Köttkonsumtionen har ökat med 26% sedan 1980 - fettintaget oförändrat

En ny rapport från Jordbruksverket visar att vi äter betydligt mer rent kött idag mot tidigare. Vi äter också mer skinka och kassler, men ungefär lika mycket korv och pastejer idag som för 45 år sedan.

Jordbruksverket har publicerat sin årliga rapport om livsmedelskonsumtionen i Sverige. Statistiken visar förändringar i konsumtionsmönstret från 1960 fram till 2004.

Köttkonsumtionen har ökat ordentligt men det betyder inte att det blir mer korv på tallriken. Däremot äter vi betydligt mer rent kött idag mot tidigare, 42 kg år 2004 mot knappt 24 kg 1960. Alla sorters kött har ökat: gris, nöt, lamm, fågel och vilt. Den största ökningen står griskött och fågel för.

Den totala konsumtionen av charkuterier och konserver har däremot knappt ökat alls: år 1960 åt vi 22 kg och nu äter vi knappt två kg mer. Inom produktgruppen kan man se vissa förändringar, köttkonserver har minskat kraftigt medan konsumtionen av skinka, kassler och andra oblandade charkuterier har fördubblats. Däremot äter vi ungefär lika mycket korv och pastejer idag som för 45 år sedan.

Konsumtionen av fryst färdiglagad mat med kött som ingrediens, t ex köttbullar, har tredubblats under de senaste 25 åren.

Näringsmässiga skillnader
Den totala kalorikonsumtionen har ökat med 4% sedan 1980 medan fettet ligger märkvärdigt oförändrad på 120 g per person/dag ända sedan 1960. En hel del förändringar har dock skett i vilka livsmedel som bidrar med fett. Matfett och mjölk har minskat rejält och godis, glass och bröd bidrar istället med mer. Trots den stora konsumtionsökningen så ger kött inte mer än 2 gram mer fett per person idag mot för 45 år sedan.

Kött har stärkt sin ställning som den viktigaste järnkällan i kosten, dels genom konsumtionsökningen men också p g a att järnberikningen av mjöl upphörde 1995. Trots det ger järnet i kosten inte mer än knappt 70% av Livsmedelsverkets rekommendation.

Vad säger siffrorna?
Jordbruksverkets statistik beskriver inte exakt vad vi har ätit utan istället den mängd livsmedel som funnits tillgänglig för konsumtion. Siffrorna för färskt och fruset kött inkluderar dessutom ben vilket innebär att den verkliga mängden kött är lägre. I ett stort djur som t ex en ko utgör ben ca 25% av vikten. Tillagningsvinn d v s det som försvinner när vi skär, steker och kokar är heller inte borträknat. Resterna som vi kastade och det vi inte åt upp ska förstås också räknas bort.

Läs sammanfattning av rapporten här: http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/2006:2/20062_ikortadrag.htm

Ladda ner hela rapporten här: http://www.sjv.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik,%20fakta/Livsmedel/2006:2/20062.pdf

Mer information
Karin G Franson, leg dietist
karin.franson@svenskkottinformation.se
08-725 82 53