Ökande matkostnader gör att skolorna drar ner på köttet

113 kommuner satsar mindre pengar på skolmaten i år. Av dessa väljer 30 kommuner att servera mindre kött för att spara mer. Ökande matkostnader gör alltså att skolorna drar ner på köttet. Men har vi glömt bort skolmatens näringsinnehåll?

Av 143 kommuner som besvarat TV4s utskick uppger 113 att de i år har vidtagit åtgärder för att minska kostnaderna för livsmedel. Av dessa säger 30 kommuner att de har börjat servera mindre kött för att spara pengar.

Är det rätt väg att gå? Ska skolorna dra ner på köttet för att få budgeten att gå ihop? Funkar det att bara byta ut köttet mot billigare livsmedel eller kommer priset för billigare mat att betalas på något annat sätt? I sökande efter svaret finns flera färska forskningsstudier att titta närmare på.

Forskning visar att näring är mer komplicerat

Den första är Cecilia Mayer Labbas doktorsavhandling ”Nutritional Limitations of a Green Protein Shift with Focus on Iron”. Hon har bland annat jämfört järnupptaget från favabönor (4,2 procent) med upptaget från nötkött (21,7 procent) och torsk (9,2 procent). Upptaget från kött var med andra ord flera gånger högre än från bönorna.

För den som vill veta mer om näringsämnen, biotillgänglighet och antinutrienter finns ett samtal mellan Labba och journalisten och dietisten Kajsa Asp Jonson i avsnittet Hälsoeffekter av grönt proteinskifte i podden Puls på vård & vetenskap. Här sägs en hel del spännande som berör skolmat.

Var tredje tonårstjej har järnbrist

Kött är bland det mest näringstäta livsmedel som finns. Det innehåller hemjärn, som är lättare för kroppen att ta upp än vegetabiliernas icke-hemjärn. Genom att addera lite kött eller fisk till en vegetabilisk måltid hjälper den så kallade köttfaktorn kroppen att även ta upp järnet från vegetabilierna bättre. Det är viktigt – för ett krux med vegetabilier är att de innehåller antinutrienten fytinsyra som binder till sig järn och andra mineraler och gör att tarmen inte kan ta upp dem. När växtprotein framställs i stor skala inom industrin kan fytinsyran komma att öka till den grad att den hämmar upptaget av mineraler också från andra livsmedel. Även en andra forskningsrapport, ”Nutritional assessment of plant-based meat analogues on the Swedish Market” (Susanne Bryngelsson, Hanieh Moshtaghian, Marta Bianchi, Ellinor Hallström) lyfter bland annat vikten av att uppmärksamma kroppens faktiska möjligheter att ta upp järnet i de vegetabiliska måltiderna. Betydelsen av järn och biotillgänglighet gör att man efterlyser mer grundliga bedömningar av så kallade PBMA, Plant-based Meat analogues .

Utöver att bland annat göra barn trötta kan allvarlig järnbrist i unga år påverka den mentala utvecklingen. Det gör att Livsmedelsverkets matvaneundersökning, som visade att omkring en tredjedel av landets tonårstjejer har tecken på järnbrist, är mycket oroande läsning.

Näringsrik skolmat gör skillnad

Skolmat handlar först och främst om näring. Så har det varit sedan skolmatsprogrammet infördes i Sverige 1946. Med statliga bidrag kunde kommunerna införa gratis skolmat i grundskolan. Med bidraget kom också krav på vad som serverades – maten skulle innehålla specificerade mängder proteiner, vitaminer och fett för att ge en tredjedel av det dagliga behovet av kalorier. Den skulle också vara varm. Satsningen kom till eftersom det fanns farhågor om undernäring som en följd av bristande näringskunskap – barn åt ofta vitt bröd och varm choklad till frukost, och smörgåsar till lunch.

Efter över 70 år konstateras i en tredje intressant rapport, ”Long-Term Effects of Childhood Nutrition: Evidence from a School Lunch Reform” (Petter Lundborg, Dan-Olof Rooth, Jesper Alex-Petersen) att skolmatsprogrammet har gett långsiktiga resultat. Barn som tagit del av skolmaten under hela grundskolan blev omkring 1 cm längre, vilket visar på vikten av näringsrika måltider. De utbildade sig också längre, gick oftare på universitet och fick högre livsinkomster. Allra störst var effekten bland barn från hushåll med låga inkomster.

“En rimlig tolkning av våra resultat är att eleverna blev bättre rustade att ta till sig skolundervisningen när de åt en näringsrik lunch. Det överensstämmer med en tidigare studie, där man fann att testresultaten bland elvaåringar ökade redan under det första året efter införandet av näringsrika skolmåltider”, sa Dan-Olof Rooth till forskning.se förra sommaren.

Unga säger nej till enbart vegetarisk I skolan

I sammanhanget kan vi även nämna Ungdomsbarometern 2020 där man ställde frågan ”Tycker du att all mat som serveras på din skola ska vara vegetarisk?” till skolungdomar i gymnasiet. Nej, 8 av 10 unga tycker inte att skolan ska servera enbart vegetarisk mat.

När Svenskt Kött under våren 2021 ställde frågor till landets kostchefer i regioner och kommuner kring vilka utmaningar de har svarade de att den största utmaningen var matsvinn, tätt följd av att tillmötesgå kostpreferenser och att servera mat som uppskattas. Det viktigaste borde alltså vara att maten hamnar i barnens magar både ur ett näringsmässigt och ekonomiskt perspektiv.

Bättre näring för mindre pengar med udda detaljer

Och avslutningsvis: Det stämmer att vi går en tuff höst till mötes där de allra flesta av oss behöver tänka över våra val och hur vi kan få pengarna att räcka längre. Det gäller såväl privatpersoner som storkök. Då kan det vara bra att känna till att det finns en hel del man kan göra för att sänka livsmedelskostnaderna. Att välja lite mer udda och mindre kända styckningsdetaljer är ett sådant knep. Genom att ta tillvara på hela djuret – Nose to Tail – kan vi fortsätta att äta näringsriktigt, men också resursklokt och budgetvänligt. Oavsett omvärlden är vårt behov av näring konstant.