Gå direkt till innehåll
Äta kött - klimatsmart eller miljöklokt?

Nyhet -

Äta kött - klimatsmart eller miljöklokt?

Att äta klimatsmart är naturligtvis bra. Men är det i alla lägen miljöklokt?
För att få genomslag i debatten måste komplicerade förhållanden oftast förenklas. Ett exempel är Svenska Miljöinstitutets senaste rapport som ifrågasätter klimatnyttan med närodlad mat. Institutet har jämfört olika matkassars klimatpåverkan och konstaterar att den vegetariska kassen var klimatvänligast. Den blandade kassen med grönsaker och kött ger dubbelt så hög klimatpåverkan.

Det är bra att klimataspekter lyfts fram och får oss som konsumenter att tänka till. Men det får inte ske till priset av så förenklade resonemang att vi förleds att tro att nyttan med närproducerad mat är försumbar.

Rapporten pekar ensidigt på minskad köttkonsumtion utan att resonera om att även kött har en varierande klimatpåverkan. Som alltid gäller det att välja medvetet när vi handlar mat. Det spirande intresse som idag finns för matens ursprung är bra och viktigt, rapportens slutsatser till trots. Vi är beredda och villiga att ta ansvar för den mat som vi handlar. Konsumenter är kloka och vill veta hur maten har producerats och hur djuren har fötts upp.

Det är den anonyma maten utan avsändare som är boven i sammanhanget. Inte minst när vi talar om köttet. Produktionsmetoder som vare sig är klimatsmarta eller miljövänliga döljs i anonymiteten. Närproducerad mat handlar naturligtvis om mycket mer än om enbart den viktiga klimatfrågan. Det leder helt fel om vi ensidigt talar klimat men bortser från matens miljöpåverkan. Bilden måste få vara precis så komplex som den är.

Produktion av mat påverkar alltid klimatet och miljön. Kornas betande har stor betydelse för vår öppna landskapsbild och den biologiska mångfalden. Den positiva miljöpåverkan av nötkött är stor. Glädjande nog är svensk djuruppfödning också effektiv vilket betyder att uppfödningen ligger bra till ur klimatsynpunkt. Svenska råvaror är i de allra flesta fall både klimatsmarta och miljökloka.

Detta nämns naturligtvis inte i Svenska Miljöinstitutets rapport då den inte skulle bli så kategoriskt tydlig då. Nu blir det istället återigen en debatt om kött kontra grönsaker. Den stora frågan handlar inte om det ena eller andra. Utan om att minska den anonyma maten. Och därmed kunna göra medvetna val.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Svenskt Kötts seminarium nominerat till Almedalens bästa möte

    Svenskt Kötts seminarium nominerat till Almedalens bästa möte

    Svenskt Kötts debatt ”Utan kossan stannar Sverige!” är nominerat till priset Almedalens bästa möte 2013. Bland de över 2 200 seminarier och debatter som anordnas under Almedalsveckan, har 15 arrangemang valts ut för att de anses särskilt intressanta. – Det är jätteroligt att vårt seminarium väcker uppmärksamhet i förväg, säger Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött.

  • Myt att vi äter 85 kilo kött om året

    Myt att vi äter 85 kilo kött om året

    De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport Hållbar köttkonsumtion är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt. Det skriver Maria Forshufvud i en debattartikel på Newsmill där hon reder ut begreppen om hur mycket kött vi äter. Vilket kanske inte alls är för mycket.

  • Antibiotikan i EU hot mot svensk djurhållning

    Antibiotikan i EU hot mot svensk djurhållning

    Svenska djur är bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Trots det tappar vår djurhållning mark till förmån för billigare produkter från länder med högre användning av antibiotika. Sverige måste nu aktivt främja den svenska djurhållningen för att försvara folkhälsan, skriver Helena Jonsson, LRF och Maria Forshufvud, Svenskt Kött i GP.

  • I Sverige har grisen knorren kvar till skillnad från övriga EU

    I Sverige har grisen knorren kvar till skillnad från övriga EU

    I morse rapporterade Ekot att trots att EU förbjöd det för många år sedan, så klipps svansarna på spädgrisar i de flesta EU-länder. I Sverige är det förbjudet utan undantag. I Tyskland får man göra undantag om så behövs och det gör det uppenbarligen i stor utsträckning då tyska grisar i 98 procent av fallen får knorren kapad. Nästan lika illa är det i Danmark.