilken sträcka är sämst ur framkomlighetsperspektiv? I min värld är det Gävle – Axmar i norra Gästrikland. Det var en av de första 2+1-sträckorna som byggdes för att utvärdera om detta var ett bra och billigt alternativ till motorväg. Förmodligen utan en tanke på att trafikmängden skulle öka. Nu är det som bekant helt andra förutsättningar.
I pressmeddelandet berättar Brynäs IF om socioekonomiska effekterna av deras initiativ En bra start, som haft en positiv inverkan på tusentals barn och ungdomar. Genom olika verksamhetsområden som främjar barns rättigheter och ökar deras möjligheter till en bra start i livet, har de lyckats skapa långsiktiga lösningar för samhället. Rapporten bifogas i sin helhet.
TextilDesignSkolan föreslår riktade arbetsmarknadsutbildningar i samarbete med Arbetsförmedlingen för att säkra anställning. De identifierar brister i systemet och behovet av förändring. Privata utbildningsaktörer kan bidra och vara beredda att producera vid en kris. Företagarna kräver en förändring och tydlig uppdelning mellan aktörer.
2022 omkom 97 personer i bränder i Sverige, den högsta siffran sedan 2017. Vid en stor andel av alla dödsbränder i bostäder saknas en fungerande brandvarnare. Det visar på vikten av att testa sin brandvarnare och se över sitt brandskydd. Den 1 december varje år, uppmärksammas Brandvarnardagen. Vi på Brandinfo.se vill nå ut med budskapet och uppmana allmänheten att testa sin brandvarnare.
"Andra Våren - KlimakterieResan," en helkväll som syftar till att öka kunskapen om klimakteriet. En övergångsperiod i kvinnors liv som ofta är omgiven av osäkerhet och missuppfattningar. Målet är att utforska, förstå och omfamna denna viktiga del av kvinnors hälsa. Hög tid att bryta tabun. Evenemanget kommer att äga rum måndag den 16 oktober 2023 på Oscarsteatern i Stockholm.
